- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
47

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 3. 15 januari 1930 - Ur statsverkspropositionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 3

SVENSK LÄRARETIDNING

47

Ur statsverkspropositionen.

Från statsverkspropositionen till
årets riksdag för budgetåret 1930-
1931 meddela vi här vissa utdrag ur
åttonde huvudtiteln.

Provisorisk avlöningsförbättring åt
lärare vid folkskolor.

Under denna rubrik föreslår k. m: t
riksdagen att till provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och
småskolor, att utgå enligt samma grunder,
som av riksdagen beslutats för
budgetåret 1929-1930, bevilja för budgetåret
1930-1931 ett extra förslagsanslag av
5,720,000 kronor.

Statsbidrag till avlöning åt lärare vid
folkskolor.

E. m: t fö(reslår, att det ordinarie
förslagsanslaget till avlöning åt lärare
vid folkskolor, som nu utgår med
49,500,000 kronor höjes med 700,000
kronor till 50,200,000 kronor.

I denna fråga anför
ecklesiastikministern :

Utgifterna från anslaget hava, enligt vad
av överstyrelsens utredning framgår, under
de senaste två åren ökats med i genomsnitt
omkring 700,000 kronor årligen. År 1928
uppgingo utgifterna till 49,667,000 kronor. Med
utgångspunkt från denna siffra skulle, om
tillväxten av utgifterna antages fortskrida i
samma takt som under de sista två åren,
under budgetåret 1930/1931 erfordras ett anslag
av 51,067,000 kronor. Överstyrelsen har
emellertid, med hänsyn till den ovisshet, som
måste råda rörande de krav, som kunna
komma att ställas på anslaget under åren 1929
och 1930, ansett sistnämnda belopp kunna
minskas med 567,000 kronor och stannat vid
en summa av 50,500,000 kronor såsom
behövlig under budgetåret 1930/1931.

Det är givetvis förenat med avsevärda
svårigheter att kunna mera exakt beräkna
ifrågavarande anslag. Med hänsyn till
ovissheten om de anspråk, som kunna komma att
ställas på detsamma, anser jag mig
emellertid b’3ra för budgetåret 1930/1931 räkna rned
en summa av 50,200,000 kronor.

Folkskoleseminarierna.

Under denna rubrik lämnas ett
utdrag av skolöverstyrelsens utredning
och förslag angående omfattningen av
lärarutbildningen läsåret 1930-1931.
Ur denna må följande anföras.

Vad beträffar antalet lärartjänster torde
b’5ra anmärkas, att detta enligt den officiella
statistiken utgjorde den 30 juni 1928 13,971,
av vilka 646 voro extra ordinarie. Under
redovisningsåret 1927/1928 har en ökning
inträtt med inalles 254 tjänster. Vid den av
överstyrelsen företagna undersökningen
avseende den l november 1929 hade
totalsiffran stigit till 14,541, vilken siffra, jämförd
med den vid 1928 års undersökning erhållna
14,208, utvisar en ökning med ej mindre än
333. Denna siffra är anmärkningsvärt hög
och överstiger med omkring 50 procent den
på grundvalen av 1928 års uppgifter från
folkskolinspektörerna beräknade.

Ytterligare vill överstyrelsen framhålla, att
pensioneringen under år 1928 icke uppnådde
samma omfattning som närmast föregående
år. Enligt av statens pensionsanstalt
lämnade upplysningar avgingo nämligen under år

1928 124 manliga och 70 kvinnliga lärare,
tillsammans 194 mot 220 under år 1927 och
281 år 1926. Under tiden l januari-31
oktober 1929 äro motsvarande siffror 95 och 81,
alltså sammanlagt 176, vadan avgången på
grund av pensionering under år 1929 kan
väntas erhålla ungefärligen samma
omfattning som år 1928. -

Vad därefter vidkommer de ingångna
upplysningarna angående de åren 1927, 1928 och

1929 examinerade lärarnas
anställningsförhållanden, torde böra erinras, att
uppgifterna i likhet med år 1928 hänföra sig till
tidpunkten 15 oktober, varigenom i möjligaste
mån undgåtts den felkälla, som
värnpliktstjänstgöringen utgör.

