Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
667
hjonets och lönen sa liten, att man inte hann vända på slantarna, förrän de togo slut. Eller vad sägs: 600 kr. + c: a 50 kr. i kofodersersätting, allt per ar samt 2 rum och kok, husbehovsbränsle och ett litet potatisland. De, som bestämde den lönen, tyckte nog, att de gjorde det bra.
Och det var inte bara vanligt lösgöra man skulle sköta for det priset utan åtminstone på landet också eldningen om vintern och den dagliga skolstädningen, ty skolvaktmästare uppfanns ej förrän i slutet av 1800-talet.
Visserligen hette det, att barnen skulle utföra städningen, men lämnades de åt sig själva under den proceduren, var skolsalen oigenkännlig, när man dagen därpå kbm in i den. De unga tyckte inte om att stanna kvar i skolan möjligen en timme efter klockan 4 oeth rejsa med rengöring, och vem kan undra på det. De vräkte bänkarna huller om buller och slängde med kvastar eller borstar, sa att dammet stod sa tjockt, att det kunde skäras med kniv, och inte heller öppnade de fönstren. Nej, läraren måste vara med och liksom Karl XII stå i rök och damm, om arbetet skulle bli gjort någorlunda ordentligt.
Att klaga och vinna förbättringar? Vad tjänade det till. Vad vanns? Man var ju isa ensam. Inte tänkte man på att det fanns olycksbroder i mängd, som hade det likadant, kamrater, som man borde förena sig med for att bli en styrka. Det fick man kännedom o,m först på de stora mötena, sedan allmänna föreningen kommit till stånd. Då kunde man samlas upp till tusentalet och erfarna kolleger, som man gärna lyssnade till, gåvo impulser och riktlinjer, hur och vart man skulle vanda sig for att få en något sa när dräglig tillvaro.
Men det vill jag låta bli känt, att, fastän man satt ekonomiskt trångt, det dock icke var lönförbättring, som först och ivrigast diskuterades, utan rena undervisningsfrågor och förtjänt värdesättning i socialt hänseende. Som nr 3 och sist kom frågan om förbättrad lön, och den frågan -har varit sa seg, att den räckier an.
Litet har dock vunnits undan for undan i både det ena och det andra, tack vare enhet och god anda. Att det gatt sakta med framgångarna kan inte hjälpas - det ar tidens gång? och att ännu mycket återstår att vinna ar bara bra. Det sporrar till aktgivande på sig själv, vakenhet, trohet i arbetet och - isaon-manhållning.
Tro inte, att det vinnes något med splittring. Hållen ihop gamla och unga, man och kvinnor, norrlänningar och sörlänningar, västbor och östbor och tvista inte om några riksdaler mer eller mindre åt ena eller andra parten.
Må i alla tider enhet och god anda f or sp örjas i var kar!
Alfredl Vernborg1.
Nordiskt samarbete.
Det sjätte mötet mellan representanter för styrelserna i de nordiska ländernas allmänna folkskollärarföreningar hölls i Bergen den 12-14 augusti. Föregående möten ha hållits i Köpenhamn 1916, i Stockholm 1919, i Oslo 1921, i Köpenhamn 1923 och i Stockholm 1926. Styrelsen för Norges Laererlag hade denna gång inbjudit till möte i Bergen närmast med hänsyn till den landsutställning, som innevarande sommar varit där anordnad.
Från Sveriges allmänna folkskollärarförening voro samtliga centralstyrelseledamöter närvarande utom hrr A. Jungnell och Anders Johansson samt fröken Gerda Nystedt, som voro förhindrade. Övriga deltagare voro :
Från Danmarks Lcerer f orening: kommune-laerer Thor Kure, Odense, Isererinne H. Bar-s0e, Skårup, kommunelserer J. Joh. Christensen Lund, Aarhus, forstelgerer D. -Clausen, Dybböl, forstelserer J. Drensgaard, Grindfor, forstelserer P. Hanghoi, ’Dronninglund, Isere-riune Anna Hansen, Dronningsborg, Iserer Jj. M. P. Haugaard, Taagerrud, kommunal sererin-ne Ldly Heden, Köpenhamn, .Iserer H. Jensen, Reinstrup, Isererinne Karen Jensen, Hatting, kommunelsererinne Anna Jorgensen, Aarhus, Igerer S. A. Knudsen, Gylling, Iserer L. P. R. Lidemark, Köpenhamn, kommunelsererinne Thora Pedersen, Aalborg, f or stelare r Ebbe Stephansen, Himmelev, kommunelsererinne S. Veilgaard, Aalborg, och kommunelgerer Niels Laustsen, Frederiksberg; från Norges Lcerer-lag overlserer A. Kirkhusmo, Oslo, sloidfor-standar O. Askeland, Oslo, skulestyrar M. Hareide, Dyvåg, overlaerar Olav Hoprekstad, Bergen, Iserarinne Ini Jorgine Hovdan, Stabekk, overlserer iE. Randmael, Oslo, laerar N. Reppen, Ervik, Harstad, Iserar H. Kusten, Älta, laerarinne Bertha Lund, Haugesund, Ire-rarinne Anna Tenneioss, iSolum, och lierar cg kyrkjesongar A. Todal, Åsen.
