- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
252

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 11. 12 mars 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Dödsfall - Lydia Andersson - A. J. Granberg - Per Lindberg - Lilly Hellström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 11

Lärarbyrån.

8. A. F: s platsförmedlingsbyrå.

Vasagatan 10, l tr., Stockholm.

Telefon 99 82. (Säkrast 10-12, 2-4.)

Postgiro 1751.

1. Byrån förmedlar kostnadsfritt för
såväl skoldistrikt som lärare vikariat vid
folk- och småskolor samt
fortsättningsskolor.

2. Efter anhållan lämnar lyran även
anvisning med betygsuppgifter på
platssökande lärare.

3. Vikarier för slöjdlärare,
handarbets-och skolkökslärarinnor kunna även erhållas
genom byråns förmedling.

[-Upplysnings-och-]

{+Upplysnings-
och+} rättshjälpsbyrån.

Alla skrivelser till byrån adresseras:

Sveriges allmänna f olkskollär ar
förenings upplysnings- och
rättshjälps-byrå, Äppelviken.

Ny kretsförening.

En ny krets av S. A. F. liar bildats i
Värmland, Svanskogskretsen.
Ordförande är folkskolläraren Carl Eskelund.

Från kretsmötena.

Göteborgs skolförening hade den 22
februari ordinarie sammanträde.
Därvid förelåg i tryck styrelsens
årsberättelse för 1929, varav framgick, att
föreningens medlemsantal ökats och vid
innevarande års början utgjorde 839.
I enlighet med revisorernas hemställan
beviljade föreningen ansvarsfrihet åt
styrelsen för det gångna
redovisningsåret.

Vid sammanträdet höll lektor Sigurd
Höst från Oslo föredrag över ämnet:
»Er vi ordenes slaver?»

Tal. framhöll, att människan, ordens
skapare, borde vara deras herre. Så är dock
mången gång icke förhållandet, och tal.
påvisade genom talrika exempel, hurusom vi
ofta använda meningslösa talesätt och på
»vältalighetens vingar» »sväva i det blå».
Slagord äro ju mycket vanliga såväl i
pressen som vid folkmöten och ha ofta en
förvånansvärt kraftig verkan, och den talare,
som späckar sitt anförande med välformade
fraser och dunkla meningar, gör
mångenstädes mest lycka.

Härefter kom tal. in på skolans område,
och hur orden där brukas och förvaltas.
Talet, vårt viktigaste undervisningsmedel, kan
även i skolan missbrukas till »snack». En
god regel är, att icke tala mer än
nödvändigt, ty inför det ständiga »malandet» slå
eleverna dövörat till. Icke mindre viktigt är
att lärarens ord äro sådana, att de nå in
till och väcka anklang i barnens tankevärld.
Talaren nämnde såsom exempel härpå ordet
»världskrig», vilket hos oss äldre väcker
livliga idéassociationer men lämnar de unga,
som ej upplevat det, tämligen oberörda. Ett
annat exempel på för barnen obegripliga
meningar hämtades från en norsk skola; där

tillgrepp blivit begånget, och överläraren
slutade sitt tal till 7-åringar med
förmaningen: »De må respektere egendomsretten!»

Språket i läroböckerna lämnar mycket
övrigt att önska. Man använder ofta fackspråk
och ord, vars innebörd barnen ej begripa,
och man må, sade talaren, »resa borst» mot
den historieundervisning, vars framställning
vimlar av facktermer och vetenskapliga
vändningar.

I fråga om modersmålsundervisningen
betonade tal. litteraturläsningens uppgift att
öka barnens ordförråd, som hos de flesta är
ytterst fattigt och förlänar deras skripta en
torftig form. Men skolan bör ej vara någon
»dissektionsstue» iför grammatik. Alltför
många lärare offra en dyrbar tid till
»grammatiskt snack och spegelfäkteri» på grund
av den fläkt latinsk lärdom, som svävar
däröver. Grammatiken kan stundom bli det
»taggtrådsstängsel», som stänger ingångarna
och hindrar den unge att komma fram till
själva det levande språket.

Efter föredraget utfördes sång av
fröken Dagmar Lindroth
ackompanjerad av hr Max Glanzelius.

Halmstadstraktens skolförening hade
sitt vintermöte i Halmstads västra
folkskola den 15 februari. Under mötet,
som var talrikt besökt, förde vice ordf.,
fröken Anna-Maria Nilsson, klubban. I
sitt hälsningstal erinrade hon om
Ansgar sminnet och framhöll Nordens
apostel som ett föredöme i att undervisa
och fostra.

