Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 10
Dödsfall,
ERIC ERICSSON.
Erie Ericsson.
Onsdagen den 20 februari avled stilla i sitt hem i Falun förre överläraren i St. Kopparbergs församling Eric Ericsson i en ålder av nära 93 ar.
Det ar en sällsynt gagnerik och hedrande levnadsbana, som andats, då nu seniorn i Falu kontrakts lärarkår fått lägga sitt huvud till vila för alltid.
Den bortgångne härstammade från den gamla bondesläkten Hinders i Gärdebyn i Katt-vik och var född den 11 mars 1836. Efter att ha avlagt folkskollärarexamen 18’60 blev han 1865 lärare i Kopparbergs socken, där han sedan verkade till vårterminen 1908, alltså i nara ett halvt sekel.
Under sin långa tid som lärare fick Ericsson uppleva en storartad utveckling av socknens skolväsende. Därtill bidrog han själv med ett hängivet och uppoffrande arbete för skolans bästa.
Den bortgångne var en av stiftarna av Falukretsen av S. A. F. i december 1880, och 1912 blev han invald som hedersledamot i Falu-kretsens lärar- och lärarinneförening.
En hedersman av gamla stammen var Erie Ericsson, omgiven av vänner, som med aktning och vördnad sågo upp till veteranen. Det nya släkte, som nu går i hans fotspår, kan med tacksamhet dröja vid minnet av den bortgångnes kärlek och trohet till sitt kall.
En utförlig biografi över den avlidne har varit införd i Svensk Läraretidning nr 10 ar 1900.
Begravningen ägde rum i Falun den 27 februari. Eifter det musikdirektör Jobs ur Händels oratorium ’Saulus utfört en ingångsmarsch och församlingen sjungit psalm nr 170: 5 förrättades jordfästningen av prosten dr Ekström. Därpå sjöng fru ’Sylwan »Sådd och skörd», och förrättades sa altartjänst av dr Ekström. Som kvartettsång utfördes »Sångens angel», vilken den avlidne med många generationer skolbarn inövat i tre stämmor. Akten avslöts med Chopins Prelude som utgångsmarsch.
Vid graven sjöng en kvartett »Vandrarens aftonbön».
A. Hektor.
Den 20 februari avled i sitt hem i Berglun-da, Glanshammar, f. folkskolläraren Aug. Hektor, 62 ar gammal.
H. efterlämnar som folkskollärare ett värderat minne, och som slöjdlärare stod han för såväl barn som ungdom enastående högt. I många ar var han representant for lärarkåren i skolrådet. Som kassör i Väringens skolförening kvarstod han även, sedan han for ett par ar sedan slutade sitt lärarkall.
H. sörjes närmast av maka och en son.
P. O. Lundkvist.
I Bygdeå avled den 22 februari f. d. folkskolinspektören P. O. Lundkvist, 72 ar gammal.
Född i Nordmaling avlade L. folkskollä-rar-, organist- och klockarexamen i Härnösand 1879 och efter en kortare anställning som vikarie blev han ar 1880 ord. innehavare av dessa befattningar vid Bygdeå kyrka. I sin egenskap av nitisk skolman utnämndes han tio ar senare till folkskolinspektör inom Västerbottens kustförsamlingar. Han företog flera studieresor till Norge och Danmark. Folkskolinspektörsbefattningen lämnade han 1904 för att återgå till tjänsten i sin skola. Ar 1921 avgick han med pension. På grund av sin duglighet och praktiska läggning togs han i anspråk för en hel del kyrkliga och kommunala förtroendeuppdrag.
Matilda Johansson.
F,, lärarinnan i Las j ö fröken Matilda Johansson avled den 22 februari.
Fröken J. var född i Norberg 1859, avlade småskollärarinneexamen vid landstingsseminariet i Västerås 1878 och fick omedelbart anställning vid Las j ö skola, där hon oavbrutet verkat till slutet av ar 1915, då hon avgick med pension samt återflyttade till hemorten.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Från kretsmötena.
Stockholms folkskollärarförening
höll sitt årsmöte i Adolf Fredriks folkskola den 23 februari. Års- och revisionsberättelser föredrogos och, ansvarsfrihet beviljades.
Till ordförande för innevarande ar omvaldes överlärare O svald Rydén. Av de övriga styrelseledamöterna, som voro i tur att avgå, omvaldes hr Gösta Kock. Fröken Maria Olson och hr Axel Nyblom hade anhållit att vid valet ej ifrågakomma, och i deras ställe utsagos fröken Karin Broström och hr Nils Stål-felt.
Skolresekommitténs årsberättelse föredrogs, och dess ledamöter omvaldes.
Föreningen beslöt att även för ar 1929 vara ansluten till Stockholms stads befattningshavares samarbetsnämnd.
Sedan de löpantle ärendena behandlats, höll professor W. Wernstedt föredrag om »Nervösa barn och deras behandling».
