Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T76
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 40
staten på grund av de oerhörda utgifter, som allt nydaningsarbete krävt, ser sig ur stånd att betala lärarna sådana löner som behövdes.
Avlöningens storlek beror vid alla skolor på följande fyra faktorer:
Utbildning, skoltyp, antal lästimmar, antal tjänsteår.
En folkskollärare med normal tjänstgöringstid har i högsta lönegraden 155 estn. kr.1 + bostad, lyse, vedbrand och läkarvård för sig och sin familj. Lärarna på landet få dessutom vanligen trädgårdsland samt ett stycke åker.
Dessa löner synas oss ju omöjligt laga. Nu ar dock att märka, att prisnivån i Estland ar något lägre an hos oss. Den nämnda lönen torde enligt min sagesman ha en köpkraft av bortåt 180 svenska kr., vilket ju anda ar en lön, som man sannerligen ej avundas våra estniska kolleger. Vi torde snarare få beundra dem for deras uppoffringar.
Efter 30 års tjänst och med uppnådda 60 levnadsår utgår en pension upp till 70 % av lönen.
Lärarorganisationer.
Alla sådana voro under rysstiden strängt förbjudna men ha sedan hastigt utvecklats och spela en viktig roll vid skolväsendets utgestaltning. På allmänna lärarkongresser, i föreningar och kretsar uppställdes och genomdiskuterades de grundsatser, på vilka sedan hela skolväsendet uppbyggdes. Ännu i dag kan man säga, att lärarföreningarna äro ett slags »förparlament», då det gäller frågor om skolväsendets förnyelse och reorganisation. Inom dem sker de pedagogiska idéernas utformning och anpassning, och de äro propagandacentral for uppfostringsarbetets utsträckning till allt vidare kretsar bland folket.
90 % av alla estniska lärare (vid såväl högre som lägre skolor) äro enrollerade i de 112 lokala lärarföreningarna, vilka sedan sammansättas till länsföreningar och dessa till en for alla skoltyper gemensam landsorganisation, det estniska lärarförbundet. I spetsen for detta står en styrelse av 17 personer. Det anordnar allmänna kongresser, pedagogiska studieveckor, fortbildningskurser o. s. v. och utger den enda i Estland utkommande pedagogiska tidskriften, »Uppfostran», samt pedagogisk och ungdomslitteratur.
Estniska lärarförbundet har sedan åtskilliga ar samarbetat med grannländernas (Lettlands och Litauens) lärarföreningar genom anordnande av . gemensamma kongresser, konferenser och studieutflykter. Sedan ar 1925 äro dessa organisationer förenade till De baltiska staternas allmänna lärarförbund.
Författarens avslutning må anföras mera in extenso:
1 l estnisk krona = obetydligt mindre an l svensk.
»Ärade svenska kolleger! Den äldsta estniska folkskolans grundare, Bengt Torselius, reste sommaren 1688 till Sverige for att underrätta Karl XI om sitt arbete i Estland. Det blev honom icke förunnat att återkomma från denna resa. Under höststormarna gick skeppet under, och den man, som utfört ett för Estland sa värdefullt och välsignelserikt arbete, fann sin grav i Östersjöns vågor. Hans död var som ett dåligt omen: Några ar därefter kom Estland under det ryska oket, som för mer an 200 ar bragte Estlands kulturella utveckling till stillestånd. Nu har jag som Estlands lärarförbunds representant sökt berätta for den svenska demokratiska lärarkåren om vårt nydaningsarbete, i förhoppning att de band mellan oss och moderlandets lärare, som for 200 ar sedan löstes, måtte knytas på nytt för gemensamt kulturellt arbete under dagar som komma.»
Ture Ericsson.
Svaren till 1927 års Skolsakkunniga.
Folkskolestyrelsen i Linköping har till 1927 ars Skolsakkunniga i avgivet yttrande anfört följande :
I enlighet med skolsakkunnigas anmodan >av den 5 juli 1929 får Linköpings stads folkskolestyrelse härmed besvara de i sakkunnigas cirkulär framställda frågorna rörande den nya läroverksorganisationen. Styrelsen vill dock betona, att dess erfarenhet av nämnda organisation och dess verkningar ar allt for ringa för att möjliggöra sakligt motiverade svar på flera av frågorna, varför en del av det nedanstående bör betraktas som styrelsens subjektiva uppfattning.
