Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 6
SVENSK LÅEARETIDNING.
101
Småskoleseminarierna.
Några reflexioner.
Knappt ett årtionde liar förgått, sedan gällande stadga för småskoleseminarier, inrättade av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, utkom, och dock äro frågan om dessa seminariers förstatligande samt spörsmålet om lärokursens utökning till tre ar högst aktuella. Utvecklingen går fort i våra dagar, och det torde av allt att döma icke dröja länge, innan frågan om förstatligandet f örelägges riksdagen.
Att vi även i framtiden måste hålla oss med särskilda småskoleseminarier ar måhända nödvändigt, framför allt av ekonomiska skal. Eljest finnas goda grunder för de yrkanden, som alltemellanåt framkommit, att samtliga lärare i folkskola, oavsett på vilket stadium de an må komma att tjänstgöra, skola hava avlagt folkskollärarexamen. I den praktiska utbildningen vid folkskoleseminarierna förekommer f. n. undervis-ningsövningar å det s. k. småskolestadiet, och de folkskollärare (-lärarinnor), som på grund av skolformen eller av andra skäl fått sig förelagt att undervisa jämväl nybörjare, ha, sa vitt jag vet, visat sig väl kunna gå i land därmed. Man skulle sålunda kunna tänka sig, att den hittills existerande, avgränsade småskol-lärarmneutbildningen successivt folie bort och att folkskoleseminarierna, som en lång tid framåt tydligen kunna bjuda på både lokaler och lärarkrafter, övertoge hela lärarutbildningen för folkskolan. Ställas vi på allvar inför kravet på treåriga småskoleseminarier, förefaller frågan vara värd att tagas under omprövning på ett helt annat sätt an förut, och det förefaller icke omöjligt, att vid folkskoleseminarierna då skulle kunna försökas en differentiering på två eller tre linjer, avsedda att leda fram till en i viss mån specialiserad folkskollärarexamen.
Skola särskilda småskoleseminarier alltjämt finnas, synas mig tre saker vara nödvändiga: inträdesfordringarna böra höjas, kurserna böra revideras och delvis omläggas samt kompetensen för ämneslärarna skärpas.
Inträdesfordringarna, sådana de finnas angivna i Svensk författningssamling nr 889 ar 1919, sträcka sig knappast över den sexåriga folkskolans kursnivå. Visserligen torde fordringarna i verkligheten bliva betydligt större på grund av det stora antalet konkurrerande inträdessökande, men kursplanen för seminarierna bygger dock på dessa inträdesfordringar. Det förefaller med hänsyn till nutida tillgång på skolor och kurser av olika slag icke innebära någon fara för en ensidig rekrytering av elever till småskoleseminarierna att höja inträdesfordringarna högst väsentligt. Sålunda borde man i samtliga skolämnen utom främmande sprak kunna
sträcka sig upp till fordringarna för realskolexamen, varigenom en god del av den blivande småskollärarinnans allmänbildning vore undanstökad fore inträdet i seminariet. Efter detta skulle de tvååriga seminariernas kurser kunna revideras åtskilligt och få den omläggning, som den speciella utbildningen av lärarinnor för de första skolåren kräver. När man läser den nuvarande un-dervisningsplanen för småskoleseminarierna, fastställd av k. skolöverstyrelsen den 30 juli 1920, kan man icke undgå att tycka, att det ar f olkskolesemina-riernas kursplan i kort sammandrag man har framför sig. Hela raden av ämnen, kristendomskunskap, modersmålet, matematik, historia, geografi, naturkunnighet och hälsolära, psykologi och pedagogik, teckning, välskrivning, musik, husligt arbete samt gymnastik med lek och idrott jämte, där sa kan ske, trädgårdsskötsel, förekommer. Av folkskoleseminariernas ämnen- fattas endast ekonomilära och främmande språk. Utom allmänbildningsintresset har måhända småskollärarinnornas fortsatta utbildning till folkskollärarinnor på två ar här spelat in, mer eller mindre medvetet. Det förefaller emellertid, som om det skulle ha blivit en ingalunda lätt sak att på dessa »sammandragskurser» bygga ut en f