Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 48
SVENSK LÄRARETIDNING.
959
sammanfattande lärobok. Vissa partier av densamma äro mindre tillgängliga för barn. Vidare ar den endels alltför kortfattad. Läroboksfrågan ar sålunda icke löst, om lilla katekesen föreskrives som lärobok.» Av dessa skäl äro de ense med majoriteten i omdömet, att katekesen icke ar ägnad att läggas till grund för sammanfattningen i fråga.
Ändringsförslagen i punkt 15 äro svårare att överblicka. Dels avse de att omformulera föreskrifterna om läsning av Luthers katekes - den föreslagna lydelsen skulle bli: »Till belysning av Luthers uppfattning av kristendomens huvudstycken läses i detta -sammanhang Luthers lilla katekes.» Den nuvarande lydelsen ar som bekant: »Till belysning av Luthers sedliga och religiösa uppfattning och hans sätt att sammanfatta kristendomens huvudstycken» etc. Dels föreslås strykande av föreskriften att Luthers lilla katekes »icke bör göras till föremål för utanläsning eller läggas till grund för någon förnyad sammanfattning eller utförligare behandling av samma åskådning». I stället skulle det heta: »Därvid bor vid behandlingen av Luthers lilla katekes beaktas, vad ovan under punkt 5 blivit sagt angående ordagrant inlärande.»
Det kan ju vara vanskligt att utan mera ingående studier, an som vid nedskrivandet av dessa rader varit möjliga, fälla några definitiva omdömen om de av överstyrelsens teologer förordade ändringsförslagen. Delvis gå de på 1929 års kyrkomötes linje, t. ex. i fråga om ordagrant inlärande av enstaka »kärnord» ur katekesen. Delvis innebära de uppenbarligen modifikationer, t. ex. beträffande omfattningen av ordagrant katekesinlärande samt överhuvud taget genom det bestämda avvisandet av katekesen såsom grund för sammanfattningen av den kristna tros- och livsåskådningen.
Det skall oförbehållsamt erkännas, att det av hrr Holmdahl och Walli avgivna yttrandet - hr Johansson går som vanligt i särklass - ar det mest modesta förslag,
som hittills framkommit från teologiskt håll. Uppenbarligen ha de strävat efter en förmedlande ståndpunkt i striden om kristtodomsun-dervisningen.
Men tyvärr måste det nog också sägas, att uppgiften varit dem övermäktig. Den »oklarhet» i fråga om undervisningsplanens anvisningar, som uppfanns i våras vid utarbetandet av ecklesiastikministerns svar på katekesinterpellationen, ar övervägande en fantasiprodukt. Flera av de föreslagna ändringarna äro fullständigt onödiga ur tolknings-synpunkt, men de äro i hög grad ägnade att skapa osäkerhet och råd-villhet i sak. Detta gäller både ändringen i början av punkt 12 och framför allt omredigeringen av punkt 15. Skulle författningen ändras i överensstämmelse med dessa förslag, sa ar fältet fritt för gissningar om vad de i sak inneburit. Och ingen lär heller kunna bestrida, att ändringen i punkt 5 kan innebära vida mer av katekesutanläs-ning, an vad reservanterna synas ha avsett.
De hittillsvarande bestämmelserna ha skapat en ganska bestämd klarhet i fråga om undervisnings-planens verkliga mening. Ändrade föreskrifter av den beskaffenhet, reservanterna förutsätta, komma att ge anledning till tusen funderingar om vad som egentligen hädanefter gäller på området i fråga. Läroboksvägen kunna både katekesen och utanläsningen komma åter i folkskolan. Och då ar striden före undervisningsplanens utfärdande åter i full gång.
Skolöverstyrelsens majoritet har givit sa oerhört starka skäl ur både praktisk och pedagogisk synpunkt för sin avvisande hållning, att dessa böra få bli fullständigt avgörande, om skolans intressen få fälla utslaget. Skall frågans avgörande däremot ske efter politiskt taktiska ’Synpunkter, sa ar det ju möjligt, att regeringsbedömandet blir ett annat. Men det bådar icke gott för framtiden, om kristendomsundervisningen i barndomsskolan skall bli en kastboll mellan partigängarna.
1919 års undervisningsplan innebar ett ärligt försök att stifta fred kring barndomsskolans ömtåligaste ämne. Att försöket icke misslyckats,
därom vittnades övernog senast vid årets kyrkomöte. Ett stort ansvar vilar på den, som river det fredsverket sönder.
Överlärarinstitutionen. I avgivet yttrande över ansökningen till den ledig-förklarade överlärarbefattningen inom Vimmerby stads skoldistrikt från folkskolläraren A. A. Runqvist har skolöverstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra mot sökandens lämplighet för ifrågavarande befattning.
Dispens från boställsordningen. K.
m: t har medgivit, att i ett för två lä-raravdelningar avsett skolhus i Mörarps skoldistrikt må inrymmas två tjänstebostäder för lärarpersonal, förlagda över skollokalerna, dock under förutsättning att mellan skollokalerna och tjänstebostäderna fullt betryggande anordningar för ljudisolering utföras samt att de i kungörelsen den 18 september 1918 angående boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor i övrigt givna föreskrifterna iakttagas.
Uppskov med ledigförklarandet av en
vakant ordinarie folkskollärartjänst vid Kristianstads stads folkskolor har medgivits intill den l juli 1931.
Avgång från skolan. K. m: t har
medgivit, att Nils Gösta Herman Anderson i Skövde - som, född den 15 februari 1917, vid slutet av vårterminen 1929 genomgått folkskolans sjätte klass och deltagit i vederbörlig avgångsprövning från folkskolan samt därvid ådagalagt för avgång erforderliga kunskaper - må, utan hinder därav att han ej uppnått härför stadgad ålder, befrias från vidare skolgång i folkskolan och därifrån erhålla avgångsbetyg enligt § 47 mom. l folkskolestadgan.
Den provisoriska avlöningsförbättringen. Sedan folkskolestyrelsen i Norrköping anhållit, att provisorisk avlöningsförbättring för tiden den l juli 1929-30 juni 1930 finge utgå till fyra manliga och en kvinnlig folkskollärare i Norrköpings skoldistrikt utan hinder därav att dessa lärare för sagda tid erhållit tjänstledighet från folkskolan för tjänstgöring i skoldistriktets fortsättningsskolor, har k. m: t den 7 november 1929 funnit ifrågavarande ansökning icke föranleda någon k. m: ts åtgärd.
Den valde var ej behörig. Hos k. m: t
hade Anders Wizén anfört besvär över två särskilda av domkapitlet i Strängnäs den 10 maj 1929 meddelade utslag i mål angående förslag och val till förenade folkskollärar-, klockar-, organist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
