Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 / 586 (1891-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 25. 18 juni 1930 - Skolbaden i Jukkasjärvi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fördes en duschanordning, som på
samma gång den innehåller olika
temperaturer liksom gångdusehen lämnar större
frihet för den enskilde att duscha, tills
han blir belåten. I vandringsduschen
uppstod en karusell, som baderskan
knappast orkade med att stoppa.

Bassängen är en absolut nödvändig
del i badet, men den är med hänsyn till
driften den kostsammaste. För att
dagligen tömma och fylla bassängen och
under användningen ständigt tillföra
friskt tempererat vatten fordras
mycken eldning, mera ju större bassängen
är. I syfte att hålla driftkostnaderna
nere så mycket som möjligt men
samtidigt ha en bassäng, som fyller
ändamålet, d. v. s. lämnar tillfälle till
simövningar, ha vi byggt bassängen lång och
smal.

I det bad, som jag nu beskrivit, var
de badandes antal sista läsåret 1,603 och
antalet bad 23,014.

Barnen få hjälp vid badet av två
baderskor, som även sköta om
renhållningen mellan och efter baden. Skötseln av
bassängen faller på vaktmästarens lott.

Tillsyn av badet utövas av en för
skolan anställd sjuksköterska, som även
har till uppgift att observera och
behandla barn, som äro behäftade med
ohyra eller hudsjukdomar.

I Abisko och Tuollavaara äro även
enklare tvagningsbad anordnade i
skolornas källarvåningar. Med hänsyn till
omkostnaderna, sedda mot barnantalet,
har där bassängen, ehuru starkt
ifrågasatt, uteslutits tills vidare.

Högsolsbadet.

Som nämnt tillfördes genom sista
ombyggnaden av Kirunabadet en avdelning
för högsolsbehandling. Den består av ett
mindre rum med tre kvartslampor.
Huru badet går till, framgår av bilden
överst å föregående sida. Efter
kvartslampbehandlingen följer dusch- och
eventuellt bassängbad.

Till högsolsbadet hänvisar skolläkaren
sådana barn, som lida av skrofulos,
blodbrist, vårtrötthet o. s. v. Skolsköterskan
handhar behandlingen och för
kortregister, innehållande uppgifter angående
barnens namn, födelsetid, vikt, längd,
bröstvidd, läkardiagnos, behandlingens
dosering m. m.

Badfrekvensen och de behandlade
fallens art framgår av tabellen, vilken är
hämtad ur skolläkaren dr Hallgrens
berättelse för senaste verksamhetsåret.

Skolans högsolsbad kan betraktas som
ett praktiskt utnyttjande av de
erfarenheter, som inom samhällets sjuk- och
anstaltsvård vunnits angående
ljusbehandlingens betydelse. Så väl vid
härvarande sjukstuga som vid barnhemmet
har kvartslampan på doktor
Ankarsvärds initiativ med synnerligen stor
framgång använts för vissa sjukdomar
och sjukliga tillstånd, därav sådana, som
äro särskilt utbredda, sannolikt som
följd av det långa vintermörkret.

Efter slutet av föregående arbetsår,
det första för skolans
kvartslampbehandling, meddelade skolläkaren, att
behandlingen varit särskilt gynnsam
rörande barn med förstorade körtlar
(skrofulos) och barn med dåligt
näringstillstånd. Full läkning eller
betydlig förbättring antecknades om en del
andra sjukdomar, såsom eksem och
andra hudsjukdomar.

I allmänhet ökade barnen i vikt
under den tid, de deltogo i badet, 2 à 3
månader med 2 à 3 besök i badet varje
vecka. I de enstaka fall, där
behandlingen hade ringa verkan, lågo
orsakerna härtill i dåliga hygieniska
förhållanden i hemmet samt olämplig och
otillräcklig föda.

En efterundersökning av de barn,
som behandlades första året, har gjorts
i början av detta läsår, men
sammanfattningen häröver har icke ännu
slutförts.

