- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
645

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 33

SVENSK LÄRARETIDNING.

645

%2-3 e. m. Vidare förekom sång av mans- och barnkörer.

Måndagen den 12 aug. blevo samtliga i uppvisningarna deltagande barn bjudna på fri resa till Röstånga (Nackarps dal),

Den 18 aug. anordnar Nordvästra Skånes pedagogiska sällskap en »skolornas dag» med föredrag av fyra mera bemärkta skolmän, en svensk, en dansk, en finsk, en tysk. Dessa föredrag, till vilka även icke kongressdeltagare ha fritt tillträde, avse att orientera skolfolket och övriga intresserade i de strävanden, som kongressen vill främja, nämligen de mera fria undervisningsformernas tillämpning i skolarbetet.

’Hz.

Folkskollärare - dialektforskare.

Svensk Läraretidning har åtskilliga gånger förut haft osökt anledning att för sin läsekrets presentera folkskolläraren Levi Johansson i Torp, förnämligast på grund av hans folkkloristiska verksamhet. Han har som-bekant under resor särskilt i Ångermanland och Medelpad under flera ar gjort värdefulla anteckningar beträffande folktraditioner, folksägner etc. eller vad man kallar folkminnesundersökningar. De senaste åren har hr J. med stipendier ur Längmanska kulturfonden och Landsmålsarkivet bedrivit undersökningar av den dialekt, som talas i nordvästra delen av Frostvikens socken eller lidmålet. Dess område ar ganska stort. I Norge talas det inom hela det mot Sverige stötande Lierne prästgäll. På grund av *sin ålderdomliga grammatikaliska byggnad och sin rikedom på egendomliga ordformer, räknas denna dialekt av fackmännen till de allra intressantaste i hela landet. Det har därför varit ett önskemål att få till stånd en i görligaste man fullständig ordsamling över lidmålet. Början gjordes redan i slutet av 1880-talet av en ung fil. kand. K. H. Waltman. Han bodde tre hela somrar upp^ i Jorm och lyckades hopbringa cirka 7,000 ord, varjämte han med fonetisk skrift upptecknade en samling av ordstäv, talesätt, ramsor, tallekar, sagor, sägner .och kulturskildringar. I fråga om korrekt återgivande i skrift av målets ljud har W. presterat ett arbete sa värdefullt, att det ej kan överskattas. Tyvärr fick han ej fullfölja vad han sa lovande vackert påbörjat. Dö4en ryckte bort honom alldeles for tidigt. Under de 40 ar som gatt sedan dess ha de ledande inom Landsmålsarkivet i Uppsala aldrig släppt tanken på lidmålets utforskande, men att realisera den liar stött på svårigheten att få tag på en för uppdraget någorlunda lämplig person.

Huru planlägges arbetet för dialekt-

Levi Johansson.

forskningen? För&t gäller det att samla materialet. Härvid måste man arbeta strängt systematiskt, om det inte skall bli en hopplös röra av det hela, och man har knappast mera an två metoder att välja på, nämligen det monografiska förfaringssättet och det lexikaliska. För åstadkommande av en någorlunda fullständig dialektordsamling inom rimlig tid ar det alldeles nödvändigt, att man begagnar sig av bada de angivna metoderna. Ordsamlaren far inte för beständigt slå sig till ro vid skrivbordet och systematiskt pumpa sina offer. Han måste vara mycket ute tillsammans med befolkningen. Till synes går han bara och slår dank, men har sina öron på helspänn i varje ögonblick och alltemellanåt får han anledning draga fram sin fickbok för »ströord». Vid varje sammankomst i trakten infinner sig ordsamlaren. Han lirkar sig med på bröllop, barndop och gravöl och står där och hänger vid kortspelsbordet och på auktionen, och överallt har han med sig anteckningsboken oeh det goda humöret. Har han för tillfället ingen att pumpa eller avlyssna, sitter han och skriver på sina ordlappar. Först tar han itu med de lexikaliska uppteckningarna. Sa fort en hel bokstavsräcka av dessa ar överförd på lappar, sorteras dessa alfabetiskt. Nya lappar på den bokstaven, som sedan komma till, stickas fortast möjligt in på rätt plats. Slutligen har ordsamlaren kommit därhän, att han inte ar i stånd att uppsnappa några flera nya ord. Den sista ordlappen ar skriven och instucken på sin plats. Arbetet börjar närma sig sin fullbordan. Återstår

Gamla mjölkkärl av trä från en snart hundraårig säter.

dock ett mycket viktigt arbete: varje ordlapp skall uppmärksamt genomläsas an en gång, sa att man ar fullt säker på att varenda bokstav, prick oeh krumelur ar med, tydlig och klar och på rätta stället och texten fullt riktig, då man avlämnar det hela åt vetenskapen och eftervärlden.
Vid undertecknads besök hos dialektforskaren hade han just lagt sista handen vid verket. De 18,000 ordlapparna förvarades i 9 lådor prydligt hopfogade av kryssfaner - Levi Johansson ar ju även känd att vara »händig» och skicklig slöjdare - med 2,000 ord i val-je. Såsom en »biprodukt» till själva ord-.samlingen tillkomma desssutom kulturhistoriska anteckningar i anslutning till Landsarkivets frågelistor. Ortens egenartade förhållanden ha emellertid gjort, att frågelistorna i detta fall ej alltid kommit till användning. Därtill komma 195 fotografier, av vilka ett bifogas denna artikel. Fotografierna avse att komplettera anteckningarna, behandlande .snart sagt alla sidor av traktens materiella kultur.
Ordsamlingen, sa ansenlig den an ar, ar naturligtvis icke dialektens hela ordförråd, upplyser ordsamlaren. Sa återstår t. ex. helt och hållet den stora gruppen av orts- och lokalitetsnamn samt de egendomliga former, som personnamn erhållit i dialekten. Men ordsamlingen hör ändock till de ansenligare, som åstadkommits här i landet, och. begreppsutredningarna och de å ordlapparna inklämda kultur- och naturhistoriska notiserna torde vara utförligare och talrikare an vad fallet brukar vara med dylika arbeten. Hr J. betraktar emellertid sitt arbete endast som ett avsnitt av ett önskvärt större helt. Tusentals ordlappar borde ytterligare kompletteras med textprov, dels för begreppens ytterligare fixerande och dels för klargörande av ordens användning i det levande språket. Av Landsmålsarkivets 30 frågelistor återstå icke mindre an 21 obearbetade. Ordsamling-en berör visserligen allt möjligt inom undersökningsområdet, men det vore naturligtvis önskvärt, att detta kunde göras med samma grundlighet som skett med de redan behandlade frågelistorna. Viktigast av allt vore att en fullständig grammatik utarbetades över dialekten, men en sådan kan endast en språkvetenskapsman göra. Innan arbetet evént. fortsattes in på det nya avsnittet, måste emellertid det föreliggande materialet grundligt granskas av språkvetenskapsmännen, anser hr J., och nya fixa riktlinjer uppläggas.
För en icke fackman ar det givetvis omöjligt att bedöma ett sådant arbetets verkliga värde. Det ar uppenbart, att här nedlagts en oerhörd möda och den största omsorg. Kent kvantitativt sett förefaller Levi Johanssons ordsamling vara ett rekord. Det ar ju knappast mer an lA/2 ar han sammanlagt ägnat sig häråt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:33:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1929/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free