Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 2
till lasarettet i Eskilstuna, . där det konstaterades, att hon tagit för stor dosis sömnmedel. Hon hade länge lidit av sömnlöshet samt upprepade gånger sökt bot härför. Livet stod emellertid icke att rädda. Hon sörjes ’närmast av fostermor.
Augusta Lundmark.
F. d. lärarinnan Augusta Theresia Lundmark har avlidit på Södertälje lasarett.
Hon var född 1848. På sin tid var hon lärarinna vid Maria folkskola i Stockholm, en befattning som hon lämnade 1909.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Centralstyrelsens årssammanträde
hölls i Stockholm den 2-7 januari.
I anslutning till under förra året fattat beslut har i föreningens fastighet, Vasagatan 10,. iordningställts sammanträdeslokal, expeditions- och arkivrum, och centralstyrelsen kunde därför nu för första gången sammanträda i föreningens lokaler.
Närvarande voro samtliga centralstyrelseledamöter, nämligen Carl Lidman, Värner Rydén, Edvin Stålfelt, Anna Olsson, Karola Pålsson, Elin Lundewall, Algot Jungnell, Anders Johansson, Sigrid Bredberg, J. P. Johansson, Jenny Wahlman, Reinh. Elfving, Ruben Wagnsson, Frida Hamer och Martin Liander.
Till ordförande i centralstyrelsen för ar 1929 omvaldes Carl Lidman, till vice ordförande Värner Rydén och till kassaförvaltare E. Klint. Till sekreterare utsågs folkskolläraren Gustav Storgård, sedan förutvarande sekreteraren Edvin Stålfelt anhållit att vid valet icke ifrågakomma.
Till biträdande sekreterare utsågs folkskolläraren Nils Wikström.
Ett varmt tack uttalades till hr Stålfelt för det synnerligen förtjänstfulla arbete han under sex ar såsom centralstyrelsens sekreterare nedlagt.
Föredragningslistan upptog ett 70-tal ärenden. Beträffande behandlingen av ärendena lämnas här nedan och i följande nummer kortfattade referat.
Kretsarnas beslut om ansvarsfrihet.
I revisionsberättelsen av den 26 mars 1928 hade föreningens revisorer tillstyrkt kretsföreningarna att bevilja centralstyrelsen full och tacksam ansvarsfrihet för 1927 års räkenskaper och förvaltning.
Denna hemställan har behandlats av 321 röstberättigade kretsföreningar samt blivit av dem alla bifallen.
Arvoden för ar 1928.
Centralstyrelsen hade hemställt, att for ar 1928 måtte till sekreterararvode
beviljas 5,000 kronor och till kassaför-valtararvode 1,500 kronor.
Frågan om sekreterararvode har behandlats av 317 kretsar. Av dem ha 314 kretsar beviljat 5,000 kronor, 2 kretsar 4,000 kronor och l krets 4,500 kronor.
Åt kassaförvaltaren har 315 kretsar beviljat 1,500 kronor och 2 kretsar 1,000 kronor.
Arvodena ha sålunda blivit beviljade i enlighet med centralstyrelsens förslag.
Ändring av föreningens stadgar.
Centralstyrelsen hade hemställt, att kretsföreningarna måtte bestämma följande lydelse av § 4 i föreningen stadgar:
1. (Lika med nuvarande lydelse av § 4.)
2. Finnes på en plats eller ort redan upprättad krets-förening, tillkommer det centralstyrelsen att pröva, huruvida ny kretsförening må å samma plats eller ort kunna vinna anslutning till föreningen.
Ärendet har behandlats av 286 röstberättigade kretsföreningar, av vilka 225 kretsar bifallit förslaget och 59 avslagit detsamma. En krets har uttalat sin anslutning till förslaget men tillagt, att den på orten redan befintliga kretsföreningen bör höras, innan centralstyrelsen beslutar, huruvida nybildad krets må vinna inträde i föreningen, och en krets har ansett, att därest det på en plats eller ort finnes en krets med minst 40 medlemmar, det må stå fritt att på samma plats eller ort bilda ytterligare en krets av S. A. F,
Lönfrågan.
