Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 16
Kongressens förhandlingar försig gingo i stadens vackra rådhus i lom-bardisk stil. Såväl Schweiz tyska som franska lärarföreningar voro kongressens värdar. Den fransk-schweiziska lärarföreningens ordförande M. Chau-trens hälsade kongressen välkommen med betonande av att Schweiz lämpar sig väl att taga mot kongresser med syfte att arbeta för samförstånd mellan folken. Schweiz har ju löst frågan om enighet trots skilda språk och religiösa åskådningar, trots olika härstamning. Hr Wolff, Berlin, valdes till kongressens president. Man kan ej tanka sig en mera lämplig ordförande vid en internationell kongress, språkkunnig och en lysande vältalare. M. Dumas som generalsekreterare bar en stor arbetsbörda, liksom även M. Lapierre, andre sekreterare. Dumas gör ett mycket sympatiskt intryck och har stor skicklighet att formulera resolutioner sa, att desamma antagas av denna brokiga församling. I presidiet märkes dessutom Mr. Goldstone, klok och värdig. Holländaren Thijssen, en godmodig jätte, den mer sydländskt hetlevrade Lapierre, folkskollärareförbundets språkkunnige hr Bjerke, den fenomenalt skicklige och dessutom välgörande humoristiske tolken hr Raeppel, redaktör för tyska lä-rartidningen - det ar i övrigt några namn bland många. Flera damer voro närvarande och såsom delegater två danskor och undertecknad. Kongressen gästades av ombud från N. F: s byrå för undersökning av skolförhållanden.
Sedan Dumas den första dagen uppläst årsredogörelsen, beslöts bi. a. att för lärare, som genom sina föreningar äro anslutna till federationen, skall kunna utställas legitimationskort, genom vilka de lätt kunna träda i förbindelse med anslutna organisationer i utlandet. Samarbete beslöts med de stora organisationerna World Federation of Educa-tion Associations och Internationale del Magisterio Amerieano i fråga om utbyte av tidskrifter och delgivande av uttalanden m. m. Men av diskussionen framgick, att de flesta ej nu önskade ett längre gående samarbete. Dels önskas ej ett alltför starkt engelskt-ameri-kanskt inflytande, dels ansågs det, att F. I. A. I. bör vara helt lärarnas eget förbund, vilket ej ar fallet med W. F. E. A. Men till detta förbunds kongress i Geneve i sommar beslöts sända ombud.
Redogörelserna för svaren på de under året utsända frågorna togo de följande dagarna i anspråk.
Svaren på frågan om lärarnas löner och ekonomiska förhållanden kunna väl ej sägas vara av statistiskt vetenskapligt intresse. En syntes av svaren ar ej heller möjlig. I diskussionen betonades vår plikt att tänka på de unga lärarna
och på de pensionerade. Det beslöts, att i resolutionen blott yttra sig i mer allmänna ordalag. Frågan kräver fortsatt behandling. (Kongressens resolutioner komma att lämnas tidningen längre fram.)
Diskussionen om folkskollärarnas utbildning visade, att stora olikheter fö-refinnas i skilda länder för närvarande, och att även önskningarna for framtiden i sina detaljer förete stora skiljaktigheter. Men vissa grunddrag i de avgivna svaren påpekades. Malet synes överallt vara, att den blivande läraren skall genomgå en högre skola, med examen, som berättigar till universitet, där fackutbildning skall ske. Men kongressen åsyftade ej de nu existerande universitetsformerna utan tänkte sig ny-skapta universitet. Formerna ville federationen ej närmare ange. Varje land kan givetvis själv bäst söka sin väg. Diskussionen utvisade, att i de land, där frågan lösts i åsyftad riktning, råder i fråga om detaljerna stor och brokig förbistring. Ett tillägg, där enhets-skoletanken och lärarnas utbildning för-bundos med varandra, avböjdes. Uttrycket enhetsskola tolkas helt olika i olika länder. Enhetsskolebegreppet bör utredas för sig.
