Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 11
I försvarande motion yrkas, att riksdagen omedelbart måtte antaga av motionären framlagt lagförslag i frågan. Lagtexten ar delvis kopierad på 1909 års lag och. utgöres eljest av hänvisningar till samma lag.
Ehuru utskottet vidhåller sin uppfattning, att frågan om skolärendenas överflyttning till den borgerliga kommunen snarast möjligt bör bringas till lösning, kan utskottet likväl icke förorda bifall till motionen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, torde frågan icke kunna lösas sa enkelt, som motionären tänkt sig. Även de vid den av k. m:t verkställda utredningen framställda detaljproblemen böra lösas vid antagandet av en lag pä ifrågavarande område. Dessutom kan det förtjäna övervägas, huruvida icke bestämmelserna om skolärendenas överflyttning böra sammanföras i en gemensam lag för land och stad, detta särskilt med hänsyn därtill, att enligt berörda förslag till en allmän revision av kommunallagstiftningen bestämmelserna för land och staa äro ’Sammanförda i en gemensam kommunallag.
Då det, enligt vad utskottet erfarit, nu med bestämdhet kan antagas, att förslag i frågan om skolärendenas överflyttning till den borgerliga kommunen vid nästa riksdag framlägges i .samband med förslag till en allmän revision av kommunalförfattningarna och om kyrkofullmäktiginstitutionens införande, får utskottet, i förväntan att sa sker, hemställa, att f or e var an de motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets hemställan.
Motioner.
Högre allmänna läroverk för flickor.
I motion nr 241 i första kammaren hemställer hr Reuterskiöld (bf),
att riksdagen ville, med avslag å k. m:ts proposition nr 86, vad beträffar högre allmänna läroverk for flickor, och i anslutning till 1927 och 1928 ars skolbeslut, hos k. m:t anhålla om verkställande av nödig utredning rörande behovet överhuvud av statliga särskilda flickläroverk samt i sa fall deras lämpligaste antal och organisation, ävensom för riksdagen sa snart ske kan framlägga den plan, vartill utredningen möjligen må föranleda.
En lika lydande motion, nr 374, har i andra kammaren framförts av hr Andersson i Ovanmyra (bf).
Hrr Bergman (f) och Thelin (h) i första kammaren hemställa i motion nr 247,
l:o) att riksdagen ville bifalla k. m:ts proposition nr 86 med den modifikation, att vad beträffar högre allmänna läroverk för flickor, beslutet far följande innebörd:
Ett högre allmänt läroverk för flickor upprättas från och med den l juli 1930 i envar av städerna Linköping, Norrköping, Borås och Örebro, från och med den l juli 1931 i envar av städerna Lund, Karlstad och Västerås, från och med den l juli 19.32 i staden Uppsala samt från och med den l juli 1933 i staden Jönköping; skolande dessa läroverk dels, därest den kommunala representationen därom ansöker, erhålla anknytning såväl till fjärde som till sjätte folkskoleklassen i analogi med vad som ar stadgat för de kommunala flickskolorna, dels, under samma förutsättning, erhålla vare sig 3-årigt eller 4-årigt gymnasium eller, när lärjungeantalets storlek därtill föranleder, bäggedera;
2: o) att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till k. m:t anhålla, det k. m:t ville föranstalta skyndsam utredning beträffande möjligheten att i de nyinrättade högre all-
männa läroverken for flickor kunna inpassa en för de flickor, vilka icke eftersträva real-eller studentexamen, lämpad praktisk linje å de orter, där behov av en sådan linje gör sig gällande, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning kan föranleda.
Hr Bergman (f) föreslår vidare i motion nr 248 i första kammaren,
att riksdagen i anledning av k. m: ts proposition nr 86 ville för sin del besluta, att realskolan i Kristinehamn successivt från och med höstterminen 1931 måtte utvidgas till ett högre allmänt läroverk med två gymnasiallinjer, ett fyraårigt latingymnasium och ett treårigt realgynmasium, båda med tillträde for både manliga och kvinnliga lärjungar, under förutsättning att kommunen åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler med därtill hörande utrustning samt bostad eller hyresersättning åt rektor.
Hr Pehrsson i Göteborg (h) hemställer i motion nr 381 i andra kammaren,
att riksdagen ville besluta, att de i punkt l :o av proposition nr 86 omförmälda högre allmänna läroverk för flickor måtte i första hand sa anordnas, att de komma att omfatta femårig realskola, byggd på folkskolans fjärde klass, samt tre- eller fyraårigt gymnasium.
jCitterafar.