Efter ingående överläggningar i lönfrågan beslöt> centralstyrelsen att alltjämt vidbliva de krav centralstyrelsen genom f olkskolkårens. representantskap i skrivelse till 1928 ars lönkommitté framfört, nämligen dels att folkskolans lärarkår inplaceras i det för statens befattningshavare gällande avlöningssystemet enligt i skrivelsen närmare angivna grunder eller i de löngrader i det efter inarbetandet av dyrtidstilläggen eventuellt föreslagna lönsystemet, som komma att motsvara sagda lönställning, dels att vid 1928 ars lönkommittés behandling av folkskollärarkårens lönfråga tillfälle beredes en representant for de olika grupperna inom kåren att inför kommittén närmare motivera de respektive personalgruppernas krav och önskemål.
" Valet av revisorssuppleant.
Vid valet av revisorssuppleant för åren 1929-1931 avgåvos de flesta rösterna, 1,413 röster, på hr Osvald Eydén i Stockholm. Då Rydén emellertid utsetts till revisor för ar 1929, hade centralstyrelsens verkställande utskott vid röstsammanräkningen beslutat att han-skjuta frågan om revisorssuppleantvalet till centralstyrelsen.
Centralstyrelsen beslöt nu att förklara hr Oskar Wallinder i Lidingö, som erhöll näst högsta rösttalet, 617 röster,
vara vald till revisorssuppleant för åren 1929-1931.
Föreningens 5O-årsjubileum.
Centralstyrelsen beslöt att till föreningens 50-årsjubileum 1930 utgiva en större minnesskrift. Uppdraget att utarbeta densamma lämnades åt kanslirådet J. Franzén.
Kurserna i skolor med kursväxling.
I anslutning till en från Skarakretsen inkommen motion beslöt centralstyrelsen att ingå till skolöverstyrelsen med hemställan, att skolöverstyrelsen måtte verkställa utredning och eventuellt vidtaga åtgärder för åstadkommande av sådana bestämmelser, att i skolor med kursväxling de i undervisningsplanen för rikets folkskolor angivna kurserna för olika ar komma att sa långt möjligt läsas på samma ar.
Fortbildningskurser.
Beträffande anordnandet av fortbildningskurser hade motioner ingått från Malmö-, Skara- och Mariestadskretsarna samt från hr Valfrid Ränning i Tranås, varjämte lärarkåren i Södermanlands östra inspektionsområde inkommit med en särskild framställning.
Malmökretsen hade anhållit, att centralstyrelsen ville under sommaren 1929 i Malmö anordna en kurs i arbetsprincipens tillämpning vid undervisning i geografi, naturkunnighet och historia enligt de riktlinjer, som tillämpades vid motsvarande kurs i Göteborg 1928. Skarakretsen hade hemställt, att centralstyrelsen måtte anordna en kurs i teckning eller arbetskunskap innevarande ar å Axvalls folkhögskola. Mariestadskretsen hade föreslagit, att en kurs i hembygdskunskap måtte förläggas till Axvalls folkhögskola. Framställningen från lärarkåren i Södermanlands östra inspektionsområde utmynnade i en hemställan, att centralstyrelsen ville sommaren 1929 i Strängnäs anordna en kurs i arbets-skolbetonad undervisning i geografi, naturkunnighet och historia med samma lärarkrafter och samma plan som for kursen i Gröteborg 1928. Hr Eönning hemställde, att centralstyrelsen under innevarande ar måtte anordna en fortbildningskurs i teckning med huvudvikt lagd vid folkskolans högre stadiers behov.
Centralstyrelsen beslöt, under förutsättning av att statsbidrag erhålles, att under 1929 anordna tre fortbildningskurser, nämligen en kurs i hembygdsundervisning med arbetsövningar, förlagd till Axvalls folkhögskola, en kurs i arbetsprincipens tillämpning vid undervisningen i geografi, naturkunnighet och historia, förlagd till Malmö, och en kurs i teckning, förlagd till Stockholm. Seminarieläraren Gottfrid Sjöholm, Göteborg, skulle bliva ledare för kursen i hembygdsundervisning, folkskolläraren Elof Lindälv, Göteborg, ledare för kursen i arbetsprincipens tillämpning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
