Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. 26 mars 1930 - Utredningshumbugen belyst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 13
SVENSK LÄRARETIDNING
295
Utredningshumbugen belyst.
Förra onsdagen väcktes i riksdagens
båda kamrar större motioner i
anledning av den proponerade
skolrevisio-nen. Motionärer voro hrr Möller m. fi.
i första kammaren och P. Alb.
Hansson m. fi. i andra kammaren. I
motionerna lämnas bl. a. en redogörelse för
förarbetena för propositionen, vilken
på ett verkligen uppseendeväckande
sätt blottar beskaffenheten av de
utredningsmetoder, som kommit till
användning i denna fråga.
Motionärerna lämna en redogörelse
för den enkät, som 1927 års
Skolsakkunniga igångsatte i fjol, och vari
folkskolestyrelserna anmodades att yttra sig
över 8 formulerade frågor. Efter
dessas återgivande in extenso skriva
motionärerna :
Det blev fullständigt tyst kring
denna enkät, sedan svaren inkommit till
de Skolsakkunniga. I deras betänkande
säges intet om saken, och den kungl,
propositionen tiger som muren. I
remissdebatten efterlystes svaren, men
departementschefen lämnade
undvikande besked. I mängden av till
statsutskottet överlämnade handlingar,
tillhörande propositionen nr 119, återfinnes
emellertid en dossier, som inrymmer
skolstyrelsernas uttalanden i ärendet. En
genomgång av dessa svar ger måhända
en förklaring till att denna enkät
undertryckts under förberedelserna till
propositionen. Det visar sig nämligen,
att så gott som varenda folkskolestyrelse
i riket med styrka framhållit, att
erfarenheten varit alltför kort för att man
med någon grad av säkerhet skall
kunna uttala sig i ärendet. Uttrycken
varieras något av de olika styrelserna.
Somliga uttala denna mening som svar
på frågorna 5 eller 6, somliga i en
allmän ingress eller på annat sätt.
För att riksdagen må erhålla den
uppfattning om skolstyrelsemas åsikter,
vilka hittills undanhållits densamma,
anhålla vi att få lämna ett referat av
svaren i nu berörda hänseende.
Kefe-raten äro av utrymmesskäl starkt
sammandragna, men de giva även i den
sammandragna formen ett klart uttryck
för vad skolstyrelserna förmena
beträffande det verkliga värdet av hittills
gjorda erfarenheter. Kontentan av de
olika skolstyrelsernas uppfattning
härutinnan är följande.
Alingsås: Endast tillämpats under
cirka ett års tid - icke kunna göra
något uttalande.
Arboga; Erfarenheterna äro alltför
ringa.
Arvika: Båda linjerna fullt
motiverade.
Askersund: Den 4-åriga realskolan
träder i funktion 1930; kunna därför
ej svara.
Boden: Tillslutningen ökar varje år.
Bollnäs: Goda utsikter till en
fortsatt, jämn tillströmning.
Borås: Ingen erfarenhet att bygga
på. Utsikter att skolorganisationen skall
kunna utvecklas enligt 1927 års
riksdags beslut.
Eksjö: Högst minimala utsikter för
4-åriga realskolan.
Enköping: Utsikter att det nu
påbörjade samarbetet alltmer utvecklas.
Eskilstuna: Efter blott ett års
till-lämpning för tidigt yttra sig.
Emellertid grund för de bästa
förhoppningar.
Eslöv: Kan ej lämna tillförlitligt
svar å denna fråga.
Falkenberg: Styrelsen saknar
tillräcklig erfarenhet att yttra sig.
Falköping: Svårt redan nu uttala
bestämd uppfattning.
Falun: Även den 4-åriga realskolan
torde äga förutsättningar att så
småningom utvecklas i enlighet med 1927
års riksdags beslut.
Filipstad: Först sedan den nya
skolorganisationen fått i lugn och rö visa
sin livskraft i, låt oss säga,- tio år,
kunna på verklig erfarenhet grundade svar
avgivas. Sedan skolorganisationen en
gång beslutats och begynt genomföras,
bör den icke onödigtvis oroas genom
okloka operationer. (Ordförande
läroverksadjunkten Magnus Jungblom.)
