- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
666

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

666

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 34

att begära utredning även om de nya flickläroverkens »organisation». I voteringen, som stod emellan högerreservationen och regeringens proposition, satt hr Almkvist, vilket uppfattades som ett uttryck för att han ej gillade det beslut, som riksdagsmajoriteten fattade. Här måste tydligen något misstag föreligga.

Största intresset knyter emellertid hr Ekman kring sitt uttalande om den kommande skolrevisionen. Å ena sidan avser det tydligen att dämpa högerns förhoppningar om att se sitt program i skolfrågan förverkligat. Å andra sidan ar’uttalandet i dess positiva del sa mångtydigt, att man kan tolka in åtskilligt under dess vaga formulering. Fältet ar tydligen ännu öppet för hrr Stendahl och Reuterskiöld att spela skolreformatorer.

Från hr Weijnes stad, Borås, medde-delas om fortsättningsskolorna under den nu avslutade sexveckorskursen - det ar Borås Tidning som står for referatet :

I de yrkesbestämda avdelningarna har dagligen förekommit 4 timmars praktiskt arbete och i de allmänna avdelningarna dylikt arbete i 2 timmar. Man kunde också visa upp vackra resultat av flit och händighet i form av elevarbeten. Intresserade voro sålunda i tillfälle att i går e. m. i samlingssalen betrakta en utställning, som verkligen inte skämdes för sig. Den var kvantitativt sett ovanligt rik, och vad utförandet beträffar torde alstren i allmänhet ha funnit nåd inför även ett kritiskt fackmannaöga,

Det var särskilt pojkarna, som denna gång dragit till boet, helt naturligt for resten, då antalet yrkesbetona-de pojkavdelningar som nämnt var större an motsvarande avdelningar på spinnsidan.

- Pojkarna ha i sommar legat i alldeles oerhört! förklarade en av skolans lärare, som vi sammanträffade med på utställningen. - Allt som de förfärdigat ar inte med på utställningen.

Där var långa rader av skrivbord, munkbord; tebord, matbord, sybord, fönsterbord och blomsterstall, fåtöljer, sekretärer, bokhyllor o. s. v. Sa när som på stoppningen i fåtöljerna hade pojkarna själva gjort allt, t. o. m. betsat och bonat. Och gick man från »träindustrien» över till »jarnmanufakturen», sa fann man även där en hel del präktiga saker, såsom elektrisk armatur, rökbord, olika artiklar för skrivbordet, verktyg m. m. De kvinnliga lärjungarnas del i utställningen utgjordes av klädningar, underklädningar, pyjamas, linnesöm o. s. y. _

Folkskolinspektör A. V, Hammer

lämnade i sitt avslutningstal åtskilliga uppgifter av intresse.

Efter att ha lämnat några uppgifter angående sexveckorskurserna samt konstaterat den goda skolgången och det likaledes goda uppförandet framhöll tal., att sommarkurserna ar för ar kommit allt bättre i gång. Organiserandet av dessa kurser hade visat sig vara ett lyckligt grepp. Avgångsprövningen och .utställningen vittnade om arbetsglädje och energi samt gott förhållande mellan lärare och elever.

Fortsättningsskolan hade i vårt samhälle kommit att omfattas med allt större förståelse och förtroende från hemmens och arbetsgivarnas sida, men mången såge nog den fortsatta utbildningen med mindre blida ögon. Hade man satt sig in i vad denna påbyggnad på folkskolan betyder och fått blicken öppen för det fostrande momentet i fortsättningsskolans verksamhet måste man dock uppskatta densamma.

Vi ha kursiverat några ord i hr Hammers uttalande. De böra måhända ses mot bakgrunden av hr Weijnes riksdagsmotion i fortsättningsskolefrågan och hans anförande i andra kammaren. Hr Weijne talade där nedlåtande om JBorås fortsättningsskolor såsom »ratt och slätt 180 undervisningstimmar, dock förlagda till den för skolundervisning minst ändamålsenliga delen av året».

