Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 4
måtte gå i författning om en för alla läroanstalter gemensam utredning för rättvisare betygsgrunder (l krets) samt att frågan bör lösas i samråd med andra lärarorganisationer i vårt land (l krets).
6. Under sjätte frågan ha 62 kretsar uttalat, att betygsstatistik bör lämnas. Av dessa lia 47 kretsar närmare angivit detta önskemål sålunda: betygsstatistik bör lämnas: å avgångsbetyget (27 kretsar), å klassbetyget (7 kretsar), å termins- och avgångsbetygen (4 kretsar), åt lärjunge, som ämnar övergå till annan läroanstalt (3 kretsar), åt lärjunge, som ämnar övergå till annan läroanstalt, ävensom å avgångsbetyget (l krets), å betygen fr. o. m. fjärde klass (2 kretsar), å terminsbetygen (l krets), å terminsbetygen under barnens sista läsår (l krets), å avgångs- och flytt-ningsbetygen (l krets).
Därjämte ha under de olika frågorna följande önskemål framkommit: att betygsböcker matte införas (7 kretsar), att skolformen må angivas å avgångsbetyget (6 kretsar), att avgångsbetyget måtte upptaga betyg för fallenhet för studier och för praktiskt arbete (l krets), att skolöverstyrelsen måtte utfärda föreskrifter till ledning vid betygssättning (2 kretsar), att betyget i modersmålet uppdelas sa, att ett betyg gives för rättskrivning och språklära, ett betyg för uppsatsskrivning samt ett betyg för läsning och muntlig framställning (l krets), att frågan om utarbetande av standardprov efter amerikanskt mönster men med hänsyn till svenska förhållanden måtte tagas under omprövning (l krets), att till § 47 i folkskolestadgan måtte tilläggas ett moment av följande lydelse: »Avgångsbetyg må kunna tilldelas även lärjunge, som har lägre vitsord an godkänd i högst två ämnen, modersmål och räkning undantagna, under villkor, att högre vitsord an godkänd erhållits i motsvarande antal ämnen bland ämnena kristendom, naturkunnighet, geografi eller historia»; samt att vad sålunda stadgats angående avgång från folkskolan jämväl måtte gälla flyttning till högre klass inom skolan (l krets), att § 45 i folkskolestadgan matte ändras sa, att klassflyttning och avgång från skolan kan ske trots underbetyg i något eller några ämnen, vilkas sammanlagda veckotimmar ej överskrida ett visst angivet antal (l krets), att avgångsbetyg enligt § 47 må kunna medgivas elev, som har underbetyg i ämnen motsvarande högst sex veckotimmar, under förutsättning av överbetyg i andra ämnen med minst samma antal veckotimmar (l krets), att barn borde medgivas avgång från folkskolan enligt § 47 med ett eller två underbetyg, om dessa kompenseras genom bättre betyg i andra ämnen (l krets), att elev matte tillåtas avgå från folkskolans sjätte klass enligt § 47 med underbetyg i ett eller
två huvudämnen, om dessa kompenseras av överbetyg i ett eller två andra huvudämnen (l krets), att avgång från folkskolan enligt § 47 måtte medgivas lärjunge även med underbetyg i ettdera av ämnena kristendom, modersmål eller räkning, om kompensation finnes i andra kunskapsämnen (l krets), att flyttning till högre klass må tillåtas även då underbetyg erhållits i kristendom, räkning och modersmålet, om motsvarande överbetyg finnas i övriga ämnen (l krets), att vid avgång enligt § 48 intyg, <ej betyg bör lämnas (l krets), att å avgångsbetyget bör utsättas, att folkskolestadgans § 47 betecknar fullständig kurs och § 48 avkortad (l krets), att § 48 mom. 2 borde oftare komma till användning (l krets), att om förändringar angående betyg och betygsgrunder genomföras i folkskolan liknande förändringar också måtte ske i övriga skolor (l krets), att statistik över betygssättningen vid ett begränsat antal skolor av olika typer av centralstyrelsen måtte upprättas och utsändas (l krets), att vid överarbetningen av undervisningsplanen måtte tagas under omprövning i vad mån nuvarande kurser böra minskas för att arbetsskolans principer må kunna tillämpas vid undervisningen (l krets), att en utredning måtte företagas angående betygsgradernas användning