- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
1006

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1004

SVENSK

Nr 50

Dispens från boställsordningen. K.

m: t liar medgivit, att med anordnande av särskild ingång till tjänstebostäder vid följande skolor må anstå tills vidare: vid Sköldsbygds, Brokhiilts, Fager-kults, Kållaköps ocli Judhults skolor i Gröteryds skoldistrikt till utgången av ar 1931, vid Grimmestorps skola i Härja skoldistrikt, L anställts folkskola i Pjätteryds skoldistrikt ocli Ö st er viks skola i Ramens skoldistrikt till utgången av ar 1933; vid följande skolor i Ny kils skoldistrikt: Bäcks skola till den l augusti 1931 samt kyrkskolan och Haraldsbo skola till den l augusti 1932; vid följande skolor i Ockelbo skoldistrikt: Östby skola till utgången av ar 1931 ocli Nordanåsbo skola till utgången av ar 1933; samt vid följande skolor i Nordingrå skoldistrikt: Mjälloms småskola till utgången av ar 1930, Vallto mindre folkskola till utgången av ar 1931, Ulvviks småskola till utgången av ar 1932 samt Häggviks mindre folkskola och Vallens småskola till utgången av ar 1933.

Läraren ägde rätt att disponera hela bostaden. Hos k. m: t hade Högeruds församling anfört besvär över länsstyrelsens i Värmlands län den 28 november 1928 meddelade utslag i mål angående folkskolläraren, organisten och kantorn i nämnda församling K. Georg N. Östblom tillkommande bostadsförmån.

I bostadshuset vid Ingersbyns folkskola i nämnda församling finnas å nedre botten en lägenhet, bestående av tre rum, hall och kök, samt i övre våningen dels ett sa kallat reservrum, vilket genom en trappa står i förbindelse med hallen i den undre våningen, dels ock en lägenhet om ett rum och kök.

Å kyrkostämma med församlingen den 26 april 1922 beslöts, att dåvarande småskollärarinnan skulle få disponera hela den övre våningen i bostadshuset, sa länge manlig lärare icke funnes vid skolan. Den 18 maj 1925 beslöt kyrkostämman vidare att icke för det dåvarande göra någon ändring i den dittillsvarande uppdelningen av rummen i lärarbostaden.

Å kyrkostämma med församlingen den 24 oktober 1927 beslöts att, då det sa kallade reservrummet enligt stämmans uppfattning ursprungligen varit avsett för folkskollärarens och organistens behov, bifalla en av östblom gjord framställning att från och med den l april 1928 få disponera nämnda rum.

Vid härefter den 10 juli 1928 hållen kyrkostämma med församlingen beslöts att med upphävande av kyrkostämmans beslut den 24 oktober 1927 uttala, att ifrågavarande rum hade karaktären av ett reservrum, över vilket kyrkostämman fritt förfogade, ävensom bemyndiga skolrådet att mot det hyresbelopp, som av skolrådet bestämdes, uthyra rummet åt den av lärarpersonalen vid skolan, som av skolrådet ansåges vara mest i behov av detsamma.

Över sistnämnda kyrkostämmobeslut besvärade sig östblom hos länsstyrelsen. Östblom innehade sedan den l januari 1926 sina befattningar såsom folkskollärare vid ifrågavarande skola samt organist och kantor i församlingen. Innan Östblom sökt dessa tjänster, hade han besökt församlingen och därvid besett bland annat tjänstebostaden. Kyr-ko- och skolrådets dåvarande ordförande hade därvid upplyst att den blivande tjänstinnehavarens bostad utgjordes av tre rum och kök i nedre våningen samt ett rum i den övre,

vilket sistnämnda rum lärarinnan erhållit tillåtelse att använda, till dess manlig lärare bleve anställd vid skolan. Vid den 13 januari

1926 hållen av- och tillträdessyn å bostaden hade Östblom, vilken saknade möbler att möblera detta rum och såsorn ogift icke hade behov av hela bostadsutrymmet, på förfrågan medgivit, att lärarinnan ännu någon tid finge nyttja rummet. Kyrkostämmans ovannämnda beslut den 24 oktober 1927 hade av lärarinnan överklagats hos länsstyrelsen, som emellertid genom utslag den 31 mars 1928 lämnat besvären utan bifall. Detta beslut hade endast avsett att konfirmera vad som förut vore bestämt rörande ifrågavarande rum. På grund härav yrkade Östblom, att kyrkostämmans klandrade beslut måtte såsom kränkande hans enskilda rätt upphävas.

Genom överklagade utslaget yttrade länsstyrelsen: Enär genom den förebragta utredningen vore styrkt, att Östblom tillerkänts tjänstebostad om tre rum och kök jämte ett s. k. reservrum, beläget en trappa upp vid husets norra gavel, funne länsstyrelsen skäligt att med bifall till besvären upphäva klandrade kyrkostämmobeslutet, i vad detsamma avsåge nämnda reservrum.

I besvären yrkade församlingen, att k. m: t måtte med ändring av länsstyrelsens utslag fastställa kyrkostärflmans klandrade beslut.

K. m: t liar genom utslag i regeringsrätten den 9 okt. 1929 ej funnit skäl att göra ändring i länsstyrelsens utslag.

Läraren fick ersättning för utlagda kostnader. Hos k. m: t hade Vilhelmina församling anfört besvär över länsstyrelsens i Västerbottens län den 9 maj

1927 meddelade utslag i mål angående ersättning till folkskolläraren vid Bäsk-sjö skola i nämnda församling Nils Eriksson för anläggande av trädgård.

