Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 46
SVENSK LÄRARETIDNING.
913
, Falukretsen höll den 19 okt. årsmöte i Ordenslokalen vid Falubron.
Mötet inleddes med hälsningstal av kretsordföranden, som bi. a. påminde om att en av kretsens hedersledamöter, förre överläraren Erik Eriksson, sedan kretsen sist var samlad till årsmöte, gatt ur tiden. Överlärare Eriksson, som i 43 års tid tjänstgjort inom Kopparbergs socken, hade under denna tid utfört ett pionjärarbete, vars betydelse vi, som arbeta under helt andra förhållanden, aldrig till fullo kunna uppskatta. Sedan tal. lyst frid över den avlidnes minne samt i korthet berört de aktuella kår- och skolfrågorna, företogs val av presidium.
Till mötets ordförande valdes hr E. Körnings, till vice ordförande hr I. Israelsson och till sekreterare fröken Bertha Petersson och hr John Sjöstedt.
Därefter utfördes musik av hrr P. Persson-Koij, J. Alsterlund och L. Holl-ner, vilka för övrigt läto höra sig då och då under mötets lopp. Ett uppskattat inslag i den musikaliska delen av programmet utgjorde dessutom solosång av läraren vid Helsingstrands folkskola, hr O. Villner.
Kretsens styrelse, överläraren E. Körnings, Främby, lärarinnorna Signe Söderlund, Bertha Petersson, Maria Varpman och Anna-Lisa Pettersson samt övningskollärarna I. Israelsson och L. Hollner, omvaldes.
Revisorer blevo fru Lisa Liss och fröken Hanna Jansson och revisorssuppleant fröken Lisa Elfström.
Läraren vid seminariet i Strängnäs, hr E. Lindholm, höll föredrag över ämnet »Några synpunkter på kristendomsundervisningen i .skolans lägre klasser».
.Såsom denna undervisnings mal angavs att fostra barnen till goda karaktärer, strävande att nå de högsta .sedliga idealen. Dessutom böra de bibringas en glad livsåskådning, som vilar på förvissningen om Gud såsom deras fader. Men skall en människa kunna fostras till en god karaktär, måste hennes vilja påverkas och ledas i god riktning. För att nå viljan måste man dock tala till känslan, barnen skola kanna något inför det, som behandlas under lektionerna, glädjas över det goda och harmas över det onda. Då ligger det också nära till hands att få dem att själva tänka efter, hur de ville handla i liknande situationer som de, i vilka personerna i de bibliska berättelserna ’framställas för dem. Och då fattas de goda besluten, som bygga upp den goda karaktären. Undervisningen behöver icke bli sentimental, även om ’barnen läras att känna något inför berättelsen, den får icke heller vara det. Snarare bör den präglas av något . av scoutens käcka: »Alltid redo».
Efter dessa reflexioner om kristendomeundervisningens mal och allmänna planläggning övergick talaren till mera speciellt metodiska spörsmål.
Tal. avtackades av det till inemot ett hundratal uppgående auditoriet med kraftiga applåder, och mötets ordförande uttalade sin tillfredsställelse över att hr Lindholm från och med nästa läsår blir fästad vid Falu folkskoleseminarium.
Frågan om »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av folkskolinspektören
E. G. C. Brandt från Hedemora, som angav följande skäl för ett allmänt införande av skriftliga avgångsprov i folkskolan:
1. Om det verkligen skall vara någon mening med ett avgångsprov, synes ett skriftligt prov i modersmålet och räkning vara att föredraga framför ett .muntligt. Det skriftliga provet ger eleverna tillfälle att i lugn och ro övertänka svaret.
2. De skriftliga avgångsprovens existens innebära en stimulans for det skriftliga skolarbetet.
3. Skolans prestige kan höjas i det allmänna ’folkmedvetandet. Allmänheten får klart för sig, att för att slippa ut ur folkskolan måste man verkligen kunna något.
4. Det blir större likformighet i betygs-givningen olika skolor och olika klasser emellan.
I fortsättningen av sitt anförande företog tal. en granskning av de skäl, som anförts mot de skriftliga avgångsproven, och ,fram-höll bi. a. vikten av att desamma anordnas på ett ’förståndigt satt och få vara en skolans inre angelägenhet, som icke har med offentligheten att göra. Det ojämna elevmaterialet - det kan ofta inträffa att detta ar synnerligen olika i parallellavdelningar i en och samma skola - omöjliggör statistiska jämförelser mellan resultat av proven i de olika klasserna eller omöjliggör i alla händelser ett på sådan statistik grundat omdöme om de olika lärarnas skicklighet. Statistiken kan i det fallet bli mycket vilseledande. For att proven skulle bli lämpligt anordnade, vore det bäst, om lärarpersonalen helt och hållet finge ta hand om utarbetandet av provuppgifterna eller, om detta ej ansågs lämpligt, finge ha åtminstone en representant med, som framförde dess synpunkter vid provuppgifternas utarbetande.
Tal. poängterade vidare, att förutsättningai for anordnande av skriftliga avgångsprov finnas överallt, ty de tarva ej på långt när sa stor apparat, som man i allmänhet synes ta för givet.
