Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
SVENSK LÄRARETEDNING.
Nr 18
ter ha både i Bureå och i Umeå landsförsamling tagits i anspråk for ett flertal kommunala uppgifter. Sa ar han exempelvis ledamot av kommunalfullmäktige och skolråd, barnavårdsnämnd o,ch nykterhetsnämnd o. >s. v. Nykterhetsverksamheten har emellertid varit Å: s stora intresse närmast skolan. Som ordförande i Västerbottens blåbandsförbund sedan ett par årtionden har han nedlagt ett förtjänstfullt arbete för nykterhetssakens framgång inom länet.
Kårens egna organisationer har Å. även haft tid och intresse för. Han tog initiativet till bildande av Skellefteåkretsen av S. A. F. och var dess ordförande ända till sin flyttning till Umeå. Även i Umeå har han tagit verksam del i S. A. F.-kretsens arbete.
Mångfaldiga bevis på uppskattning och tillgivenhet fick Å. röna på femtioårsdagen. En jämn ström av uppvaktande, representanter for kyrko- och skolråd, kommunala myndigheter, föreningar, kolleger och vänner, drog genom det. trevna lärarhemmet dagen lång. På eftermiddagen hade hr och fru Åberg inbjudit vänner och bekanta till middag, då Å. blev föremål for ytterligare hyllningar.
Skolrådets ordförande, kontraktsprosten Ahnlund, förklarade i sitt hyllningstal sig vara övertygad om, att det kommande decenniet skulle bli det bästa i jubilarens liv. I en likadan förhoppning och önskan förena sig Å: s alla vänner i kamratkretsen länet runt.
8. Lm.
R. A. Linderoth.
En vacker hyllning ägnades ’folkskolläraren Kick. A. Linderoth i Amneröd, Västerlanda, på hans 60-årsdag. I jubilarens hem infann sig ett flertal personer, däribland representanter för skolråd och kommunalfullmäktige, lärarpersonalen m. fi. Skolrådets vice ordf. framförde rådets och församlingsbornas tack till hr L. för god skolgärning, disponent Fredr. Andersson, St. Borg, uttalade ett tack till jubilaren för den oväld och skicklighet, denne ådagalagt under mångårigt ordförandeskap i kommunalfullmäktige, och lärarpersonalens lyckönskningar och tack för gott kamratskap tolkades av hr P. E. Nyström. Från samtliga korporationer överlämnades minnesgåvor däribland från fullmäktige en större skål av gammalt silver.
I övrigt hyllades jubilaren med en hel del presenter, blommor och telegram m. m.
Dödsfall.
l Kristina Nygren.
Efter en kortare tids sjukdom har lärarinnan Kristina Nygren i Gresäter avlidit.
Fröken N. var född- i Rölanda församling den 11 mars 1869. Hon avlade småskollärarinneexamen i Åmål ar 1897 och erhöll året därpå anställning som lärarinna vid småskolan i Gesäter, vilken tjänst hon således innehaft i 31 ar. Vid detta års början måste hon emellertid på grund av en svårartad nervsjukdom anlita sjukvikarie.
Den bortgångna var en ytterst plikttrogen lärarinna, som helt och hållet levde för sina små. Under hennes omvårdnad och ledning kunde föräldrarna tryggt lämna sina barn. Enkelhet och flärdfrihet voro utmärkande drag hos henne. Hon älskade ensamheten och drog sig därför allt mer och mer undan för sig själv. For de fattiga och hjälpbehövande hyste hon varmt deltagande, och många äro de, som fått röna bevis härpå. Hon sörjes närmast av bror och brorson.
A-n.
Anna Schönfeldt.
JF. folkskollärarinnan Anna Helena Schönfeldt, Örnsköldsvik, har nyligen avlidit.
Fröken ,S. var född i Norrbotten ar 1867 och avlade folkskollärarinneexamen i Umeå. Sin lärarinnegärning har den bortgångna ut-
övat sa gott som uteslutande i Örnsköldsvik, där hon varit ordinarie folkskollärarinna en lang följd av ar, till dess hon avgick i och med uppnådd pensionsålder vid vårterminens slut 1927. Hon flyttade då till Umeå for att njuta en välförtjänt vila effer en lång och troget pliktuppfylld arbetsdag. Ödet unnade henne emellertid ingen lång vila. Sjukdomen kom snart, och sedan november förra året har hon vårdats på Umeå lasarett. Närmast sörjande äro två systrar.
C. J. Cederblad.
Den 12 april avled f. folkskolläraren C. J. Cederblad, Ryd, Allmundsryds församling.
C. var född 1857 i Bringetofta församling, Jönköpings län. Efter avlagd folkskollärarexamen i Växjö ar 1879 kom han samma ar till Allmundsryd, där han fick anställning som lärare. Ar 1923 erhöll han k. m:ts medalj för medborgerlig förtjänst Då fullmäktigeinstitutionen ar 1919 infördes i församlingen, blev han vald till ledamot av denna institution, som han tillhörde till 1927, då han på grund av hälsoskäl avsade sig befattningen. Under ett par perioder var han lärarkårens representant i kyrko- och skolrådet. Inom Allmundsryds församlings sparbank har han nedlagt ett omfattande arbete. Samtidigt som han ar 1894 valdes till huvudman i sparbanken blev han vald till revisor och utsågs därefter ar 1913 till siffergran-skare, vilka befattningar han alltsedan dess innehaft.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Från krétsmötena.