Göteborgs skolförening hade den 23 febr. sammanträde i Hvitfeldtsskolans aula under hr Elof Lindälvs ordförandeskap. Styrelsens berättelse för 1928 förelåg i tryck, och i enlighet med revisorernas hemställan beviljades ansvarsfrihet för det gångna redovisningsåret.
Aftonens föredrag hölls av rektorn vid Lundsbergs skola dr Einar Gauffin över ämnet Ungdomens sociala fostran.
Tal. framhöll, att frågan om de ungas sociala fostran mötts med en viss misstro, i det man bi. a. anfört, att skolans arbetstid redan förut ar sa strängt belastad, att den ej medgiver några uppgifter utöver de teoretiska .studierna. I hög grad ha vi också litat till, att kristendomsundervisningen åstadkommer det, som göres behov i etiskt och moraliskt avseende. Men det ar ej nog med att blott påpeka idealen. An viktigare ar att in-
rikta och leda de ungas verksamhetsbegär i sådana banor, som utveckla deras personlighet. Den svenska skolan liksom ock hemmen ha betänkligt försummat att lära de unga ansvar for andra. Den enskildes studieresultat har i vårt skolsystem blivit det allt överskyggan-de målet, som iförkvävt de instinkter till samarbete och inbördes tjänande, vilka dock finnas hos ungdomen. Särskilt den högre skolan lägger sa oerhört stor vikt vid kunskapsförvärv och intellektuell träning, att karaktärs-daningen un dansky mmes, och det ar fara värt, att också folkskolan tvingas in i samma strömfåra. Ingen underkänner den karaktärs-danande betydelse, som ligger i krafternas sega spänning för att nå ett studiemål. Detta ar emellertid icke nog, isynnerhet som skolarbetet på grund av ämnenas mängd och omfång mången gång förlorar sin lustbetoning. Härtill kommer, att hemmen i vår tid ej mäkta giva de unga den medborgerliga fostran, som samhällslivet kräver. Hemmen sakna ofta den rätta samhörighetskänslan, och familjens intressen äro splittrade. Barnen tänka endast på sig själva, äro vanligen befriade från alla skyldigheter, och man har inga krav på dem. Då hemmet ej ger den unge någon uppgift, någon möjlighet till insats, blir där ej trivsamt, ty man känner sig överflödig. Under sådana omständigheter bor skolan söka inarbeta en sådan anda av samhörighet och ansvar, att ingen med förvåning frågar, om han skall taga vara på sin broder, utan detta faller sig helt naturligt. Medborgarkunskap ar nog bra, men an bättre om man i handling kan omsätta teorierna. Skolan ar ju själv ett samhälle och lämpar sig rätt väl såsom odlingsfält for praktisk sam-hällsfostran. Eleverna böra livas till att känna sin samhörighet med skolsamhället, för vars anseende de själva bära ansvar. För stärkande av samhörighetskänslan, sa att den ej upphör, då den unge lämnar skolans råmärken, bör man skapa sådana situationer, som uppegga till aktivitet, vilket i ungdomens lätt-uppflammande ålder ar jämförelsevis lätt Scoutrörelsen t. ex. visar, vart man kan komma med de ungas hjälp.
Från Förenta staterna, vars skolväsen tal. studerat, anfördes talrika exempel och pedagogiska uppslag. Dock passa icke alla från Västern härstammande metoder för svenska skolbarn, men åtskilligt av värde kan säkerligen omplanteras i vara skolor och har i viss utsträckning redan skett. En sådan ar elev-självstyrelse - fast namnet ar missvisande. Vid Lundsbergs internatskola har rektor Gauffin låtit eleverna deltaga i skolstyrelsen, och sedan en viss erfarenhet vunnits, ar resultatet tillfredsställande. På grundval härav gav tal. några anvisningar, vilka bi. a. gingo ut på, att då man vill starta en sådan lärjungeorganisation, bör man icke ställa till med en allt för invecklad apparat med lagbestämmelser o. d. utan börja i helt liten skala for att sa småningom växa ut och omspänna större områden. Vid Lundsbergs skola finnas bi. a. »tromän» och klassråd, idrottsnämnd och brandkår. Den senare har vid flera tillfällen fått pröva sina krafter och visat, sin duglighet. Bland övriga lärjungeformationer från amerikanska skolor nämndes rådgivande kommittén, bestående av pålitligare äldre elever, till vilka kamraterna förtroendefullt kunna hänvända sig för att med en jämlike diskutera sina angelägenheter. Naturligtvis står kommittén i samarbete med erfarna lärare. Andra kommittéer äro: studiekommittén, där de mera begåvade eleverna hjälpa de svagare; hemkommittén, som tager sig an sjuka kamrater och hjälper dem med hemuppgifterna m. m.; kommittén för tillrättaskaf f ande av bortkomna föremål, böcker o. d.; kommittén för gårdsplanens renhållning samt kommittén för motarbetande av sen ankomst.
Ett annat uppfostringsförsök ar det s. k. hederssystemet, vilket, såsom namnet angiver, vädjar till de ungas hederskänsla. Bland något mognare skolungdom har det kommit till användning för att bi. a. undvika fusk vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