Efter diskussion uttalade sig kretsen för att i folkskolestadgan måtte intagas bestämmelser om att avgångsprövning skall äga rum å annan tid an ar sexamen, och att avgångsprövning icke må vara offentlig. Därjämte gjordes följande uttalande:
De av statens folkskolinspektörers ’förbund föreslagna bestämmelserna angående avgångsprövningar i folkskolan hava sedan flera ar tillämpats inom kretsens område. Utgången av dessa prov har dock ej varit avgörande vid ifråga om lärjunges godkännande, utan har lärarens vitsord angående lärjungens föregående arbete under läsåret härvid varit i första hand bestämmande.
De skriftliga avgångsprövningarna ha utan tvivel ökat intresset for anordnandet i större utsträckning an förut av skriftliga prov under skolarbetets gång. Då ofta återkommande sådana prov, därest de normalt inpassas i kurserna, främja lärjungarnas självverksamhet, skapa säkrare kunskapsresultat och möjliggöra en rättvisare bedömning av lärjungarna, torde man tryggt kunna påstå, att den nämnda utvecklingen varit till undervisningens fromma.
Ordnandet av de .skriftliga avgångsprövningarna i folkskolan kräver emellertid stor varsamhet och omtanke från skolledningens sida, om proven skola bliva belysande och val avpassade efter lärjungarnas förutsättningar. Betydande svårigheter kunna därför på många håll väntas uppstå vid ett allmänt genomförande av de ifrågasatta bestämmelserna. Det torde därför vara lyckligast, att reformen ännu en tid far arbeta sig fram på frivillighetens vag, och anser sig sålunda kretsen ej för närvarande kunna förorda ett genomförande av förslaget ifråga.
Örebro skolförening sammanträdde den 19 okt. i Engelbrektsskolan.
Efter hälsningstal av ordföranden E. R. Linderholm behandlades först centralstyrelsens ärenden.
Centralstyrelsen beviljades ansvarsfrihet. Föreningen uttalade sig i enlighet med centralstyrelsens förslag till sekreterare- och kassaförvaltararvoden för 1929.
Den av centralstyrelsen till kretsarna remitterade frågan angående »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av hr Em. Björling.
Inledaren polemiserade mot de tendenser, som gå ut på införande av examensdrill i folkskolan. Det såge ut, som om städernas folkskolinspektörsförbund samtidigt som sta-, tens inspektörer vilja införa lagstadgade prov arbetade på att införa ett maskerat Mannhei-mersystem, enligt vilket folkskolan uppdelas i s. k. hjälp-, svag-, normal- och begåvningsklasser. Enligt talarens uppfattning vore ett sådant system ett synnerligen bekvämt satt att undgå skolreformens konsekvenser, då det icke torde kunna bestridas, att de välsitue-rades .barn i många ifall äro tidigare utvecklade i psykiskt hänseende an de bredare lagrens.
Det provsystem i (folkskolan, som’ införts i snart sagt alla större och medelstora städer, hade enligt vad som rapporterats från olika samhällen, slagit allt annat an väl ut, och det hade i hög grad förvånat inledaren, att det icke från lärarkårens sida hade rests en kraftig opposition mot systemet, då lärarna såväl i fackpressen som i organisationerna uttalat sig mot examensväsendets införande i folkskolan. Här måste teori och praktik tydligen strida mot varandra.
Lärarkåren måste i varje fall kräva, att om ett examenssystem skall införas i folkskolan, skola prövningarna gälla eleverna och icke lärarna, som nu i många fall skett.
Frågan ar emellertid om vederbörande vilja ta konsekvenserna av ett system, som förr eller senare skulle leda till ökad kvarsittning och krav på utökad organisation.
Inledaren föreslog, att centralstyrelsens »fråga: 1) Anser kretsen att nu gällande bestämmelser i folkskolestadgans par. 47 om avgångsprövnings anställande böra ändras? skulle besvaras med nej.
Efter en kortare överläggning beslöt kretsen uttala sig i enlighet med inledarens förslag.
Ordföranden inledde frågan om »Understöd åt biträdande lärare vid folkskola samt lärare vid mindre folkskola, som förlorat sin anställning på grund av skolväsendets omorganisation».
Utan debatt beslöt kretsen att besvara centralstyrelsens fråga i ärendet med ja.
Därefter behandlades den av Bror A. Sjögren, Alunda, till centralstyrelsen ingivna motionen med hemställan till sty-?elsen om dess initiativ till en S. A. F: s jjubileumsinsamling, av vars resultat större delen må tas i anspråk för hjälp ät arbetslösa, sjuka eller i ekonomiskt trångmål försatta kamrater. I Föreningen beslöt uppdra åt styrel-$en att på basta sätt söka vinna bidrag till fonden.
Därefter behandlades skolförening-dns egna ärenden. Revisionsberättelsen föredrogs och ansvarsfrihet beviljades, ^å särskild anmodan hade revisorerna företagit revision av den s. k. kårkas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