Folkskolans arbetsböcker utgivna av Nils Helger, Karl Hörberg och Nathan Stålmarck. Rättskrivning II, femte, sjätte och sjunde årskurserna av Nils Helger. J. A. Lindblads förlag. Pris i häften 40 öre, lösa blad i samlingspärm 46 öre.
Denna del av förevarande arbete ar utarbetad efter samma principer som del I, vilken tidigare i Svensk Läraretidning utförligare anmälts. Häftet innehåller 13 löstagbara blad, innehållande uppgifter för olika arbetsövningar i ämnet.
a ord.
»Kåges» fråga!
»Kåge» framkastade ett förslag under rubriken »Fria ord» för någon vecka sedan, men någon diskussion angående hans fråga har ännu ej förmärkts. Vad ville då »Kåge» ? Jo, han tänkte på våra arbetslösa och skuldsatta kamrater (skuldsatta fast de ha arbete) ! Han ville, att vi, som tjänstgjort en tid, skulle räcka ut vår hand för att hjälpa dem, som ha det bekymmersamt. Alltså en insamling! Kanske av likadan typ som F. F: s.
Att en del kamrater ha det mycket svårt, har jag vid flera tillfällen sett. Ja, jag har t. o. m. fått skrivelser om, i vilken beroende ställning en kamrat kunnat komma, därför att han (hon) varit nödsakad begära lån av exempelvis en skolrådsledamot å den plats, där han (hon) tjänstgör.
Det var nämligen sa, att undertecknad en gång förut ställde sig i spetsen for en insamling till förmån för en kamrat, och då trodde andra, att insamlingen gällde flera, varför de skrevo till mig och berättade om sina svårigheter. Nod finns inom var kår, och vi måste med det lilla, vi kunna, söka hjälpa.
Alltså köra vi i gång med en insamling! Vem skall ta hand om bidragen? Den l april tycker jag, att minst 10,000 av Sveriges lärare och lärarinnor kunde satsa var sin femma! 50,000 kr.!
A. Kalm.
I skolan
använde min farfar
V.ROSENDAHLS FILIPSTADS-BLACK
emedan det då var det bästa bläcket, och nu skriver jag mer an 70 ar senare med samma slags black, ty det ar
fortfarande bäst.
Ensamförsäljare en gros A.-B. GRUMME & SON, Sthlm.
ffirevfåcfa.
(Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändarens namn och adress, lämnas utan avseende.)
Frågor rörande skolförhållanden ’besvaras i brevlådan. Däremot kan red. icke åtaga sig att lämna svar i brev.
102. Gele. 1) Misstänker skolrådet, att sådant missförhållande kan föreligga, ar det skolrådets skyldighet att föranstalta om undersökning. Uraktlåtenhet i detta avseende skulle kunna få ödesdigra följder. 2) För några ar sedan blev en lärarinna varnad för dylik förseelse. Varningen blev sedan upphävd, enär lärarinnan befanns lida av sinnessjukdom. 3) Skolkassören ar ej skyldig utbetala lönen utan att samtidigt erhålla kvitto, översändes lönen pr postanvisning, får han kvitto av postverket och kan ej innehålla lon för att framtvinga ytterligare ett kvitto.
103. Haj. 1) Omöjligt att uppgiva, då kompetensen kan förvärvas på många olika satt. 2). Modersmålet, medborgarkunskap och även något i arbetskunskapen. 3) Annons om kurserna kommer troligen att införas i slutet av denna månad. 4) Vi veta ej, om Ni har sådan förutbildning eller tjänst, att Ni kan komma ifråga. 5) Ingen. 6) Ja.
104. B. O. 1929. 1) Sv. författningssaml. 1919 nr 293 och 294. Jämförelsevis omständ^ lig procedur, som ofta strandar på grund ar svårigheterna att ena kommunerna. Stundom kan syftet lättare nås genom en mera tillfällig överenskommelse, som ej behöver underställas högre myndighet. 2) Se Sv. förf.-saml. 1926 nr 143! 3) Naturligtvis kan skoldistriktet åläggas att inrätta en skola i byn. Huruvida myndigheterna (ytterst k. m: t) komma att efter prövning av alla ärendet påverkande omständigheter föreskriva, att distrik^ tet skall upprätta skolan, kunna vi ej yttra oss om.
105. JV. H. 1) Ej troligt, 2) Hon kunde tillskriva Statens pensionsanstalt. 3) Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
