Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 49
ken 1922. Från Ragunda meddelas bidrag dels i form av tal vid sommarens storslagna hembygdsfäst, hållna av landshövding S. Linnér och folkskolinspektör C. Sehlin, dels en skildring av ett människoöde ur folkets led av folkskollärare F. A. Flemström.
For att nu fortsätta med Jämtland återfinnes en dikt från invigningen av Al anas kyrka av S. Arbman och en entusiastisk uppsats »kring några fotografier» av Giovanni Lindeberg, vilka visa sig utgöra en serie bilder från en Skidkurs i fjällen.
Det historiska intresset tillgodoses utom av skildringarna av kyrkorna genom en uppsats av kyrkoherde J. Axel Carlsson, Arnäs, »Barndomsminnen från stiftsstaden», i vilken upprullas en mängd tavlor från 70- och 80-talets Härnösand såväl ur skol- som kyrko- och friförsamlingsliv, vilka äro särdeles intressanta. Kyrkoherde O. Rydholm, Torp, berättar däremot minnen från en 30-årig tjänstgöring dels uppe i stiftets obygder, dels ute i havsbandet och dels i en tättbyggd industrisocken - enkla men icke dess mindre gripande bilder ur folklivet, sådant det ter sig från själasörjarens synpunkt.
Dr Frid Arbman fortsätter sina intressanta litteraturhistoriska teckningar, i vilka Franzén och Runeberg tidigare skildrats. Turen har nu kommit till Z. Topelius, den siste i det finländska skaldetriumvirat, som förf. anser bättre ha träffat det norrländska psyket an tidigare svenska skalder förmått. I alla händelser har den halft bortglömde skalden för barn och unga här ägnats en välförtjänt uppmärksamhet. Minnet av en märklig prästmans liv skrives av en under livstiden närstående. Hela årsskriftens innehåll omslutes sa att säga av inledningsuppsatsen »Ha vi rätt till julglädje f» av kyrkoherde A. W. Edvall och avslutningen »Vid årsskiftet» av domprost Per Söderling. Utom det nämnda innehåller det 166 sidor starka häftet uppgifter om och porträtt av under året avlidna och av nytillträdande präster inom stiftet samt matrikel över stiftets prästerskap. Den krets, till vilken julboken under många ar kommit såsom en kär gäst, skall säkerligen med årets bok ytterligare komma att ökas. A. Westander.
Filosofiens historia. Av Alf Ahlberg. Del I-VI. Bokförlaget Natur och Kultur.
Bland vårt lands yngre filosofiska skriftställare intager dr Alf Ahlberg ett framstående rum. Genom flera utmärkta specialarbeten ävensom genom goda översättningar av filosofisk litteratur har han väckt intresse för och avsevärt underlättat det filosofiska studiet. Ett verk av bestående värde ar hans nyligen avslutade Filosofiens historia. Med utgivandet av detta arbete har han fyllt en länge känd
brist. Alltför länge ha vi saknat en god populär vetenskaplig framställning av de meningar om tillvarons grundspörsmål, som de stora tänkarna framställt. Då nu en sådan föreligger, vetenskapligt fullgod på samma gång som klart och konkret skriven utan någon avskräckande terminologisk barlast, sa har man alla skäl att vara tacksam mot författaren, vilken på ett mästerligt sätt löst sin ingalunda lätta uppgift. I det välskrivna förordet för oss författaren till tänkandets utgångspunkt, som han med Aristoteles nämner förundran. »Sa gåtfull ar denna värld, som vi tillhöra, att människoanden, sa snart dess krafter icke helt fängslas av omsorgen för ögonblickets krav, måste stanna och spörja. Vad ar detta medvetna liv, som glimtar till en sekund i evigheten, vad ar dess mening, varifrån komma vi och vart gå vi!–––-
Vad ar alltings yttersta grund ? Vad ar vårt livs bestämmelse och uppgift?» Ingen tänkande människa kan stå likgiltig inför sådana spörsmål. De bilda grundmotivet i all filosofi. Filosofernas teorier äro lika många försök att finna svar på dessa och liknande frågor. »Filosofiens historia», säger Windel-band, »ar den process, vari den europeiska mänskligheten i vetenskapliga begrepp nedlagt sin uppfattning av \arlden och sin värdering av livet.»