Frågan om arbetet för samförstånd mellan folken inleddes av Lapierre. De unga måste fostras att avsky .krig, såsom, stridande mot all rättsordning. Historieundervisningen bör vara internationell. Men skolornas arbete för samförstånd mellan folken får ej drivas blott på grund av offentlig mening eller regeringspåbud. Lärarens eget sinnelag ar det viktigaste. Det gäller att ur skolböckerna rensa ut ofördelaktiga uttalanden om andra folk, att skapa ett bibliotek med en bok från varje land, som. avspeglar det landet och dess kulturinsats. Nils Holgersson nämndes som. ett gott mönster. Det fattas också en internationell lärobok i historia. Ett ombud från den internationella historiekommittén - en frukt av ekumeniska mötet i Stockholm? - relaterade, att frågan varit uppe om utarbetande av ett slags historisk handbok för lärare, om tidskrift för internationell historieforskning och om undersökning av historieundervisningen i folkskolorna. Fullständig enighet rådde bland de delegerade om vikten av att folkskolan upptog det arbete, som inledaren dragit vissa grundlinjer till. Men att N. F. skulle vara någon slags ledare av detta arbete, väckte på sina håll tvekan. Bättre ansågs det vara, att varje land sökte sin arbetsform.
Ett förslag om ett rätt skarpt uttalande för folkminoriteternas kulturrätt, kom marken att skälva en stund, men den goda viljan till samarbete göt olja över vågorna t. o. m. hos tjecker och österrikare.
Kongressens sista stora fråga var skolan, kyrkan, staten. England och Skandinavien stodo fullkomligt ense om att vi ej önskade ett uttalande, som kan uppfattas sa, att F. I. A. L vill låta barnens religionsundervisning bestämmas och ledas av enbart politiker och kyrkans man. Men då givetvis i stater, där flera kyrkor kämpa om makten, läget ar olidligt för lärarna, röstade flertalet på Dumas resolution, vilken dock i mycket försiktiga och allmänna ordalag berör frågan. Bland de viktigare besluten i övrigt var ett om att tidskriften skall utges på tyska samt ett om fyruppdelning av federationen för att få en ledamot till i styrelsen. Beslut fattades också om att nästa kongress skall hållas i Prag.
Under kongressdagarna hade de två schweiziska lärarföreningar var sin gång utövat värdskap vid gemytliga middagar med sång, tal och livligt samspråk. Dessutom åsågs ett teaterstycke, Pestalozzi, skrivet av Bellinzona-lärare. Kontentan av stycket tycktes mig vara: »En lärares lön ar otack!»
Då jag omedelbart efter nämnda förhandlingars slut måste lämna Bellin-zona, fick jag tyvärr ej övervara kongressens mer pedagogiska avdelning med utfärder till Lugano och Locarno och med besök i berömda skolor.
Huvudintrycket av kongressen ar, att F. I. A. I. ar en plattform, från vilken folkförbrödringens tankar på det mest naturliga och effektiva satt kunna spridas i Europa.
Jenny Wahlman.
Skolradio.
Vi meddela här nedan programmet för skolradioutsändningarna den 18- 25 april.
Torsdagen den 18 april kl. l-1,30 e. m.: Mittens rilce. Föredrag av prof. J. Gr. A n-d e r s <3 o n.
Fredagen den 19 april kl. 12,05-12,30 e. m.: Tyska av lektor Meyer.
Måndagen den 22 april kl. 12,05-12,30 e. m.: Engelska av lektor Charleston.
Tisdagen den 23 april kl. l-1,25 e. m.: Franska av kanslirådet M o h n.
Onsdagen den 24 april kl. l-1,30 e. m.: Svenska språkets rykt och ans IV. Föredrag av lektor E. Wellander.
Torsdagen den 25 april kl. l-1,30 e. m.: Kina och Europa. Föredrag av prof. J. G. Andersson.
Varje program börjar kl. 12,05 eller kl. l precis. Under tiden mellan 12 och 12,05 företages en kort uppläsning eller spelas ett kortv musikstycke och mellan 12,55 och l utsändes tidssignal, varunder anpassning av mottagningsapparaten lämpligen kan ske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