1) Beträffande lärjungefrekvensen i deri 5-åriga realskolan erinras om att en första klass av denna skola upprättades först med det nu påbörjade läsåret. Antalet i denna klass intagna gossar ar 20. Av 10 sökande gossar från folkskolan intogos 8. Antalet intagna gossar i den 4-åriga realskolan var föregående ar 13 och innevarande ar 15. Såväl i fjol som i ar sökte 6 gossar i stadens folkskolor inträde i denna klass och samtliga intogos.
Resultatet av inträdesprövningarna kan sålunda åtminstone i fråga om de från stadens folkskolor kommande gossarna betraktas som gott. En väsentligt bidragande orsak härtill ar utan tvivel att söka i det goda samarbete mellan avlämnande lärare i folkskolan och prövande vid läroverket, vilket på rektors vid läroverket initiativ och under hans ledning kommit till stånd.
Den jämförelsevis ringa tillströmningen till de nya realskolorna liar for flickskolans del sin naturliga förklaring i det förhållandet, att de gossar i folkskolan, som i alla händelser skolat över-
gå till läroverket, gjort detta redan efter genomgången tredje klass i folkskolan, varför de gossar, som hittills vunnit inträde i de nya realskolorna måste anses vara sådana, som endast genom den nya läroverksreformen funnit möjlighet till fortsatta skolstudier.
2) Som av ovanstående framgår, saknar folkskolestyrelsen anledning ingå på denna fråga.
3) Orsaken till den jämförelsevis låga lärjungefrekvensen i de nya realskolorna härstädes framgår av svaret under l ovan.
4) Antalet gossar, som utan att hava genomgått folkskolans sjätte klass övergått från folkskolan till läroverket under aren 1925-1929 ar respektive 16, 16, 13, 14 och 14, varav 8 från klasserna 4-5 till den 5-åriga realskolan. För att belysa tillströmningen av lärjungar i dess helhet till läroverket under samma ar, vill folkskolestyrelsen meddela, att från härvarande folkskoleseminariums övningsskola respektive 2, 4, 12 och 4 - under innevarande ar övergick ingen från denna skola - och från stadens treåriga förberedande privatskolor respektive 35, 45, 36, 23 och 29 gossar övergått.
5) Enär första klassen av den 6-åriga realskolan vid härvarande läroverk indrages fr. o. m. läsåret 1930-1931, hava de gossar, som vilja fortsätta sina studier fram till realskole- eller studentexamen, möjlighet att nå detta mål endast genom att inträda i endera av de nya realskolorna. Förutsätter man nu, att traktens manliga ungdom i samma omfattning som hittills skett kommer att söka sig till läroverket, ar det sannolikt, att en parallellavdelning måste upprättas i den 5-åriga realskolan, sa mycket mer som det övervägande flertalet gossar från staden otvivelaktigt kommer att söka inträde i denna skola for att icke förlora tid. Visserligen har under innevarande ar en icke obetydlig minskning i lärjungeantalet i realskolorna härstädes ägt rum, men enligt folkskolestyrelsens mening beror detta väsentligen på att många gossar i tredje klassen av folkskolorna härstädes veterligen föredragit att vänta f or att sedermera söka sig till den 5- eller 4-åriga realskolan i stället for att innevarande höst söka till den 6-åriga realskolans första klass, som for övrigt detta läsår består av endast en avdelning.
Huruvida det i en framtid även kommer att bliva nödvändigt att upprätta en parallellavdelning i den 4-åriga realskolan, torde i väsentlig grad bero på tillströmningen av gossar från landsbygden till denna skola, som ju lämnar möjlighet för eleverna att stanna ytter–ligare ett ar i hemmet. Gossarna från staden torde, som redan nämnts, i första hand komma att frekventera den 5-åriga realskolan, och i den 4-åriga realskolan komma sannolikt endast de gossar, som ej rymmas i den 5-åriga realskolan .samt ett fåtal från mindre väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
