Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
906
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 47
I somliga länder ha skolmyndigheterna ej endast med gillande välkomnat Ungdomens röda kors utan till och med förordat dess införande i skolorna for väckande av de ungas ansvarskänsla och ett livligare allmänintresse.
I många amerikanska och sydeuropeiska skolor övar ordningsmannen i klassen tillsyn i vad som gäller renlighet. Lärarinnan har givit uppslaget och övervakar det hela, men ordningsmannen, ser till, att alla äro snygiga och uppföra sig väl, att klassrummet ar städat och prytt med blommor, att matsäckens innehåll inmundigas ordentligt och inga papper kastas omkring. Med ett ord, att varje medlem uppför sig ordentligt, och att klassen kan tavla med skolans övriga klasser om vem som haft minst anmärkningar mot hälsoreglerna under terminen.
I vars och ens medvetande bör ingå, att endast den, som sköter sig ordentligt och tar vara på sin hälsa, kan växa stark och duktig för att kunna hjälpa andra och bli en god medborgare i sitt eget land.
Men redan tidigt börjar också det egentliga hjälparbetet. Och här har varje liten förening ett stort fält att välja arbetsmetoder och arbetsmål. Stora förberedelser eller dyrbara anordningar behövas icke. Det ar det rätta hjärtelaget det kommer an på och medvetandet, att ingen ar för ringa, för liten att vara med och dra sitt strå till stacken.
Här några prov ur den rikhaltiga skörden av exempel.
Från skolträdgården plockas blommor, som skänkas til1! de sjuka i sjukstugan eller de gamla på ålderdomshemmet. Klassens små sångare uppvakta med sång hos någon ensamboende gammal på namnsdagen och bjuda kanske på kaffe. Vid jul utdelas ljus, gotter och gåvor till någon barnrik familj. Gåvorna bestå kanske av ett par muddar eller en halsduk, stickade under handarbetet i skolan, eller kanske ännu hellre av något arbete, som man förfärdigat på en extra ar-betsstund i skolan, då fröken eller magistern samlat föreningen och satt i gång med arbetet.
I slöjden ha gossarna gjort basttofflor till någon skola, vars barn ha långa och dåliga vägar och komma fram våta om fötterna och sa väl behöva ombyte, medan deras skodon torkas. Och dessa barn å sin sida visa sin tacksamhet genom att plocka medicinalväxter eller svamp och bär, som de torka och sälja för att få pangar till någon gåva.
Ibland slår man ett större slag för sin föreningskassa och ordnar en liten fäst mecl försäljning och kan då få medel till arbetsmaterial för tillverkning av barnkläder eller kanske till och med sa mycket, att man kan bekosta någon kamrat sanatorievistelse.
Det ar otroligt, vilken uppfinningsförmåga de unga hjälparna ha. Man finner, hur de anskaffa kryckor till någon lam, glasögon till någon gammal, radiolicens till någon sjuk, ja, hur en skola rent av köper sig en ko, som inackorderas hos en bonde mot det att han får kalven och en del mjölk, och de själva dagligen få mjölk till utdelning åt klena kamrater.
Gemensamt för Ungdomens röda kors i hela världen ar också, när det gäller de ekonomiska bidragen, att medlemmarna icke få gå och tigga sina föräldrar om pangar, utan att varje slant de offra till sin föreningskassa skall vara självförvärvad eller betyda avståendet av något gott eller ett nöje.
Vi finna Ungdomens röda kors bland indianernas ambulerande skolor, bland eskimåer och japaner, bland letter och siameser, bland amerikaner och européer och medlemmarna räknas i miljoner.
I de flesta länder ar rörelsens motto: jag vill tjäna, och enligt denna princip söka alla göra sitt bästa.
I varje land utges en liten tidning, som får sitt nyhetsmaterial från centralorganisationen i Paris, sa att alla kunna få del av
hur det arbetas hos andra och vilka nya uppslag de komma med.
Från avdelningen i Paris förmedlas och översättes också den stora internationella skol-korrespondensen, vilken som förut nämnts utgör en del av fredsarbetet. Med detta utbyte av brev följer alltid ett album, innehållande bilder från landets sevärdheter, na-tionaldräkter, konst, industri, pressade blommor, prov på handarbeten samt mindre uppsatser med upplysningar om skolarbetet, ferierna o. d. På detta satt bidraga de unga själva att ge en bild av sitt land och göra geografiundervisningen mera givande och intresseväckande för varandra. Dessutom, och detta ar ju huvudsaken, lära de unga i olika länder känna varandra och lägga grunden till ett vänskapsförhållande, som kan vara livet ut. Ofta har det också visat sig, att vid stora olyckor, som hemsökt olika trakter, de unga i andra länder spontant samlat sig för att sända hjälp. Man har känt gemensam-hetskänslan, och man tycker, att man kommit varandra närmare an förr och därför vill bistå sina vänner.
Ungdomens röda kors tillhör sålunda ett av de glädjeämnen, inför vilket man kan stanna i närvarande stund. Den ar ju sådan, att alla meningsskiljaktigheter där kunna mötas, de unga kunna genom självstyrelse lära sig självdisciplin och kunna få ge utlopp åt sin verksamhetsiver, åt sina ideella strävanden, åt sin medfödda lust att skydda och vårda de svagare och mera hjälplösa, om de blott från början få de första impulserna, den första ledningen.
