Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 18
for avgångsskrivningen i modersmålet följande ämnen:
1. Sociala inslag i Englands religiösa rörelser vid 1800-talets mitt. 2. Guds rike i Jesu liknelser. 3. Rokoko och realism i Bellmans diktning. 4. Viktor Rydbergs ställning till kristendomen. Ö. Främmande inflytelser på vårt språk. 6. Några av 1800-talets främsta politiska personligheter. 7. Ledande grundsatser för konsumtionskooperationen. 8. Rashygien. 9. Polarforskningens mål och medel. 10. Elektriska svängningar och deras praktiska användning. 11. Ar vår tids ungdom politiskt intresserad? 12. Varför behöver icke vår tid någon reformdräkt?
Vid samma seminarium gåvos för den pedagogiska uppsatsen följande ämnen:
1. Rousseau och Pestalozzi i vår tids pedago-. gik. 2. Gossars och flickors olika intresse för skolans ämnen (Iakttagelser och reflexioner i samband med auskultering och egen undervisning). 3. Psalmboken i folkskolans undervisning. 4. Personlighetsskildringens betydelse i kristendoms- och historieundervisningen. 5. Mål och medel för läsundervisningen i folkskolan. 6. Den individuella arbetsprincipens till-lämpning vid räkneundervisningen i folkskolan. 7. Hur anordna fysikundervisningen i folkskolor med små resurser? 8. Biologiens bildningsvärde i folkskolan. 9. På vilka olika sätt kan geografiundervisningen ge utrymme åt barnens eget initiativ? 10. Hur kan läraren i folkskolan främja fysisk fostran? 11. Färg- och formsinnets utveckling genom handarbetsundervisningen 12. Några problem, som möta skolbibliotekarien.
Ersättning for övertidstjänstgöring.
K. m: t har medgivit, att läraren i manlig slöjd vid folkskoleseminariet i Lund Nils Holmqvist må läsåret 1929-1930 erhålla ersättning för intill 34 veckotimmars undervisning.
Småskoleseminarieraa.
Tjänstledighet. K. m: t har beviljat övningsskolläraren vid folkskoleseminariet i Linköping Sven Gustafsson för tjänstgöring ,såsom rektor vid Östergötlands lans landstings småskoleseminarium i Linköping tjänstledighet från öv-ningsskollärartjänsten under tiden den l juli 1929-30 juni 1930.
Får kvarstå i tjänst. Skolöverstyrelsen har medgivit, att ämnesläraren vid statens småskoleseminarium i Haparanda B. U. Green utan hinder av att han den 16 maj 1929 uppnår pensionsåldern må kvarstå i tjänst såsom ordinarie ämneslärare t. o. m. den 30 juni 1929.
Vilken skoltidning ar det, vars hjälp folkskolans och småskolans lärare och lärarinnor alltid kunna påräkna
vid värnandet av sin ratt,
sa långt denna nämligen står samman med skolans intressen? Jo, det ar
Svensk Läraretidning
som aldrig dragit sig för att frimodigt, ehuru städse i hovsam form, fora folk-och småskolans samt lärarkårens talan.
De kommunala ungdomsskolorna.
Behörighet. K. m: t har förklarat fil. måg. Ellen Ingeborg Pearsson samt fil. kand. och måg. A. H. Kydén behöriga att antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola och högre folkskola.
Upphävt lärarval. Sedan såsom sökande till en ledigförklarad ordinarie ämneslärarinnebefattning i tyska, engelska och franska vid kommunala mellanskolorna i Stockholm anmält sig, bland andra, filosofie magistrarna Magda Catharina Bengtsson-Engholm och Ellen Kristina Hallquist samt lärarinnan vid högre folkskolan i Ystad Hulda Lu-cinda Lundh, uppförde skolornas styrelse den 14 mars 1928 å förslag till befattningen: i första rummet Hulda Lu-cinda Lundh samt i andra och tredje rummen Magda Catharina Bengtsson-Engholm och Ellen Kristina Hallquist, jämställda. Genom beslut den 21 mars 1928 förordnade härefter styrelsen Magda Catharina Bengtsson-Engholm att fr. o. m. den l juli 1928 vara innehavare av befattningen.