Folkskolinspektören fil. dr Albin
Warne höll ett synnerligen sakrikt,
väckande och intressant föredrag om
läsundervisningen i folkskolan. Det
blev många nyttiga vinkar om rätt
betoning, rätt artikulering och rätta
pauser. Efter de 4 första skolårens
övervägande högläsning bör tyst läsning
allt oftare förekomma. Barnens fria
läsning bör ägnas stor uppmärksamhet.
Viktigare än att inlära en massa
kunskapsstoff är att lära barnen arbeta på
egen hand under ansvar, ge dem kärlek
till böcker och vetande.

Hr Bertil Linder, som alltid
välvilligt ställer sin vackra sångröst till
skolföreningens förfogande, lät även
denna gång höra sig till
ackompanjemang av fröken Karin Johansson. -
Därefter fick mötet av hr S. Sandqvist
till livs en skildring av den skola ej
långt från staden Lund, där talaren
åtnjutit undervisning. Med livliga och
ihållande applåder avtackades den
timslånga, intressanta och roande
skildringen.

Ett trevligt intermezzo skaffades
mötesdeltagarna i form av en serie mer
eller mindre elaka karrikatyrer av
traktens skolfolk, vilka karrikatyrer ritats
av hr G. A. Fogelqvist och nu
förmedelst baloptikon återgåvos på den
vita duken.

Folkskolinspektören Ragnar Wallin
inledde diskussion om
lärarbostadsfrågan. De många olägenheter och
tvistigheter, som bliva en följd av nuvarande
bestämmelser om bostad in natura fingo
klar belysning. Talaren önskade
framgång åt Johan Nilssons motion vid
detta års riksdag. De följande talarna, som
alla funno detta önskemål beh j ärtans-

värt, påvisade också de svårigheter, som
voro förknippade med dess
genomförande. Något uttalande gjordes ej nu, men
frågan tages upp till förnyad
behandling vid ett kommande möte.

Rättstavningsfrågan togs därpå under
behandling, men ej heller i denna fråga
gjordes något uttalande, utan frågan
blev bordlagd.

Dödsfall.

Lydia Andersson.

Lärarinnan Lydia Andersson vid Brunns
skola i Hedesunda avled den 16 februari i
en ålder av 56 år.

Den avlidna är Ovansjöbarn. Hennes
livsgärning har emellertid utförts i
Hedesunda, där hon, sedan bon vid 20 års
ålder slutade sin seminarietid, erböll plats.
Efter att ba tjänstgjort på några
andra platser i Hedesunda flyttades bon till
Brunns skola, där bon sedan en lång följd
av år tjänstgjort ocb utfört ett synnerligen
gott arbete ocb gjort sig omtyckt av alla,
både barn ocb äldre. Hennes livs stora
intresse har varit skolan, och under sin
36-åriga lärarinnegärning har hon ej en enda
dag haft tjänstledighet från skolan varken
för sjukdom eller av annan orsak.

A. J. Granberg.

F. folkskolläraren A. J. Granberg har
avlidit i Strömnäs.

G., som var född i Rogberga, Småland,
1850, tog studentexamen 1874 samt inskrevs
vid Uppsala universitet. Emellertid kunde
han ej fortsätta studierna. Efter
anställningar som informator och präst i
Norrtälje, extra lärare i flera städer och lärare
vid Billströmska folkhögskolan erhöll ban
1893 dispens från folkskollärarexamen och
blev samma år folkskollärare i Långsele. Två
år senare flyttade han till Å folkskola i
Gudmundrå, där han verkade, tills han 1920
avgick med pension. Närmast sörjande äro
maka samt barn.

Per Lindberg.

Den 22 februari avled folkskolläraren och
kyrkvärden Per Lindberg, Gagnef, 79 år
gammal.

Född i ett allmogehem i Lindan genomgick
han år 1868 en fem veckors seminariekurs
i Ål, varefter han i 3 år tjänstgjorde som
småskollärare i Tjärna by. År 1872 vann han
inträde vid folkskoleseminariet i Uppsala,
utexaminerades år 1875 och fick anställning
som folkskollärare vid kyrkskolan i Gagnef.
Här verkade ban i nära 40 år och erhöll
pension år 1909, då han även belönades med
medalj för långvarig och trogen tjänst. L.
tjänstgjorde även lång tid som klockare och
organist. För kyrkosången har L. varit
mycket verksam och ledde kyrkokören en lång
följd av år. Under sin lärartid lät han
plantera de vackra björkarna i kyrkbyn, den s. k.
»Långgattu». Tills ålder och sjukdom bröt
ned den framstående mannen hade han ett
flertal uppdrag inom kommunen.

L. sörjes av maka, barn och en stor
vänkrets.

Lilly Hellström.

Redaktören för Folkskolans Barntidning,
fru Lilly Hellström, född Kullberg, avled den
2 mars i en ålder av 63 år. Sina bästa
krafter har hon ägnat arbetet för
Folkskolans Barntidning och denna tidnings
.för-lag av ’barn- och ungdomslitteratur, först som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:33:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1930/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free