Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 46
SVENSK LÄRARETIDNINQ.
873
A. F: s ändamål, nämligen att arbeta för den svenska folkskolans och folkbildningens höjande, för enhet och god anda inom lärarkåren och för förbättring av lärarnas ställning i allmänhet.
Därpå lämnade föreningens sekreterare en historik över verksamheten under de gångna åren.
;Föreningens namn var ifrån ibörjan Halmstads och. Tönnersjö häraders folkskoleförening. Men ar 1888 ändrades namnet till det nuvarande i samband med vissa iförändringar i stadgarna. Följande tio personer ha under längre eller kortare tid varit ordförande: M. L. Ohlson, J. G. Hallström, J. N. Wetterstrand, K. V. Palmer, P. A. Tegnell, Joh. I. Essbjörn, C. A. Larsén, S. Sandqvist, K. Knutsson, L. Halländer och K. B. Stawing. Såsom kassörer ha tjänstgjort B. J. Åkerblom, S. K. Johansson, H. Andersson, Nathalia Winquist och Ida Lundberg. Till de nara 800 sidorna protokoll ha bland många andra if öl j ande lämnat bidrag: C. P. Dalberg, Justina Nordén-tKrutmejer, Maria Olsson-Hgellström, Alb. .Sjölander, K. V. Palmer, A. E. Rittfeldt, Joh. I Esslbjörn, Gust. Fogelqvist, L. Halländer och K. B. Stawing.
Under de gångna åren ha hållits 110 skolmöten, därav 10, som haft karaktär av extra möten. Jubileumsimötet var alltså det hundrade ordinarie mötet. Under de första åren höllos samtliga möten i Halmstad, men fr. o. m. ar 1888 har det blivit regel, att höstmötet hålles på landsbygden. På sa satt ha under årens lopp 36 skolmöten hållits på ett 20-tal olika platser utanför Halmstad.
Ungefär 400 ämnen ha varit föremål for föredrag eller diskussion. I genomsnitt ha alltså fyra viktigare frågor stått på varje mötesprogram. Somliga problemkomplex ha kommit tillbaka upprepade gånger. iSå har t. ex. katekesundervisningen ofta diskuterats, vidare nykterhetsfrågan, rättstavningsproblemet och särskilt på senare tid lönfrågan. Intressant ar att lägga märke till hurusom tidens aktuella pedagogiska frågor blivit behandlade vid .föreningens möten. iSå har man t. ex. diskuterat följande frågor, oifta åtskilliga ar innan de funnit sin lösning: gymnastikundervisningen, träslöjd, undervisning i medborgarkunskap, frågan om barnatalet i klasserna, lärarkårens representerande inom folkskolans lokalstyrelse, lärjungbiibliotek, trädgårdsskötsel, seminariernas ombildning, metallslöjd för gossar, obligatorisk fortsättningsskola o. is. v.
På skolföreningens initiativ hölls på nyåret 1922 en kurs i hembygdsundenvisning och. hösten 1’926 en kurs for inlärande av lämpliga småbarnslekar.
Föreningens medlemsantal, som vid starten var 60, minskades under de närmast följande aren, men fr. o. m. ar 1&88 bar det varit en nästan oavbruten ökning. För närvarande ar antalet ungefär 125 medlemmar.
Efter föredraget följde föreningens egna ärenden.
Då hr ’Stawing bestämt undanbad sig återval, valdes hr A. E. Rittfeldt enhälligt till ordförande for kommande två ar. De avgående styrelseledamöterna fröken Anna-Maria Nilsson och hr Anton Malmborn omvaldes, likaså suppleanterna fru Dagmar Lindqvist och hr Nils Kmutsson. Till revisorer utsagos hrr K. A. Starke och Job. I. Essibjörn.
I fråga om nästa möte föreslog hr Rittfeldt, att på programmet då borde upptagas diskussion om anordnandet av ett halländskt skolmuseum.
En blandad kör under ledning av överlärare G. Fogelqvist sjöng några stämningsfulla sånger, mottagna med livligt bifall.
Talarstolen bestegs nu av f. seminarierektor S. Sandqvist, som därvid* blev hälsad med en hjärtlig applåd. Ämnet
for föredraget var Minnen och reflexioner. Rektor Sandqvist har tillhört föreningen inte mindre an 48 ar.
Tal. uppehöll sig särskilt vid minnena Iran förra seklet, katekesdiskussionerna och under-visningsproven, de långa, välskrivna protokollen, det intensiva arbetet under mötena, det stora intresset ifrån utomståendes sida, särskilt från präster, inspektörer och tidningsmän, den starka samhörighetskänslan, den myckna sången etc. Ävenså föredrog tal. ett av hr Hsellströms storslagna hälsningstal, såsom ofta delvis i versifierad form. Slutet av det synnerligen intressanta, med spant intresse åhörda föredraget blev en varm vädjan till enighet och samförstånd inom såväl kretsföreningen som S. A. F., ty utan sammanslutning ingen samverkan, utan samverkan ingen styrka, utan styrka ingen iramgång.
Efter föredraget reste sig de närvarande och hyllade den gamle skolvetera-nen genom en ihållande applåd.
Efter en rast för kaffeservering följde solosång av hr Bertil Linder med ackompanjemang av kantor Oscar Bengtson.
