Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 33
tack vare sitt milda, vanliga vasen och sin medryckande undervisning.
Det blev Nachtegal förunnat att ända till sin död 1847 verka för gymnastiken. Hans kärlek till folkets breda lager gjorde, att det först blev folkskolan, som praktiserade Nachtegalls idéer. Den högre skolan införde gymnastiken först flera ar senare.
Från Nachtegalls död fram till våra dagar.
Den danska regeringen har alltid ställt sig mycket intresserad för gymnastikens ställning på skolschemat, och i 1828 ars plakat var även en paragraf, där skolmyndigheterna ålades att varje ar inkomma med årsberättelse om hur gymnastiken bedrevs vid de olika skolorna.
Men det gick varken på ett eller några ar att få det sa ordnat, som man tänkt sig. Det gnisslade litet varstans, men Nachtegall var mannen, som visste att ta både lärare och skolmyndigheter på rätta sättet, och det gick framåt med gymnastikens införande vid skolorna, även om det gick,sakta.
Vid Nachtegalls död 1847 blev Oberstl0jtnant N. G. la Cour gymnastikinspektör för Danmarks skolor. Det dröjde inte länge, förrän han konstaterat, att det var mycket söms fattades.. Gymnastiklokalerna voro långt ifrån ändamålsenliga, och många lärare saknade utbildning i detta ämne och kunde därför inte bedriva undervisningen på ett tillfredsställande satt. Den nye inspektören grep i med hårdhandskarna för att omdana det hela, men eftersom han saknade Nachtegalls smidiga anpassningsförmåga, skaffade han gymnastiksaken flera fiender i stället för vänner.
Ar 1870 tog la Cour avsked från sin befattning och efterträddes av Oberst J. F. Wegener. Eftersom han saknade tillräcklig fackutbildning, utsåg han till sin medhjälpare Oberstl0jtnant J. Am-sinck, vilken blev hans efterträdare 1887. Han utgav en lärobok i gymnastik, som blev antagen vid landets skolor. Det ar intressant att studera denna och se, vilken uppfattning man på den tiden hade om klädsel och de gymnastiska rörelserna.
Den danska gymnastiken får sin slutgiltiga utformning genom svensk påverkan.
Genom införandet av Amsincks lärobok blev det mera reda och plan i undervisningen, men man hade dock på känn, att det var något väsentligt som felades. Förnyelsen i den danska gymnastiken kom från Sverige.
Per Henrik Ling, grundläggaren av den svenska gymnastiken, hade under sina tidigare studentår studerat Nachtegalls undervisning. Hemkommen till Sverige tog han sa itu med utformningen av det system, som ännu i dag lig-
ger till grund för den svenska gymnastiken och som gjort det svenska namnet känt i många länder.
Bland de många utlänningar, som samlades kring Ling, var även en dansk, cand. polyt. N. H. Rasmussen. Sedan denne genom-gått Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, återvände han till sitt hemland och började undervisa i gymnastik efter Lings system vid Vallekilde folkhögskola. En storm av ovilja uppväxte mot honom, och striden mellan gammalt och nytt blev hård.
Efter några ar tillsattes en kommitté, som skulle utreda frågan. Dess mest framträdande medlemmar voro K. Kro-man och N. G. Rasmussen. Till att börja med voro dessa två de enda anhängarna av den svenska gymnastiken, men det dröjde inte sa värst länge, förrän kommitténs övriga medlemmar voro omvända. När de därför 1899 framlade resultatet av sitt arbete, »Haandbog i Gymnastik», var denna helt och hållet baserad på Lings prin-
ciper. Av särskilt intresse ar att se, hur det i denna handbok för första gången finns ett kapitel om lek och bollspel. Härigenom fingo dessa grenar av kroppsövningarna en kraftig framstöt, och tack vare detta ha de nått den framstående plats, som de i våra dagar intaga vid sidan av den egentliga gymnastiken.
Det gällde nu att göra lärarna förtrogna med de nya idéerna. Fördenskull upprättades en ettårig kurs i gymnastik vid lärarhögskolan, och denna leddes av cand. theol. K. A. Knudsen. Samima ar, som den nya handboken utkom, efterträddes Amsinck som inspektör av Oberst Ramsing. Denne man var en varm anhängare av de lingska idéerna, och genom sitt behärskade och diplomatiska uppträdande lyckades han avvärja angreppen mot det nya systemet.
När Ramsing dog ar 1904, blev den nuvarande inspektören K. A. Knudsen hans efterträdare. Han ar den förste civile inspektören efter Nacthegall. På hans initiativ blev den ettåriga gymna-
stikkursen skild från lärarhögskolan oeh blev en särskild institution under namn av Statens Gymnastik-Institut. Dess huvudsakliga uppgift ar att åt folkskolans lärare meddela undervisning i gymnastik med bollspel, simning och fri idrott.
Den nuvarande gossgymnastiken har sin egen karaktäristiska prägel.
De lingska idéerna lågo, som ovan nämnts, till grund för den nya handboken i gossgymnastik, men utvecklingen har sedan gatt vidare, och goss-gymnastiken, sådan den i våra dagar bedrives vid de danska skolorna, har, trots att den ännu bygger på Lings system, fått en sådan utgestaltning, att den framstår som en dansk skolgymnastik. Den, som äran härför i första hand tillkommer, ar Niels Bukh, som genom sin »primitive Gymnastik» har tillfört gossgymnastiken dess nuvarande karaktäristiska prägel.
Gymnastiken i de högre skolorna.
På grund av Nachtegalls demokratiska läggning blev det först folkskolan som fick stifta bekantskap med gymnastiken, och med 1830-talets ingång var den införd i sa gott som alla skolor av denna typ. Det dröjde ganska länge, innan detta nya ämne fick plats på latinskolans schema. Till stor del berodde det kanske på att denna skolas lärare saknade möjlighet att vid sin utbildning för lärarkallet stifta bekantskap med denna undervisningsgren. For att rada bot mot detta upprättades en professur i teoretisk gymnastik vid universitetet, och detta ämne kan medtagas i filosofisk examen. Det ar ju något liknande det har varit fråga om att genomföra här i Sverige. Denna lärarpost vid Köpenhamns universitet beklädes av professor J. Lindhard, och han har nedlagt ett berömvärt arbete for att uppdraga de vetenskapliga linjer, enligt vilka kroppsövningarna böra läggas.
Idrottens inplacering i gymnastiken.
Som förut meddelats, innehöll 1899 ars handbok några kapitel om lekar och bollspel. Simningen har alltid omhuldats vid de danska skolorna, och särskilt vid Köpenhamns skolor ar Simkunnigheten stor bland eleverna. Svårare har det varit att få fram bollspel och fri idrott. Först under de senare åren har förståelsen för och kunskapen om dessa kroppsövningar vunnit erkännande, men sa har i stället utvecklingen av dem sedermera gått desto fortare. Förtjänsten härav tillkommer i första rummet läraren vid Statens Gymnastik-Institut, cand. phil. Fr. Knudsen.
Flickgymnastiken.
Betämmelsen om införande av gym-natik i skolorna gällde blott gossarna. Nachtegall gjorde visserligen försök att låta även flickorna få del härav, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