Å kyrkostämma med nämnda församling den 18 april 1926 beslöts avslå en av Eriksson gjord framställning, att kyrkostämman måtte bevilja honom ett anslag å 300 kronor för anläggande av trädgård vid nämnda skola.

Häröver besvärade sig Eriksson hos länsstyrelsen. Eriksson hade för stenbrytning, djupgrävning och dikning av det till trädgård avsedda området vid skolan redan utgivit 272 kronor. Återstående 28 kronor voro avsedda för inköp av trädgårdsredskap. Kyrkostämmans klandrade beslut strede mot § 7 i kungörelsen den 18 september 1918 angående boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor. På grund härav yrkades, att länsstyrelsen måtte med upphävande av beslutet förständiga kyrkostämman att tillerkänna Eriksson ett belopp av 300 kronor for anläggande av tjänste- och skolträdgård vid ifrågavarande skola.

Efter det länsstyrelsen över besvären hört församlingen och dess skolråd ävensom vederbörande folkskolinspektör, yttrade länstyrelsen genom överklagade utslaget: Då besvären i vad de avsåge kostnad för anläggande av skolträdgård icke vore av beskaffenhet, att länsstyrelsen ägde att därmed taga befattning, prövade länsstyrelsen skäligt icke upptaga besvären i denna del till prövning. Beträffande Erikssons krav å ersättning för kostnad för anläggande av tjänsteträdgård lämnade ovannämnda boställsordning föreskrift därom, att vid folkskollärares tjänstebostad skulle, sa vitt sig göra läte, upplåtas erforderligt område till trädgård åt tjänstinnehavaren. Då förhållandena vid ifrågavarande skola, enligt vad länsstyrelsen hade sig bekant, ej lade hinder i vägen för anläggande av trädgård åt folkskolläraren därstädes, samt det av Eriksson till trädgårdsland iordningställda området, i vad det avsåge en av folkskolinspektören angiven areal av 400 kvadratmeter, vore för ändamålet tjänligt, samt å denna areal belöpande del

av Erikssons kostnader för stenbrytning och andra arbeten måste anses skälig, prövade länsstyrelsen skäligt på det satt bifalla besvären, i vad åe avsåge kostnad for tjänsteträdgård, att Eriksson förklarades berättigad att av Vilhelmina skoldistrikt för stenbrytning, grävning och täckdikning av ett för trädgårdsland för folkskolläraren vid skolan avsett område om 400 kvadratmeter mol, företeende av vederbörliga verifikationer for härför havda kostnader uppbära 217 kronor 60 öre eller det lägre belopp, Eriksson styrkte sig hava för ifrågavarande ändamål utgivit. I besvären yrkade församlingen, att länsstyrelsens utslag måtte upphävas, i vad församlingen därigenom ålagts att till Erikson utgiva ersättning för anläggandet av tjänsteträdgård.

K. m: t har genom utslag i regeringsrätten den 9 okt. 1929 funnit besvären ej föranleda ändring i länsstyrelsens utslag.

Tandvård Tid Sala folkskolor, Stadsfull^ mäktige i Sala ha beslutat, att obligatorisk tandvård skall vid Sala stads folkskolor anordnas fr. o. m. nästa års ingång. För inrättandet av en tandklinik anslogo stadsfullmäktige 3,050 kr. och för klinikens verksamhet under det första året 3,500 kr.

Internationella kvinnoförbundet för fred och. frihet anordnar sin sjätte upplysningskurs den 7–11 instundande januari. Kursen förlägges till Stockholm (d. 7-9 jan.) och till Uppsala (d. 10-11 jan.). Kursen behandlar i ar Kampen på olika fronter för fred och frihet. Olika sidor av Nationernas Förbunds verksamhet skildras av professor Östen Unden, kanslichefen Per Jacobson, professor Åke Holmbäck och lektor Elisabet Eu-rén. Om vetenskap och fred talar professor Robert Bäråny och om de internationella kartellerna och trusterna redaktör Thorsten qpie. Kyrkans insats for mänsklighetens enande behandlas av pastor Paul Sandegren. Om Ungdomen och freden tala dr Alf Ahlberg och Fräulein Gertrud Baer, Berlin, M: me Camille Drevet, Paris, redogör för sitt fredsarbete i Kina och på Balkan. Professor Sven Linder föreläser om Palestina efter världskriget.

Esperanto. Lektor H. Seppik från Estland har i höst hållit esperantokurser i Norrköping. I dessa ha deltagit omkring 150 personer, delade i 4 grupper. Varje kurs har omfattat 20 lektioner a 2 timmar. Undervisningen har bedrivits enligt den s. k. Che-metoden, d. v. s. som konversation och utan lärobok. Ända från första lektionen undervisade lektor S. på esperanto. Vid kursernas slut förrättades examen under ledning av Svenska Esperantoförbundets ombud, folkskolläraren E. Malmgren.

Lärarpersonalen vid Norrköpings folkskolor har visat livligt intresse för esperanto, i det ett 50-tal lärare och lärarinnor ha deltagit i nämnda kurser. I syfte att fördjupa sina insikter i esperanto ha flertalet av dessa nu bildat en klubb, som skall vara ansluten till Sv. Lärares Esperantoförbund. Vid klubbens konstituerande sammanträde antecknade sig 31 medlemmar (ytterligare ett 20-tal torde kunna påräknas). Till ordf. utsågs hr O. Göransson, till sekr. hr P. Skarp och till kassaförv. frök. E. Tibbling. Klubbens närmaste arbete, som kommer att ta sin början först på nyåret, ar tänkt som en fortsättning av höstens kurser med läsning av litteratur och översättning till och från esperanto under ledning av någon klubbmedlem.

All prenumeration å Svensk Läraretidning sker alltid å
närmaste postanstalt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/1006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free