Fortsättningsskolan blir allt mera populär på landsbygden, sätter tidningen Sydhalland såsom rubrik över en artikel. Uttalandet stödes på en undersökning, som tidningen verkställt i sin ort. Vi återgiva några utdrag ur enqueten.

Vad Ysby beträffar meddelade folkskollärare Henrik Sunesson, att man i församlingen haft kvällsläsning i början, men att man for 3 å 4 ar sedan omlade undervisningen till dagläsning. Detta äro också både barn och föräld^ rar mest belåtna med, enär det ger ungdomarna bättre tillfälle att disponera sin tid den övriga delen av varen.

Lantbrukarna tyckte ej sa mycket om, att pojkarna skulle springa till skolan om kvällarna, men den nya ordningen ar som sagt mera populär.

For undervisningens del har det också visat sig, att barnen äro mera pigga och vakna vid dagläsning, an när undervisningen ägde rum om kvällarna.

Vad angår disciplinen har den aldrig vållat några svårigheter, och skolkare har man ej heller haft några besvär med.

Vad Östra Karup angår, upplyste folkskollärare Ivan Johansson, Dunabron, att man inom församlingens skolor alltid tillämpat dagläsning, som

äger rum sex veckor i följd, från nyåret räknat.
Man agnar sig därvid i möjligaste mån åt ämnen, som kunna vara av nytta för unga lantbrukare.
Disciplinen har aldrig störts och intresset hos de unga far undervisningen ar berömvärt.
För skolorna i Voxtorp och Hasslöf svarade kyrkoherde Christensson, att där alltid dagläsning i en följd tillämpats. De långa avstånden inom församlingarna gjorde nämligen kvällsläsning omöjlig. Dessutom ar det bättre med dagläsning en kort period an kvällsläsning under längre tid ur den synpunkten, att de unga då lättare kunna skota en eventuell plats.
I början brast det kanske något i förståelsen för skolformen - åtminstone i Voxtorp - men numera börjar det ge sig, sedan det gått upp för lärjungar och föräldrar, vilken nytta de unga i själva verket ha av fortsättningsskole-kurserna.
Genom att fortsättningskursen ar tvåårig vinnes också som sagt ett gott resultat av undervisningen.
Hishult har likaledes alltid tillämpat dagläsning, enligt vad kyrkoherde J. B. Sellén på förfrågan meddelar.
Intresset för fortsättningsskolans undervisning var kanske i början ej heller här sa starkt på vissa håll, men allt efter som man blir förtrogen med undervisningen och lär sig uppskatta dess värde för de unga, blir det bättre och bättre.
Vi ha många gånger tidigare framhållit, att det ej ar sa helt beställt med talet om »fortsättningsskolans impopu-laritet». Hur skulle det vara, om den Norupska sakkunnigdelegationen gjorde en undersökning om den saken? Säkerligen skulle det bli mera värde i en sådan an i den, som kommer att framgå ur hr Bergqvists beryktade frågecirkulär till folkskolestyrelserna. I ena fallet finnes någon erfarenhet, i den andra ingen.
Bor skolålderns slut höjas till 15 ar?
ar ett spörsmål, som internationella isektiorien for socialt framåtskridande anmodat sina nationella sektioner att besvara. Svenska socialrådet i Geneve dr Erik Sjöstrand rapporterar till socialstyrelsen, att frågan härom förekommer på dagordningen för föreningens delegerademöte i Zurich den 18– 21 september.
För utredning av frågan har föreningen tillsatt en särskild teknisk kommitte, som utsänt frågeformulär till besvarande av de nationella sektionerna. Syftet ar att få frågan undersökt ur allmänna humanitära och undervisningssynpunkter, speciellt med hänsyn till dess betydelse för den intellektuella oeh moraliska uppfostran, hälsovårdens förbättring, yrkesutbildningen och un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free