vid rikets folkskolor (l krets), att for uppnående av större enhetlighet vid betygs-givningen bättre samarbete måtte komma till stånd mellan lärarna i de skilda skoldistrikten (6 kretsar), att avgångsbetygen förses med platsnummer-beteckning, angivande elevantal jämte elevens ställning i klassen (l krets), att på lämpligt sätt måtte utredas, dels vilket betyg som bör vara medelbetyg i folkskolans skilda klasser och skolformer, dels huru betygen böra fördelas i en klassavdelning, s. k. standardsprid-iiing av betyg, och att resultatet av den-ra utredning som en handledning måtte tillställas alla folkskolans lärare och lärarinnor for att tjäna dem till hjälp och ledning vid betygssättningen (l krets), att alla reformer rörande betygsgraderna böra vidtagas samtidigt för alla undervisningsanstalter inom landet (l krets), att centralstyrelsen måtte, t. ex. i tidskriften Föreningen, publicera betygsstatistik från skilda delar av landet för att en allmän överblick av betygssättning och betygsgrunder därigenom kunde komma till den enskilde lärarens kännedom (l krets), att frågan i sin helhet på grund av sin stora betydelse ytterligare måtte iitredas och ånyo utsändas till kretsarna (l krets), att betygssättningen måtte ske med synnerlig omsorg (2 kretsar), att frågan om betygssättning och betygsgrunder måtte ägnas mera uppmärksamhet an hittills inom folkskolan (l krets), att betygsskalan ej må hållas för hög och att försiktighet vid betygens utdelande
iakttages (5 kretsar), att frågan om betygssättning och betygsgrunder ännu ej må betraktas som slutdiskuterad, utan när större klarhet vunnits i vissa avseenden (skolreformen, arbetsskolprinci-pens genomförande och skolarbetets individualisering) frågan åter måtte tagas upp (l krets).
Därjämte ha i anslutning till de olika frågorna ytterligare ett antal enstaka uttalanden framkommit.
De avgivna svaren utvisa, att tanken på fastställande av minimikurser av kretsarnas flertal avböjts. Ett stort antal kretsar har likaledes med nej besvarat frågan, huruvida det vore önskvärt, att normalexempel för skriftliga prov i folkskolan utarbetas och fastställas. Dylika prov torde enligt flera kretsars uttalanden ha god inverkan på skolarbetet, endast om de av lärarna frivilligt användas som ledning och hjälp vid betygssättningen.
I den mycket omdebatterade frågan om flit- och uppförandebetyg har icke något bestämt förslag kunnat samla majoritet. Däremot har, som av sammandraget framgår, från många kretsar förslag framförts om införandet av betygsstatistik.
Centralstyrelsen beslöt att upptaga frågan till förnyad behandling vid nästa sammanträde.
Hälsovårdsförhållandena i skolan.
Frågan om hälsovårdsförhållandena i skolan var under ar 1927 föremål för kretsarnas behandling.
Genom de inkomna yttrandena vanns visserligen icke klarhet om, hur hälsovårdsförhållandena ställa sig vid varje enskild skola. För att få uppgifter härom hade erfordrats, att detaljerade frågeformulär utsänts till alla skolor. Av utredningen framgick emellertid, att många brister finnas. Centralstyrelsen har övervägt, vilka åtgärder som kunna vidtagas för att i möjligaste mån avhjälpa dem. Vid sammanträdet beslöts nu att till skolöverstyrelsen ingå med en skrivelse i ämnet.
Centralstyrelsen hade föregående ar att behandla en från provinsialläkaren A. Åkesson och folkskolläraren Erik Aspgren i Bureå inkommen skrivelse, vari hemställdes, att centralstyrelsen ville vidtaga åtgärder för tillkomsten av en skolhygienisk tidskrift. Ärendet upptogs nu ånyo till behandling.
Inom centralstyrelsen förefanns stort intresse för att en dylik tidskrift måtte komma till stånd. Då det emellertid visade sig, att flera nu olösliga svårigheter för utgivandet av en sådan tidskrift .förefunnes, beslöt dock centralstyrelsen, att motionen för närvarande ej skulle föranleda åtgärd.
Centralstyrelsen beslöt emellertid hemställa till Svensk Läraretidnings redaktion, att i Svensk Läraretidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