olkskollärarkurs. Det torde väl heller icke på grund av hotande lä-rarbrist nu bliva nödvändigt. Tillfälliga parallellklasser vid folkskoleseminarierna ävensom studentkurser kunna jämförelsevis lätt upprättas för att tillgodose det ökade lärarbehovet under en viss period. Småskollärarutbildningen borde sålunda som sagt kunna inställas på de klasser i folkskolan, vilka av gammalt kallats småskolan. Det förefaller då också möjligt att göra en omläggning av kurserna med särskild hänsyn härtill. Sålunda borde åtskilligt, som nu förekommer av fysik, kemi, astronomi och matematik m. m., kunna strykas. Ämnena historia, geografi och naturkunnighet borde kunna hoparbetas till ett ämne, hembygdskunskap, som gåve såväl den fackliga som psykologiskt-me-todiska inställningen för småskollärarinnans egen undervisning i ämnet. Över huvud taget borde ett starkt pedago-giskt-metodiskt inslag förmärkas i de olika ämnena och det särskilda ämnet psykologi och pedagogik få sig tillmätt mera tid. Vara dagars barnpsykologi har åtskilligt att lära en blivande småbarnslärarinna. Teckning, modellering och allehanda manuella övningar behövde säkert också mera tid, likaså de praktiska övningarna. När man icke längre, tack vare de höjda inträdesfordringar-na, behövde ängsligt tänka på allmän-bildningskravet och hela raden av vanliga ämnen, skulle man under en tvåårig lärarutbildning kunna föra fram eleverna till en helt annan pedagogisk mognad och skicklighet an förr, och den nya anordningen skulle kanske befinnas
vara en mycket större vinst an en utökning av den nuvarande seminarieutbild-jiingen till tre ar.
I samband med förstatligandet av seminarierna kräver också kapitlet om ämneslärarnas kompetens sin uppmärksamhet. Seminariestadgan fordrar förutom två års lärartjänstgöring folkskollärarexamen eller annan utbildning for lärarkallet av minst motsvarande omfattning. Mig veterligt nöjer man sig icke för några andra statliga läroanstalter i vart land med sa låg lärarkompetens på ett skolstadium, som i väsentliga stycken måste anses redan nu ligga över realskolans. Det förefaller därför rimligt, att man i framtiden sätter adjunktskompetens eller därmed jämförlig kompetens såsom villkor för anställning som ordinarie lärare vid statens småskoleseminarier.
Sven Wikberg.
Last och återgivet.
Det föreligger alls intet »nödläge»,
som rättvisligen kan motivera en löneförbättring för lärarna, skriver i Svenska Landsbygden (bf) en insändare, som tecknar sig som »f. d. folkskollärare». Men om sa ändå antagligen sker, sa skulle jag vilja föreslå en »förbättring» for första lönegraden med t. ex. 500 kronor. Detta av det skäl, att dessa vanligen unga lärare ha studieskulder att ränta och amortera, vilket ej har sig sa lätt, då skulderna nu för tiden bli ganska stora, beroende på förstås huru man lever under studietiden. Och för övrigt lär det icke gå för sig numera att klara sig på en studiekostnad för 9 terminer av 1,500 kr. kontant. Men detta gick för sig för 40 ar sedan. Visserligen erhålles i första lönegraden även tillägg av 30 proc. samt 430 för fortsättningsskola, sa nog tycker jag, att de skulle gott kunna klara sig, om de rätta munnen efter matsäcken, men om det äntligen skall vara någon förbättring, sa ar ändock något skal för att lägga den där. Dock med det villkor att de 500 kronorna 1} ortfolie vid uppförande i andra lönegraden. Sålunda skulle inga andra lärare an de i första lönegraden erhålla denna förbättring. Skulle däremot »förbättringen» gälla hela kåren och bli permanent, borde alla dyrtidstillägg helt bortfalla, utom möjligen dy r ortstill-lägg för vissa orter, där sa kan anses nödigt.
För småsUolep er sonalen bör förbättring ej alls förekomma.
Hr »f. d. folkskollärare» lär vara en större lantbrukare, som för länge sedan lämnat folkskollärarbanan såsom alltför ringa och alltför litet givande för en sa betydande person. Sedan dess har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