        Högsolsbehandlingen i Kiruna folkskolor läsåret 1929-1930.

Anledningen till barnets behandling	Antal		Summa
	Gossar	Flickor
Hela antalet behandlade barn:	177	266	443
Tuberkulos:
Tuberkulösa lymfona (Körtlar)	8	6	14
»         spondylit (tbc. i kotpelaren)	2	-	2
»         coxit (tbc. i höftleden)	1	1	2
För lungtuberkulos på sanatorium vårdade (delv. utläkta) samt på grund av tuberkulos i familjen	10	17	17
Förstorade körtlar (Scrofulos)	72	95	167
Nervösa åkommor	6	8	14
Hudsjukdomar (Eczem m. m.)	4	6	10
Astma	1	1	2
Andra åkommor (Spec. dåligt näringstillstånd, blodbrist m. m.)	73	142	215

Skolbastun.

Inom finskspråkiga skolområden har
en badform med gamla anor inom
Tornedalen återupplivats. I nedre
Tornedalen har den aldrig varit utdöd, men
i de övre, inom Jukkasjärvi belägna
delarna fanns för 15 år sedan endast två
bastur, och de begagnades mycket litet
och voro också ganska förfallna. Sedan
skolan och dispensären börjat med sin
verksamhet på detta område, ha
badstugor uppstått här och var. Även
privata bastur finnas, som mot en
obetydlig avgift upplåtas för allmänheten.

Genom låga anläggningskostnader och
synnerligen billig drift är bastun den
badform, som bäst lämpar sig för
landsbygden.

En mindre skolbastu, samtidigt
tvättstuga för lärarfamiljen, är gjord av en
av samhällets pionjärer,
byggnadsförmannen E. O. Olofsson, som under
många år tillhörde skolrådet och ledde
de flesta av skolans byggnadsföretag,
däribland ovannämnda ombyggnader av
Kirunabadet, en mångsidigt praktisk
man, synnerligen förtrogen med allt
slags byggnadsarbete. Genom en rad
praktiska anordningar och
förbättringar har han i många avseenden höjt våra
skolanläggningars ändamålsenlighet och
värde och underlättat deras skötsel. Det
är till allra största delen herr Olofssons
förtjänst, att skolorna försetts med
bastur.

Badugnen inrymmer i all sin enkelhet
en liten uppfinning av så väl hygienisk
som ekonomisk innebörd. Det är hr
Olofssons idé att lägga in stenkumlet,
varigenom ånga efter påslagning av
vatten bildas, i en ordentligt murad ugn.
Samma förbättringar gå igen i den sista
moderniseringen av den finska
kiuasugnen, bekant genom professor Kajavas
föredrag vid första badkongressen i
Stockholm 1925.

I kiuasugnen äro knapperstenarna
omslutna av en plåtmantel. Den
olofssonska ugnen har emellertid en del
påtagliga företräden framför
plåtmantelugnen. Den bevarar värmen i stenarna
bättre. Genom ett par brasor på
morgonen får man tillräcklig värme för att
flera grupper barn och ett par
omgångar av skolans lärare och deras
familjemedlemmar skola få bada.

En annan fördel är, att luften i
bastun inte blir så het. Man får nog
med värme ändå, då man översköljes av
ångan.

Att värmen i bastun hålles något så
när tempererad, är av betydelse för
barnen, av vilka många, särskilt de små,
besväras av stark hetta. Och för
baderskan, som skall vistas i bastun flera
timmar i följd och hjälpa småttingarna,
blir arbetet mindre pressande, om
värmegraden inte är för hög mellan
»påslagningarna».

Gemensamt för de båda ugnarna är,
att röken ledes ut ordentligt, och att
renhållningen av bastun, inklusive
ugnen, är lättare.

Baddeltagandet.

Skolbaden äro frivilliga. Är det
önskligt, att de göras obligatoriska?

Under de första åren var det många,
som uteblevo från badet, och däribland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>