Stockholms folkskollärarförening hade sitt tredje sammanträde för året i Klara folkskola den 20 april. Första punkten på programmet var pianosolo av pianisten "W. Witkowsky. Därefter höll undervisningsrådet Hjalmar Berg föredrag över ämnet »Skolor och skolfolk i Stockholm för hundra ar sedan».
Talaren gav en synnerligen intressant framställning om skolväsendets utveckling i Stockholm alltifrån tiden for trivialskolans tillkomst och till införandet av en obligatorisk folkskola. Vid den tidpunkten kom folkskolan att etå i ett visst samband med fattigvården. Sålunda innehöll en kunglig stadga angående fattigvården bi. a. den bestämmelsen, att som ett led i fattigvården skulle räknas undervisning av fattigas barn.
Under senare delen av föredraget uppehöll sig talaren vid folkskolans inre gestaltning samt vid tjänstgörande lärare och deras verksamhet. Sålunda redogjordes för lärokurser och lärometoder, examina och betygsgivning, skolgång och disciplinära åtgärder. Att barnens rätt ej blev tillgodosedd under folkskolans första tillvaro, fick man ett bestämt intryck av. Och vad lärarna beträffar, fick man genom skildring av enskilda lärares arbete en stark känsla av det stora nit och den kärlek till kallet, som präglade lärarens gärning.
Föredragshållaren avtackades av ordföranden under livligt bifall från auditoriet.
Efter mötets slut samlades man till tesupé, där sång till luta utfördes av kandidat G. Lundberg.
Göteborgs skolförening hade den 20 april sammanträde i Hvitfeldtsskolans aula. Därvid var det främst skolbota-
niska spörsmål som avhandlades. Föreståndaren för Köpenhamns skolbota-niska trädgårdar, hr Erik Seidenfaden, höll föredrag om »De skolebotaniske Haver i Köbenhavn».
Talaren erinrade om, att Köpenhamn har tvenne typer av skolträdgårdar - de vanliga skolbarnsträdgårdarna, där barnen få odla köksväxter, blommor o. d., samt de skolbotaniska, vars strävanden äro inriktade på biologiundervisningen. Av de sistnämnda finnas fem, av vilka den största förser stadens folkskolor med undervisningsmateriell för botanikstudium, sa att varje elev vid lektionen har sitt exemplar av den växt, som skall undersökas. Med ledning av klassförteckningar utsändas med bil under \aren och hösten växter till varje skola, vanligen en gång i veckan, men dessutom kan läraren å tillgängliga frankerade brevkort från Skolehaven rekvirera visst antal växter till bestämd lektion. Genom sådd i flera omgångar söker man att till utsändning erhålla såväl blommande som fröbärande exemplar av samma växt. En del växter, t. ex. ljung, vitsippa m. fi., vilka icke med fördel kunna odlas i tillräcklig mängd i Skolehaven, uppköpas på torgen och distribueras till skolorna. De i klassrummen under läsåret befintliga krukväxterna, bland \ilka även förekomma genom beskärning erhållna dvärgexemplar av vanliga skogsträd, utplanteras under sommarferierna i de .botaniska trädgårdarna. Såväl skolklasser som enskilda barn göra studiebesök i trädgårdarna, erhålla upplysningar, hjälp och undervisning, examinera och pressa växter.
I anslutning till föredraget inledde seminarieläraren L. G. Sjöholm överläggning om åtgärder för anskaffning av försöks- och undervisningsmateriell för undervisningen om växterna och anförde i huvudsak följande.
Bland undervisningsplanens anvisningar för naturkunnighetsundervisningen ar det två, om vilkas värde ingen tvekan kan råda. De angiva, att »naturkunnighetsundervisningen bör i sa stor utsträckning som möjligt bygga på barnens iakttagelser i naturen» samt »i den utsträckning, som kan finnas nödig och möjlig, grunda undervisningen på utförda försök». Under\isningsplanen har därmed betonat, vad som kan göras för att denna undervisning skall få den verklighets-betonade karaktär, som allena kan skänka den fullgott värde. En undervisning efter lärobok blir teoretisk och abstrakt samt lämnar barnen skäligen oberörda, om den icke förbindes med eller grundas på deras egna iakttagelser i naturen. Hur viktig bokens sammanfattning av ett visst lärostoff ar, och hur nödvändig den an befinnes vara som stöd for minnet och som komplettering, sa räcker den dock icke, om man av naturkunnighetsundervisningen kräver en, om an aldrig sa anspråkslös, förtrogenhet med omgivningens växtvärld, dess livsföreteelser och livsbetingelser. Och se vi bort från kravet på ett visst kunskapsmått såsom resultat av undervisningen och i stället -tanka på den utveckling av barnets andliga krafter, som denna undervisning skall skänka, t. ex. en skarpt förmåga att göra riktiga iakttagelser, ett sinne, vaket for naturens rikedom och skönhet, sa framträder kravet på en verklighetsbetonad naturkunnighetsundervisning med fördubblad styrka.
Det viktigaste hjälpmedlet for en sådan undervisning ar tvivelsutan iakttagelser i naturen, vare sig dessa ske under skolklassens studieutflykter eller komma till stånd under barnets fritid genom lämpliga uppgifter. Men studiéutflykterna ha sin begränsning ej endast av tid och avstånd utan ä\en ifråga om det, som kan iakttagas. Det går bra for sig att exempelvis studera ett växtsamhälle, att söka kännetecken på träd och buskar, att lära känna igen de vanligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