I fråga om de år 1926 och tidigare
examinerade lärarna har det ansetts möta
svårigheter att underkasta jämväl dessa årsklasser
samma detaljerade undersökning söm de
senare examinerade. I detta avseende vill
överstyrelsen framhålla, att en våren 1929 efter
samma grunder verkställd undersökning,
avseende tidpunkten 15 mars, gav till resultat,
att av de år 1926 utexaminerade lärarna
allenast 13 manliga och 7 kvinnliga då icke hade
erhållit anställning. En inom överstyrelsens
statistiska avdelning verkställd utredning har
vidare ådagalagt, att
anställningsförhållandena vid slutet av vårterminen 1928 för de
åren 1923/1927 examinerade lärarna
gestaltade sig på följande sätt:

Examinerade år

1923 1924 1925 1926 1927

% % % % %

manliga: anställda 95,5 95,4 91,9 88,0 74,3

ordinarie 86,6 83,8 72,i 46,8 14,i

kvinnliga: anställda 89,5 93,i 90,o 86;7 77,o

ordinarie 73,2 74,7 68,8 30^6 7,8

Det torde böra anmärkas, att de nämnda
siffrorna hänföra sig uteslutande till
verksamheten i rikets folkskolor och att sålunda
anställning vid andra läroanstalter
(seminarier, abnormskolor, skyddshem m. fi.) icke
inneslutes i berörda sammanställning. Med
hänsyn tagen härtill och vid beaktande jämväl
av vad ovan upplysts angående den ringa
arbetslösheten bland lärare utexaminerade 1926
vid mitten av vårterminen 1929 torde inan
vid nu förevarande övervägande kunna lämna
sagda årsklass å sido.

Av de år 1927 utexaminerade lärarna
redovisas 19 manliga och 7 kvinnliga,
tillsammans 26, såsom havande förgäves sökt
anställning. Värnplikt utgjorde icke i något
fall hinder för ansökning. Såsom ordinarie
upptagas 229 manliga och 127 kvinnliga,
såsom extra ordinarie 61 manliga och 66
kvinnliga lärare. Föregående höst utgjorde totala
antalet arbetslösa av denna årsklass 77,
varjämte 11 av värnplikt voro hindrade att söka
anställning. Av de vid
undersökningstillfället arbetslösa lärarna hava dock 14 manliga
och 4 kvinnliga tidigare innehaft
anställning under längre eller kortare tid.

Vad angår de år 1928 utexaminerade
inhämtas, att 38 manliga och 11 kvinnliga
lärare, tillsammans 49, förgäves sökt
anställning, varjämte 9 av värnplikt voro hindrade
att söka. Såsom ordinarie upptagas 101
manliga och 32 kvinnliga lärare. Extra
ordinarie anställning innehades av 65 manliga och
70 kvinnliga lärare. Föregående höst
upp-gåvos av årsklassen 1928 76 manliga och 42
kvinnliga lärare vara utan sökt anställning,
tillsammans 118, varjämte 63 av värnplikt
voro hindrade att söka. Av de vid
undersökningstillfället arbetslösa lärarna hava 34
manliga och 9 kvinnliga tidigare innehaft
anställning under längre eller kortare tid.

Beträffande slutligen de innevarande år
utexaminerade eleverna uppgivas 46 manliga
och 23 kvinnliga vara utan sökt anställning,

tillsammans 69, varjämte 82 av värnplikt
varit hindrade att söka. Ordinarie tjänst
innehades av 10 manliga o?h 3 kvinnliga lärare
av denna årsklass; extra ordinarie
anställning har uppnåtts av 39 manliga och 49
kvinnliga. Jämväl av denna grupp har
emellertid ett antal tidigare innehaft anställning.
Så uppgives förhållandet vara beträffande/16
manliga och 9 kvinnliga lärare.