Gävle: För att tillströmningen av
lärjungar till den 4-åriga realskolan skall
bliva tillfredsställande, torde erfordras,
att Borgarskolans mellanskola
inskränkes. Borgarskolans mellanskola mera
lockande på grund av mindre avgifter.
Göteborg: Tiden alltför kort för att
ett på erfarenhet grundat omdöme skall
kunna avgivas.
Halmstad: Vanskligt att efter så kort
tids prövning avgiva något bestämt
omdöme. Utsikter att den nya
skolorganisationen skall kunna utvecklas i
enlighet med 1927 års riksdags beslut.
Haparanda: På grund av den korta
tiden kan man ej fälla något säkert
omdöme.
Hudiksvall: Goda utsikter.
Hälsingborg: Icke i stånd att avgiva
något yttrande, då styrelsen ännu ej
har någon erfarenhet.
Härnösand: Läroverksorganisationen
ej passerat övergångsstadiet -
omöjligt bedöma utsikterna.
Hässleholm: Övergång för framtiden
i samma utsträckning som hittills.
Höganäs: Skolrådet ansåg sig icke
böra avgiva något yttrande.
Jönköping: Då lärjungar, som 1928
befunno sig i folkskolans tredje
årsklass, genomgått sjätte klass, normal
tillslutning till den 4-åriga realskolan.
Kalmar: 1927 års riksdags beslut
torde utan avvikelse kunna följas.
Karlshamn: Svårt att med visshet
yttra sig. Förmodligen mycket god
anslutning till 5-åriga realskolan, mindre
god till 4-årig.
Karlskoga: Skolorganisationen, som
finnes, har fyllt sin uppgift på
tillfredsställande sätt.
Karlskrona: Tillströmningen ungefär
den, som 1927 års riksdag förutsatt.
Karlstad: Tillströmningen till de
olika realskoletyperna torde kunna
utvecklas i enlighet med 1927 års
riksdags beslut.
Katrineholm: Systemet 6 + 4 har de
största livsbetingelserna.
Kristianstad:, Efter ett läsår för
tidigt avgiva bestämt svar.
Kristinehamn: Utsikterna ljusa och
förhoppningsfulla.
Köping: Tillströmningen likvärdig
med den tidigare i samskolan
förekommande.
Landskrona: Svårt att svara utan
något eller några .års erfarenhet. Frågan
5 för tidigt väckt. (Ordförande rektorn
vid h. a. 1. P. K. Svensson.)
Lidingö: Ej anledning avbryta
utvecklingen mot ett enhetligt skolsystem.
Lidköping: Utsikterna mycket goda.
Om procenten till olika linjer omöjligt
nu yttra sig.
Linköping: Erfarenheten alltför
ringa för sakligt motiverade svar.
Ljungby: Sannolikt kommer 4-åriga
samrealskolan även hädanefter att
begagnas av samhällets ungdom, då den
ej har annat val.
Luleå: Tillströmningen till 4-åriga
realskolan torde komma att ytterligare
förbättras. Förutsättningar för
utveckling i överensstämmelse med 1927
års skolbeslut.
Lund: Icke tillräcklig erfarenhet för
att på ett objektivt sätt kunna besvara
frågorna.
Lysekil: Omöjligt att förutsäga.
Malmö: Tiden för
läroverksorganisationen för kort för utslagsgivande
erfarenheter. Flickläroverket kan
antagligen utvecklas i enlighet med 1927 års
riksdags beslut.
Mariestad: Någon erfarenhet
förefinnes icke ännu.
Motala: I saknad av nödig erfarenhet
kan intet yttrande avgivas.
Mönsterås: Här finnes endast 4-årig
realskola.
Norrköping: Nya skolorganisationen
har ej verkat längre än ett år.
Styrelsen kan därför ej avgiva
uttömmande svar.
Norrtälje: Övergång från sjätte klass
torde komma att ske i samma
utsträckning som förut från tredje.
Nyköping: Ännu för liten
erfarenhet av den nya skolorganisationen.
Övergången torde bli större från folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