Mötet öppnades med ett välkomsttal av ordföranden i Norges Lsererlag överläraren A. Kirkhusmo. Till mötets ordförande utsågs hr Kirkhusmo och till vice ordförande folkskolinspektören Carl Lidman, Stockholm och kommune-Iserer Thor Kure, Odense.
Liksom vid föregående nordiska möten blevo även nu flera organisations-och aktuella skolspörsmål föremål för behandling.
Första dagens program upptog tre ämnen: Skolans religionsundervisning i de nordiska länderna. Enhetsskolans ställning i Ue nordiska länderna och Redogörelse för de allmänna folkskol-lärarorganisationerna i de nordiska länderna. Första frågan inleddes av hrr A. Todal, Ruben Wagnsson och H. Jensen, andra frågan av hr Värner Rydén, fröken Annna Jorgensen och hr E. Randmael och beträffande tredje ärendet lämnades redogörelse av hrr Thor Kure, A. Kirkhusmo och Edvin Stålfelt.
Lön- och arbetsvillkoren for folkskollärarna i de nordiska länderna, upptogs till behandling en av de följande dagarna. Inledare voro hrr L. P. M. Haugaard, J. P. Johansson och A. Kirkhusmo. Vidare förekom överläggning an-
gående Folkskollärarnas rättsliga ställning i de nordiska länderna, med fröken Kar ola Pålsson, lir E. Randmael och hr Th. Kure som inledare, och om De praktiska ämnena i skolan, där inled-ningsföjredrag höllos av fru Jorgine Hovdan samt fröken Sine Veilgaard och fröken Jenny Wahlman.
Slutligen upptogs till diskussion dels frågan om revision av historieläroböckernas framställning rörande de nor-diska länderna samt om internationella lär ar sammanslut ning ar. Det första av dessa två ärenden inleddes av hr S. A. Knudsen, som härvid framhöll nödvändigheten av en begränsning av det krigshistoriska stoffet i våra historieläroböcker och en fylligare framställning av den fredliga kulturella utvecklingen. Efter förslag av inledaren tillsattes en kommitté med uppgift att framlägga förslag beträffande en revision av läroböckerna i historia. Kommitterade blevo hrr Värner Rydén, S. A. Knudsen och A. Todal. Mötet uttalade sig även för att man i respektive land borde söka få tillsatt granskningskommittéer av fackmän med uppgift att granska historieläroböckerna före deras användning i skolorna.
Frågan om anslutning till folkskol-lärarföreningarnas internationella förbund inleddes av hr Edvin Stålfelt. Följande resolution antogs:
Mötet uttalar sig för att de nordiska ländernas allmänna lärarföreningar taga under övervägande att ansluta sig till »Federation internationale des associations d’instituteurs» (follkskollärarföreningarnas internationella förbund) och att föreningarnas styrelser lämna varandra meddelanden beträffande sitt ståndpunktstagande i detta hänseende.
Under mötet höll hr Olav Hoprekstad ett intressant och livfullt föredrag om Bergen.
Bergens kommunstyrelse visade mötet sin uppmärksamhet genom att sista mötesdagen bjuda deltagarna på lunch ävensom genom att ställa bilar till de-
, ras förfogande for en tur genom staden. Härunder besöktes några av Bergens nyaste skolor samt museet. I en av skolorna (M0hlenpris) förevisades det nyaste på skolfilmens område.
Som allmänt omdöme kan sägas, att mötet på ett förtjänstfullt sätt ställde
;in sig i ledet av sina föregångare. Det gav tillfällen till jämförande av erfa-
|:renheterna beträffande skolans utveckling och lärarkårens ställning i Nordens länder och det bidrog i sin mån till att fördjupa och befästa samhörigheten mellan de tre representerade lä-rarf örningarna.
: Edvin Stålfelt.
> ingen bör försumma
att for sina kamrater framhålla betydelsen av att hålla ett
eget exemplar w Svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
