Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 21
samtunterricht. Kretschmann har rönt stark påverkan av en tysk privatskolepedagog, Berthold Otto, vilken utgivit ett 50-tal skrifter i undervisnings- och uppfostringsfrågor och bi. a. starkt framhållit, att vid all undervisning initiativet bör utgå från eleverna själva.
Skolsalen i Holbeck var försedd med stora arbetsbord och lösa stolar. Över varje bord hängde en jättestor kartglob. Kretschmann var en energisk försvarare av de »enklassiga» landsbygdsskolorna. Talet om att dessa ofta gåvo dåliga resultat tillbakavisade K. med den invändningen, att det hittills egentligen ingenting gjorts for att förbättra dessa skolor, varför det ännu vore för tidigt att döma. Endast de två första timmarna i klasserna 3-6 voro t. v. anslagna till Gesamtunterricht. Uppslaget till undervisningen gavs av eleverna, vilka mestadels hade spörsmål att fram-ställa eller något att berätta i anslutning till vad de last i tidningen eller hört talas om i hemmet. Vid mitt besök i Holbeck i början av juli månad innehöllo tidningarna underrättelser om att flygskeppet »Bremen» planerade en flygtur till England. Barnen redogjorde for vad de hade läst om detta. Häng-globen kom ned och den planerade resan utpekades. Man kom in på olika kommunikationsmedel, hastigheten hos dessa, kommunikationsmedlens utveckling, ballongen, »lättare an luft», Arki-medes lag, luftskeppets konstruktion, greve Zeppelin, Friedrichshafen. Vidare pratades det om luftskeppets eventuella avstickare till Doorn, exkejsaren (andra ord på ex-) president, republik, rikshu-vudstadtetc. Samtalsämnena skiftadehas-tigt som hos ett bordssällskap (Kretschmann kallar gärna denna slags undervisning för bordssamtal), och läraren hade lika stor rätt som det övriga sällskapet att göra ett inlägg i form av en fråga eller en förklaring. Inlägg måste givetvis göras, då samtalet tenderade att röra sig om oväsentliga saker. Härtill fordras en mycket stor takt, sa att inte barnen märka, att läraren sa att säga ar framme med pekpinnen.
Barnen frågade ej alltid i anslutning till vad de last eller hört berättas, utan de kommo även med frågor på problem, som syntes dem oklara. Exempelvis: Hur framställer man gips1? Vad menas med trikolor? Vad menas med bruttovikt? Vad ar en blindlykta? Vad gör man stärkelse utav? Varför står det »trycksaker» på somliga brev? Över det som diskuterades fördes protokoll av en elev. Protokollet rättades dagen därpå av kamraterna gemensamt. När läraren sedan ägnade sig åt de lägsta klasserna, hade de övriga tyst övning efter fritt val. Kretschmann gjorde upp vad han kallade en »matsedel» på lämpliga uppgifter inom olika ämnen i anslutning till vad som genomgåtts: små-uppsatser, fri rättskrivning, fantasiteckningar o. d. I räkning fingo eleverna själva hitta på uppgifter till varandra i anslutning
till något av läraren förut bestämt räkne-område exempelvis vissa sortövningar. För att eleverna i den tysta avdelningen ej skola störas av den samtidigt muntligt undervisade, hade Kretschmann begärt att för dennas räkning få tillbyggd en särskild sal. Salen skulle inredas nästa ar. En kritisk lärare frågar sig säkert, hur det ar möjligt att med denna tillfällighetsundervisning bibringa eleverna något positivt vetande. Denna invändning bemöter Kretschmann med att hänvisa till det förhållandet, att inpräglingen, d. v. s. repetitionen, ej heller förbises vid denna undervisning. Utav det genomgångna stoffet sammanställer han på små lösa lappar vissa uppgifter, som då och då föreläggas eleverna. Vilken uppfattning man an må hysa om detta slag av modern undervisning (vilken givetvis ej med fördel kan praktiseras i klasser med .stort elevantal), måste dock undertecknad för sin’ del tillstå, att Kretschmann nått långt, då det gällde att fånga elevernas intresse för skolan. Det var lust och arbetsglädje i hans skola, ett solsken var läraren själv, en framstående pedagog med sinne for vad barnanaturen kräver. Han lade inte an på uppvisning för besökaren - han endast försökte visa, hur han tagit de for barnen naturliga yttringarna av verksamhetslust i sin tjänst.
Att flytta skolan ut i livet har Kretschmann inte kunnat, men han liar flyttat livet in i skolan. - Denna lilla redogörelse för besöket i hans skola må avslutas med att återge hur han i sin bok: »Freier Gesamtunterricht in der Dorf-schule» tecknar bilden av lärarens uppgift i skolan: »Varje lärare måste rusta sig med sa mycket kunskaper, som det står i hans makt. Men kunskaperna skola inte vara som ammunition, med vilken barnasjälen erövras, utan proviant för de hungrande själarna. Med ammunition beskjuter man fienden mot hans vilja, med proviant däremot ar man ej sa frikostig, i synnerhet dä det ar ont om den. I varje fall lämnar man inte ut mer, an som begäres.»
En starkare koncentration av kunskapsstoffet, koncentrationsläsning, d. v. s. ärnnesläsning under olika perioder, de olika ämnenas behandling framförallt med den egna bygden som kärnpunkt även i de högre klasserna, ett mycket starkt beaktande av ämnena modersmålet och räkning, sammanslutning av flera klasser till en avdelning, anordnandet av intressanta uppgifter för de tysta övningarna, sa skulle man ungefär kunna sammanfatta de grundsatser, efter vilka undervisningen i de tyska landsbygdsskolorna f. n. bedrives.
Anmälan om ändrad adress For tidningens postbefordran skall ffö-ras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och ej direkt till var expedition.
Ny överlårare vid Stockholms folkskolor.
Till överlärare inom Bromma norra överlärardistrikt har Stockholms folkskoledirektion utnämnt läraren vid Bromma folkskola i Stockholm Leander Wallerius.
Den nye överläraren ar född 1884, avlade folkskollärarexamen 1905, blev e. o. lärare vid Stockholms folkskolor 1905 och ordinarie därstädes fr. o. m. den l januari 1908. "W. har varit suppleant för lärarkårens representant i folkskoledirektionen 1920-21 och representant sedan hösten 1923. I Sveriges folkskollärarförbund har W. varit sekreterare sedan 1920. Av k. m: t har W. förklarats behörig att antagas till ordinarie lärare vid högre folkskola.
Stockholms folkskollärarkårs ombudsförsamling.
Stockholms folkskolors ombudsförsamling sammanträdde den 14 maj i Adolf Fredriks folkskola. Till högtidlighållande av ombudsförsamlingens 25-åriga tillvaro hade mötet fått en mera festlig karaktär an vanligt. Förhandlingarna inramades av sång och musik under medverkan av hr E. Almin, fru Carin Borell och musikdirektör M. Johansson. Förhandlingarna leddes av folkskoledirektionens vice ordförande, dr B. A. Carlsson, enar borgarrådet O. Larsson blivit förhindrad.
Till behandling förelågo följande fyra ämnen:
l a. Åtgärders vidtagande i syfte att två timmar av lärarpersonalens veckotjänstgöring måtte, i den omfattning förhållandena det medgiva, få användas till läsning med efterblivna barn i egen afdelning.
b. Att lärare må äga rätt att använda intill två timmar i veckan för undervisning av sådana barn i egen avdelning, som av olika anledningar blivit efter, men ’ som genom en dylik hjälp kunna inhämta för uppflyttning erforderliga kunskaper.
2. Önskvärdheten av att anslag till skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