Sammanlagda antalet lärare, vilka icke
innehade anställning vid nu ifrågavarande
tidpunkt, utgör av de tre årsklasser, varom här
är fråga, 103 manliga och 41 kvinnliga eller
i allt 144 lärare. Motsvarande siffra
utgjorde vid fjolårets undersökning 138 manliga
och 100 kvinnliga eller i allt 238 lärare.
Innevarande år hava 91 lärare av värnplikt
varit hindrade att söka anställning, medan
år 1928 denna grupp uppgick till ett antal av
77. Totala antalet lärarkrafter, som vid
inträffande vakans eller ledighet kan anses
disponibelt under läsåret, utgör alltså 144 + 91
= 235 mot föregående år 238 + 77 = 315. Det
kan alltså fastslås, att det föregående år
kon-staterbara läraröverskottet numera icke
oväsentligt minskats. Starkast är denna
minskning kännbar i fråga om de kvinnliga
lärarna, för vilka den utgör mer än 50 procent,
men även antalet av manliga lärare utan
anställning är innevarande år reducerat med
omkring 10 procent i jämförelse med fjolårets.

Med avseende på arbetslöshetens fördelning
å olika seminarier må ytterligare framhållas,
att de båda Skåne-seminarierna även i år
uppvisa ett större antal elever utan
anställning än seminarierna inom riket i övrigt.
Sålunda redovisas 26 elever från Lunds och 18
från Landskrona seminarium, tillsammans 44,
såsom varande utan anställning. Emellertid
hava förhållandena påtagligen i någon mån
utjämnats, så att skillnaden detta år är
mindre framträdande än tidigare.

Erinras må vidare, att enligt inhämtade
upplysningar från den av Sveriges allmänna
folkskollärarförening anordnade
platsförmedlingsbyrån 74 manliga och 24 kvinnliga
lärare därstädes voro anmälda såsom sökande
anställning den l november 1929. Av dessa
komma på de fem norrländska länen allenast 7
manliga och 4 kvinnliga lärare. I övrigt giva
sagda upplysningar vid handen, att från 4
län (Gotlands, Kristianstads, Hallands och
Jämtlands län) alldeles saknades manliga
aspiranter; enahanda var förhållandet i 7 län
beträffande kvinnliga sökande (Uppsala,
Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Blekinge,
Västmanlands och Västerbottens län).

Då det slutligen gäller att ined ledning av
de uppgifter, som vid utredningen
framkommit, verkställa en förutberäkning rörande
förhållandet mellan lärartillgång och*
lärar-behov under åren 1930/1933, torde de
beräkningar i detta avseende, som framlagts i
överstyrelsens skrivelse den 27 november 1928,
bära bliva föremål för erforderlig jämkning
och komplettering. Vad angår ökningen i
antalet tjänster vid folkskolan till och med
utgången av läsåret 1930/1931, må framhållas,
att de av folkskolinspektörerna meddelade
uppgifterna angående förutsebara
förändringar i lärarantalet giva vid handen, att i de
45 inspektionsområden, från vilka bestämda
uppgifter lämnats, skulle erfordras lägst 161,
högst 171 nya tjänster samt indragas 21
tjänster, ökningen skulle alltså i det hela uppgå
till 140 å 150 tjänster, eller, om i återstående
7 områden samma proportion antages gälla,
inalles 160 å 170 tjänster. Överstyrelsen
finner försiktigast att räkna med förstnämnda
siffra såsom det sannolika måttet på
behövliga nya tjänster under nämnda läsår, även
om det i ljuset av föreliggande erfarenhet
icke kan uteslutas, att jämväl densamma
kommer att överskridas. Med hänsyn härtill
har överstyrelsen i sina beräkningar
upptagit siffran 160. Vad angår de följande åren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free