Förslaget om ett tillägg till par. 4 i stadgarna avstyrktes. Slutligen förekom till behandling Betygssättning och betygsgrunder. Rektor Aug. Carling i Getinge inledde ärendet och sammanfattade sina synpunkter på frågan i följande förslag till uttalande:
Sa snart lämpligen kan ske, böra genom skolöverstyrelsens försorg skriftliga prov icke endast i modersmålet och matematik utan även i ett eller flera andra ämnen anordnas i avgångsklasserna vid landets samtliga ’folkskolor. Sedan proven rättats och betygsatts av klassläraren, insändas de till skolöverstyrelsen, som har att med anlitande av erforderlig arbetskraft granska och betygsätta deim samt statistiskt bearbeta materialet, varefter proven återställas till resp. klasslärare. De erfarenheter, som gjorts under detta generalprov, bli sedan vägledande för vidare åtgärder, om sådana befinnas påkallade.
Flit- och uppförandebteygens varde bor hållas uppe genom att de högsta betygsgraderna ej användas slentrianmässigt. Ein ändring av praxis därhän, att »gott» och »god» bleve normalbetyg, vore önskvärd; dock endast under förutsättning, att samma praxis införes i landets alla barn- och ungdomsskolor. Ett särskilt betyg i ordning eller ordentlighet skulle säkerligen vara av betydelse.
Betygssättningen bor grundas på ett flertal prov i de ämnen, där sådana lämpligen kunna anordnas, samt på anteckningar, gjorda under skolarbetets gång.
En gemensam betygsnivå .for .folkskolan, särskilt dess huvudformer, bor eftersträvas.
Den nuvarande betyigssättningens olägenheter kunna avsevärt minskas, om avgångsbetygen antingen förses med platsnummerbeteck-ning, som angiver elevantalet jämte elevens ställning i klassen, eller också en översikt av inom klassen givna betyg.
Avgångsbetyg enl. § 47 må kunna medgivas elev, som har betyget Be i ämnen, motsvarande högst sex veckotimmar, under förutsättning av överbetyg i andra ämnen med minst samma antal veckotimmar.
I detta uttalande instämde mötet utom beträffande förslaget om »generalprov», vilket man visserligen ansåg beaktansvärt men dock alltför omfattande, för att man utan en grundligare prövning skulle våga tillstyrka detsamma.
På kvällen var supé anordnad å hotell Svea. Flera tal höllos. Även förekom unison sång och solosång av hr Bertil Linder.
1927 års läroverksreform och
de högre flickskolorna
läsåret 1928-1929.
Av Edvard Göransson.
Den . högre flickskolan har hittills omfattat 8 årsklasser och varit ansluten till 3: e folkskolklassen. Tidigare voro emellertid flickskolorna, på några enstaka undantag när, försedda med 3 förberedande klasser, i vilka intogos nybörjare, gossar såväl som flickor. De förra förbereddes for inträde i allmänna läroverkets, de senare for inträde i flickskolans första klass.
Genom kungörelsen den 29 oktober 1909 angående avlöning åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter reglerades lärarinnornas löner, varvid stadgades, att ämneslärarinna med full tjänstgöring kunde få hava en tredjedel av denna förlagd till de förberedande klasserna. Anförda bestämmelse medförde, att staten, som bidrager till lärarinnornas avlöning i flickskolan, indirekt kom att lämna understöd även åt de förberedande klasserna.
Ar 1925 skärptes ifrågavarande bestämmelse sa, att för att en amneslä-rarinnas tjänstgöring skulle få vara förlagd till de förberedande klasserna, fordrades skolöverstyrelsens prövning. Ett medgivande av angiven art skulle lämnas, endast om starka pedagogiska skäl kunde förebringas. För samtliga ämneslärarinnor i en skola finge tjänstgöringen i de förberedande klasserna icke omfatta mer an en niondel av deras sammanlagda tjänstgöring.
1927 års riksdag föreskrev, att medgivandet, att ämneslärarinnorna finge hava en del av sin tjänstgöring förlagd till de förberedande klasserna, skulle efter hand upphöra, sa att nämnda till-låtelse skulle läsåret 1928-1929 gälla endast 2: a och 3: e förberedande klasserna samt läsåret 1929-1930 endast den 3: e förberedande klassen. Med utgången av sistnämnda läsår kommer alltså bestämmelsen, att ämneslärarinnas tjänstgöring till en del kan vara förlagd till de förberedande klasserna, att ej längre äga giltighet.
Efter utgången av läsåret 1930^-1931 skola enligt beslut av 1927 års riksdag inträdesfordringarna i de statsunderstödda privatläroverkens första klass grunda sig minst på genomgången 4: e klass i någon av den sexklassiga folkskolans huvudformer med rätt för k. m: t att medgiva utsträckning av avvecklingstiden, dock högst till utgången av läsåret 1934-1935.
Med den sålunda inträdda situationen har man att vänta, antingen att flickskolornas förberedande klasser ökas till 4 (eventuellt till 6), eller ock att dessa klasser avvecklas.
Innevarande läsår hava 5 flickskolor, varav 4 i Stockholm, utvidgat den förberedande skolan med en 4: e klass; vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