Enligt planläggningen skulle verket omfattat fem band. Men det har dess bättre lyckats förf. att få denna ram vidgad med ytterligare en del. Säkert har framställningen vunnit mycket härpå. Stoffet ar överväldigande rikt och svårt att bemästra. Allt kan ju omöjligen komma med. Dr Ahlbergs urval måste betecknas som alltigenom förträffligt. Han väljer just de representativa tänkarna och ar angelägen om att låta problemen framträda i deras ursprungliga och omedelbara friskhet. Härigenom äggas läsaren till utvidgade och fördjupade studier. Icke sällan finner man i kortare framställningar av filosofiens historia allt for summariska och ensidiga omdömen. Gammal tradition ar också svår att fä bort. Sa t. ex. får man ju ofta höra, att sofisterna voro något gudlöst patrask, lika väl som att medeltiden var att förlikna vid en mörk natt, vars enda ljuspunkter voro de då och då uppflammande kättarbålen. Dr Ahlberg har förvisat slikt skrock till den vetandets skräpkammare, dit det hör. Han påvisar Sofisternas, särskilt Protagoras’ stora betydelse för tänkandets utveckling och drar fram ur glömskan flera av medeltidens verkligt stora tankesnillen. Man läser del efter del av detta arbete med spänt intresse och god behållning. Särdeles givande ar den sista delen, som behandlar vår egen tids tankeliv. Denna orientering ar i all sin knapphet mycket värdefull. Man kunde önskat den vida utförligare, ty sådana fenomen som värdefilosofien,
pragmatismen, intuitionsfilosofien etc. äro förtjänta av den allra största uppmärksamhet. De ha givetvis icke kunnat på långt när uttömmande behandlas inom den jämförelsevis trånga ram, som stått till buds. Bristen avhjälpes dock avsevärt genom hänvisning till kompletterande speciallitteratur.
Ett omsorgsfullt utarbetat person-och sakregister ökar arbetets värde som uppslagsbok. Flera goda illustrationer bidraga till att göra lektyren angenäm. Detta sagt med reservation, för det misslyckade Kantporträttet. I kommande upplagor skulle man gärna vilja se det utbytt mot ett, som gör den store tänkaren mera rättvisa även i yttre avseende.
Dr Ahlbergs filosofihistoriska verk måste betecknas som en stor vinst för vår filosofiska litteratur lika väl som för hela vårt kulturella liv. Ty, som förf. säger i slutorden, »de stora tänkarnas tankar representera andliga värden, som vi icke ha råd att undvara. De äro levande makter i samtiden».
D. R.
Lärobok i fysik, förkortad upplaga, för latingymnasier, seminarier och liknande läroanstalter, av Sven Em. Ohlon. P. A. Norstedt & Söners förlag. I. Allmän fysik och värmelära. 2 kr. 80 öre. II. Elektricitetslära. 2 kr. 60 öre. III. Vågrörelselära, akustik och optik. 2 kr. 60 öre.
Då den större upplagan av denna lärobok utkom, anmäldes den i denna tidning av rektor Johan Nord i nr 10 ar 1926 sid. 197, till vilken anmälan vara läsare nu hänvisas.
Svenska kyrkomusici, biografisk upp slagsbok 1928 utgiven av Helge Of sen under redaktionell medverkan av professor Otto Ol**on, Stockholm. Helge Olséns för-lag. Pris haft. 18 kr., inbunden 22 kr.
Detta arbete innehåller, såsom titeln angiver, biografiska uppgifter om nu levande kyrkomusici, omfattande 1900 personuppgifter och 600 porträtt av Sveriges organister och kantorer. Visserligen ha icke alla nuvarande kyrkomusici kunnat komma med, enär en del icke kunnat förmås att insända begärda upplysningar. Den, som haft något att skaffa med sådant samlingsarbete som det ifrågavarande, vet, att fullständighet ar omöjlig att åstadkomma. Men detta verk innehåller i alla fall alla de upplysningar, som stått att uppbringa, och ar sa värdefullt, att det ar av största intresse for hela kyrkomusikerkåren. Priset ar visserligen högt, men tar man hänsyn till att verket rymmer 346 sidor och att papperet ar av bästa slag, sa att trycket och alla porträtten framträda fullkomligt klart och tydligt, kan man icke säga, att priset ar för högt. Boken utgör en heder for utgivare och förläggare.
Fr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