Inför en ungdomsrörelse sådan som denna måste man fråga sig själv: Vad kan jag göra, och vad bör jag göra för att söka få den spridd å de orter, där den ej redan finnes? Jo, först och främst att få föräldrar och lärare intresserade av saken och medvetna om att det icke ökar deras eget arbete och icke tar for stor tid från barnens skoltid och hemuppgifter. När detta på många håll befarade hinder ar undanröjt, kommer den lättare uppgiften, att sa ut de mångskiftande idéerna bland ungdomen själv, låta den få del av vad andra kunnat åstadkomma och väcka deras skaparglädje och ambition att själva ta saken om hand. Och har man kommit sa långt, då ar man på god väg och kan konstatera, att i vår tids ungdom finns ett gott gry, om man ger dem tillfälle att utveckla detta. De äro i besittning av både självövervinnelse och målmedveten god vilja, om de blott få känna, att det ar någon eller något, som behöver dem, och att deras insats betyder något.
Ingrid Sundström.
»Frida Hamer och småskollärarinnorna.»
Direkt uppmanad att bevisa eller återtaga mina »beskyllningar» mot fröken Hamer ber jag att iå nämna, att framför mig ligger en av vara främsta huvudstadstidningars referat av ett uttalande, som på intet satt stämmer med det av fr. Tjernberg »ordagrant» anförda. Ätt såsom förtal rubricera kända fakta ar ett bra lättvindigt satt att söka vifta bort en oliktänkande och vittnar icke om stor tilltro till omdömet och vakenheten hos dem, för vilka fr. Tjernibergs artikel huvudsakligen tyckes skriven: de 8,000 småskollärarinnorna i S. A. F.
Om intriger äro att finna någonstädes, sa ar det säkerligen icke hos den, som går till strids med öppet visir. Vad beträfifar mitt försök att få Eibba Andersson vald, sa var det ju dömt att misslyckas på grund av den mellan folkskollärare och -lärarinnor ingångna överenskommelsen angående valet, en överenskommelse, som av en lus. i Sv. Ltg blivit kallad kohandel. Det skall (bliva mig ett sant nöje att taga del av när, var och huru de »erkännande uttalandena» om var kar och dess arbete fällts av fröken Hamer - om det blott lyckas att fa fatt i dem.
Det ar iför övrigt lustigt, att folkskollärarinnorna känna sig manaide att låta oss veta, vilken utmärkt f ö res pr åker ska vi småskollärarinnor fått i fröken Hamer. Skulle det vara möjligt, att ingen småskollärarinna funnits, som varit villig att stiga tf ram och vittna i den saken? Kanske vilja vi vänta ocih se. Och kanske har fröken Hamer fått något att tänka på. I sa fall har jag icke förgäves tagit till orda.
Elsa Nylin.
Anmälan om ändrad adress för tidningens postbefordran skall göras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och ej direkt till vår expedition.
ffirevlåda.
(Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändarens namn och adress, lämnas utan avseende.)
Frågor rörande skolförhållanden besvaras i brevlådan. Däremot kan red. icke åtaga sig att lämna svar i brev.
j576. Samförstånd. Föräldrarna äro ej skyldiga att lämna flickan ifrån sig for intagning å sådan anstalt. Det torde vara ’bast att låta flickan besöka skolan, till dess frågan om hennes intagning å anstalten blir ordnad.
5/77. A. M. T. Nej. Ett rum och kok.
i578. Nego. Valet vann laga kraft den 18 september 1928 genom k. m:ts utslag sagda dag. Om ingen särskild överenskommelse mellan skolrådet och läraren angående annan tillträdestid förefinnes, skall läraren tillträda tjänsten den l januari 19’29 octh uppbära lön från den dagen.
579. A. H-g. 1) Ja. 2) Nej. Om foKkskolin-spektören eller länsstyrelsen observerar formuleringen och erinrar sig sammanhanget, utebliver statsbidraget. Läraren ar nämligen under sådana fönhållanden skyldig att avgå.
580. Crewe. 1) Vi antaga, att Ni ej vill avgå från den ordiinarre tjänsten för att erhålla en extra ordinarie. Begär därför hos skolrådet att bliva förordnad som extra ordinarie lärare med tjänstledighet under motsvarande tid från den ordinarie tjänsten. 2) Ja, men inte att förflytta Eder till ordinarie tjänst vid annan skola. Sådan förflyttning måste beslutas av kyrkostämman. 3) Ja, angående stämmans beslutanderätt. 4) Antagligen.
581. A-B. 1) Nej. 2) Ja. 3) Skolrådet kan nog medgiva, att läraren börjar t j ans tgö ringen å den nya platsen, men skulle stämmans beslut bliva upphävt, uppstå en del svårigheter.
582. H. K. M. 1)-3) Bestämmelsen, att ordinarie småskollärarinna skall for uppflyttning i högre löngrad äga tillgodoräkna sig den tid hon uppehållit vakant folkskollärartjänst tillämpades första gången vid uppflyttning den l januari 1926. Om Ni fore tillträdet av ordinarie tjänst den l juli 1923 under tre läsår uppehållit vakant folkskollärartjänst, skulle Ni uppflyttats i 2: a löngraden den l januari 1926. Begär skriftligt hos skolrådet att utfå ålderstillägget och dyrtidstillägg därå från nämnda tid! Vänd Eder till länsstyrelsen, om skolrådet icke anser sig kunna bdfalla Eder framställning! 4) För lärare över 25 ar utgjorde det procentuella dyrtidstillägiget pr timme under de olika kvartalen 1>9&7 38, 38, 37 och 39 öre samt under 1928 1: a och 2: a kvartalen 38 öre och därefter 39 öre. Glöm ej att taga vara på våra dyrtidstillägg st atelier l
i583. Ung och ny. 1) Från den l oktober. 2) Ni har rätt att få arvodet månadsvis i efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