Över styrelsens beslut anförde Hallquist jämte andra sökande till befattningen var for sig besvär hos skolöverstyrelsen, den förstnämnda under yrkande att, enar hon bort å förslaget uppföras fore Bengtsson-Engholm, skolöverstyrelsen måtte med upphävande av klandrade besluten visa ärendet åter till skolstyrelsen för ny behandling.
I utslag den 12 november 1928 yttrade skolöverstyrelsen, såvitt nu ar i fråga: ’Skolöverstyrelsen funne i ärendet vara utrett, att Bengtsson-Engholm vore Hallquist något underlägsen i fråga om undervisningsskicklighet samt även i fråga om insikter i de skolans undervisningsämnen, vari befattningens innehavare skulle undervisa, en underlägsenhet, som icke kunde uppvägas av hennes företräde med hänsyn till under föregående tjänstgöring förvärvad erfarenhet, samt att Hallquist i följd härav borde i det hela ställas före Bengtsson-Engholm. Vidkommande Hallquists besvär, sa enar - även om Hallquist bort å förslaget uppföras före Bengtsson-Engholm - det på grund av bestämmelserna i § 58 mom. 2 av stadgan for kommunala mellanskolor den 19 november 1918, nr 1114, likväl varit skolstyrelsen obetaget att, på satt som skett, till innehavare av den lediga befattningen utnämna Bengtsson-Engholm framför Hallquist, funne skolöverstyrelsen de av sistnämnda klagande anförda besvären icke föranleda ändring i de klandrade besluten.
Över skolöverstyrelsen utslag har Hallquist besvärat sig.
Enar med avseende å meriter for ifrågavarande befattning Ellen Kristina Hallquist bort å förslaget uppföras fore Magda Catharina Bengtsson-Engholm, prövade k. m: t den 12 april 1929 skäligt att, med ändring av skolöverstyrelsens utslag, i vad det överklagats, och med undanröjande av skolstyrelsens klandrade beslut visa målet åter till skolstyrelsen för ny behandling.
Frimärken mottagas icke i likvid for
annonser och rekvisitioner av våra förlagsartiklar. Bästa och bekvämaste sättet för likvidering ar p o st anvisning.
I skolan
använde min farfar
V.ROSENDAHLS FILIPSTADS-BLACK
emedan det då var det bästa bläcket, och nu skriver jag mer an 70 ar senare med samma slags bläck, ty det ar
fortfarande bäst.
Ensamförsäljare en gros A.-B. GRUMME &. SON, Sthlm.
Interpellationerna i katekesfrågan.
Den av hr Mauritz Hellberg (1) i första kammaren framställda interpellationen var av följande lydelse:
Sedan någon tid tillbaka har i en del av pressen ävensom från vissa menigheters och sammanslutningars sida en omfattande propaganda förts för vidtagande av ändringar i 1919 ars undervisningsplans föreskrifter i fråga om kristendomsundervisningen i folkskolan. I främsta rummet har denna propaganda inriktat sig på att få i folkskolan återinförd utanläsning av Luthers lilla katekes. Även i övrigt synes agitationen avse en rubbning i grunderna for folkskolans kristendomsundervisning, sådan denna med avseende på kurser och anvisningar utformats i undervisningsplanen. Frågan lärer ock genom flera olika framställningar komma under k. m: ts prövning.
Då jag känner mig övertygad om att ett återinförande av katekesutanläsning i folkskolan och ett frångående av principen, att kristendomsundervisningen skall byggas på bibeln, enkannerligen Jesu lära, kommer att i landet ge upphov till upprivande strider och bitterhet, varav intet gott kan komma för vare sig kristendomen, skolan eller samhället, anser jag det vara av yttersta vikt att erfara, hur den inom regeringen i första hand ansvarige ställer sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
