Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 16
SVENSK LÄRARETIDNING.
317
Nu ar emellertid Luthers bok förbjuden såsom lärobok i kristendom i ett lutherskt land!-Och landet med den äran ar Sverige. Genom några penndrag av en plumphand har detta skett, och boken skall endast av nåd få läsas (icke läras - för all del!) de sista veckorna i våra folkskolor såsom »vittnesbörd om Luthers religiösa åskådning» på samma sätt, som man kan läsa några stycken ur koranen såsom vittnesbörd om Mohammeds åskådning. Ja, detta ar den modernaste blomman av vårt lands religiösa folkpedagogik!
I Bohusposten skriver en annan prästman (Victor 8 öder gr en) :
För en socialistministers våldsgrepp - böjde sig servilt och lydigt Sveriges kristna folk, dess församlingar, dess prästerskap, dess biskopar. Maken till slavlydnad torde man få leta efter jorden runt!
Nu visar fallet Bolstad i blixtbelysning, att kampen gäller Luther själv, den gäller vår evangelisk-lutherska tro. Det ar den, man egentligen ville åt i Rydéns »skolreform». Detta visar, hur innerst antikristisk hela detta verks anda var och ar. Det ar detta verk, som nu skall erhålla sin slutgiltiga stadfästelse för all framtid.
Vi kräva helt och fullt svenska skolans frihet från den Rydénska träldomen. Den har varat länge nog och orsakat tillräckligt mycken förbannelse.
Det ar representanter för sanning, frihet och »kristendom», som här föra ordet!
En skildring av Skara stifts kommunala folkskoleförbunds senaste sammanträde ger oss Falköpings tidning. Vi få veta, att församlingen bestod av ett 20-tal personer under hr Bengtssons i Kullen ordförandeskap. I styrelseberättelsen yttrades bi. a.
Under räkenskapsåret hava tvenne händelser inträffat, vilka te sig hopp-givande för landsbygdens kommuner och utvecklingen av dess folkskoleväsen. Först och främst ministerskiftet, som medförde en moderat regering. Av densamma torde man kunna förvänta, att denna regering skall veta hindra de nu sa länge överklagade tvångsåtgärderna från folkskolinspektörernas och de högre skolmyndigheternas sida mot landsbygdskommunerna, som redan på många håll till bristningsgränsen belastat kommunerna med utgifter för folkskolebyggnader och framtvingat vardagsläsning inom kommuner, där långa skolvägar och hänsyn till skolbarnens hälsa ovillkorligen borde ha förbjudit detta. Varje klagan från kommunernas sida, som underställts de föregående regeringarnas prövning, ha i regel förklingat ohörda.
Den andra för landsbygdens skolväsende hoppingivande händelsen ar chefsskiftet i skolöverstyrelsen, där Verner Rydén ersatts med lektor Holmdal. Det ar att hoppas, att dessa två händelser skola medföra återhållsamhet i fordringarna på landsbygdskommunernas uppoffringar för skolväsendet.
Mötet protesterade »skarpt» mot de vidtagna åtgärderna mot Bolstads församling och krävde, »att Luthers lilla katekes skall i folkskolan införas».
Vidare lät man till protokollet anteckna, att man bi. a. krävde »att folkskolan C-form jämställes med de övriga formerna och ej som undantagsform».
Uttalandet i Bolstadsfrågan skall tillställas regeringen. Vi hoppas, att styrelseberättelsen sändes med, sa att regeringen vet, vad som händer i landet. Sedan böra de 20 petitionera om husförhörens återinförande, att de må förkovra sig i kännedomen om åttonde budet med Luthers därtill givna förklaring.
Vid bedömandet av statsrådet Lindskogs ställning till skolfrågan före och vid propositionens avgivande kan det förtjäna framhållas, att han nu i sin sa skarpt klandrade framställning helt och fullt följt skolöverstyrelsens förslag, framhålles i en cirkulärledare till en del av landsortens högerpress. Att denna myndighet åter icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till vissa städers uttalade önskemål om anknytning även till folkskolans fjärde klass, torde otvivelaktigt böra ses i samband med det beslut riksdagen redan fattat med avseende på inrättandet av högre läroverk för flickor i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg. Det förefaller ganska egendomligt att nu se vänstermän, vilka varit med om att besluta läroverkens anknytning till folkskolans sjätte klass, gå till skarpa attacker mot statsrådet Lindskog, för det han i överensstämmelse med icke blott skolöverstyrelsens förord utan även riksdagsmajoritetens tidigare beslut föreslagit de nu ifrågasatta läroverkens organiserande efter samma plan. Detta sa mycket mer som skolöverstyrelsen, till vilken statsrådet även i den punkten anslutit sig, framhållit, med hänvisning just till riksdagens tidigare beslut, att sedan nödig erfarenhet rörande behovet av parallellavdelningar vunnits, frågan om en alternativ anslutning jämväl till folkskolans fjärde klass även vid dessa läroverk skall kunna upptagas till prövning.
Flöjeln går runt på herr Thures torn. I ar som i fjol.
ef a y en.
Utgångsläget klart
Tisdagen den 9 april utgick i riksdagen motionstiden i anledning av k. m : ts proposition angående provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid folkskolor m. fi. Därmed har statsutskottet sitt material för behandlingen av frågan definitivt samlat. En överblick över detsamma ger vid handen, att det omfattar följande aktstycken.
l:o) Den kungl, propositionen nr 180, av oss förut i alla väsentliga delar återgiven.
2: o) Hrr Bydéns, Wagnssons och J. P. Johanssons motion i första kammaren, som å annat ställe avtryckes i detta nummer av Svensk Läraretidning. Motionen har självfallet måst innehålla en utredning, som ådagalägger, att invändningarna från 1928 års lönekommitté beträffande ett föregripande av en definitiv lönereglering äro uppkonstruerade. Motionen utmynnar i samma slutyrkande, som under fyra föregående riksdagar framförts från medlemmar av S. A. F : s centralstyrelse. Särskilt understrykes i motionen olämplig-heten av att i detta sammanhang företaga en differentiering, som medför lägre avlöningsförbättring för en stor del av landsbygdens lärare an för lärare å andra dyrorter. Vidare påpekas det orättvisa i att folkskolans lärare förvägras dyrtidstillägg å den föreslagna avlöningsförbättringen, medan alla andra tjänstemän vid oreglerade verk uppbära de högre dyrtidstilläggen.
3 ro) Hrr Hedlunds och Lager-kwists motion i andra kammaren, som ävenledes i sin helhet å annat ställe återgives. Motionen utmynnar i samma slutyrkande som den av centralstyrelseledamöterna väckta. Motiveringen ar en annan, men även den tar sikte på de centrala bristfälligheterna i den kungl, propositionen : differentieringen och de undanhållna dyrtidstilläggen. Det ar oss en tillfredsställelse att konstatera, att de bada socialdemokratiska statstjänstemän, som väckt denna motion, velat ställa sig i bräschen för folkskollärarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
