Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 31. 30 juli 1930 - Adertonde allmänna svenska folkskollärarmötet - Ny författning - Fortbildningskurs för skolledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
732
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 31
Under uttalande av förhoppning om
att mötets deltagare måtte taga med sig
ljusa minnen f rån f olkskoleveekan 1930
och att de tankar, som framförts, måtte
verka eggande och sporrande i arbetet
för Sveriges barn och skola, förklarade
hr Eydén adertonde allmänna svenska
folkskollärarmötet avslutat.
Förste läraren Axel Jensen, Danmark,
framförde de utländska gästernas tack,
folkskolinspektör Stålfelt tackade
ordföranden och fröken Elin Nilsson,
Sundsvall, frambar mötesdeltagarnas tack.
Ståtlig fest i Stadshuset.
På kvällen samlades
kongressdeltagarna till avslutningsfest i Blå hallen.
Stockholms stadsfullmäktiges
ordförande hr Tengdahl hälsade de närvarande
välkomna å Stockholms städs vägnar. Hr
Tengdahl utgick från minnet av den
stund för 50 år sedan, då hans mor
anförtrodde honom åt den 80-årige läraren
Söderberg i Maria folkskola, varefter
han i stora drag skisserade upp
folkskolans utveckling sedan dess.
Riksdagsman Rydén tackade Stockholms
stad, varefter överlärare Kirkhusmo
talade för det nordiska samarbetet.
Dessutom förekom sång av en kvartett ur
S. A. F: s sångkör samt solosång. Hr
Rydén utbringade därefter ett leve för
Nordens barn och Nordens folk;
hurraropen skållade, fanfarerna genljödo och
den högtidliga delen av programmet var
slut. Deltagarna samlades till supé i
Gyllene salen, varefter dansen tråddes i
Blå hallen till långt in på småtimmarna.
Ny författning.
I Svensk författningssamling har
följande nya författning utkommit:
Nr 279.
K. m:ts kungörelse angående rätt till
lönetursberäkning för vissa lärare vid
statsunderstödd sjukvårdsanstalt eller
barnhem;
given Stockholms slott den 20 juni 1930.
Kungl. Maj: t har, i anledning av
riksdagens beslut, funnit gott att, med upphävande
av kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 468)
angående rätt till viss lönetursberäkning för
lärare vid egentlig folkskola, mindre
folkskola eller småskola m. m., förordna som
följer:
Lärare för barn i skolåldern, intagna å
statsunderstödd sjukvårdsanstalt eller å
barnhem, äger, där till hans avlönande
statsbidrag utgår såsom till ordinarie
folkskollärare eller ordinarie lärare vid småskola, att
för uppflyttning i högre lönegrad
tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort såsom
ordinarie lärare vid folkskola, respektive
såsom ordinarie lärare vid småskola eller tills
vidare anställd biträdande lärare vid
folkskola eller lärare vid mindre folkskola.
Denna kungörelse länder till efterrättelse
från och med den l juli 1930.
Det alla etc.
Stockholms slott den 20 juni 1930.
GUSTAF.
Sam. Stadener.
Fortbildningskurs för
skolledare.
En av styrelsen för Sveriges
överlä-rarkonferenser anordnad
fortbildningskurs i psykologi- och pedagogik för
skolledare hölls i Sigtuna den 3-7 juli. Ett
trettiotal överlärare från skilda delar
av landet deltogo i kursen, som hölls å
Sigtuna humanistiska gymnasium, där
kursdeltagarna även bereddes
inkvartering. Kursledare var överläraren E.
Eljas, Djursholm.
Kursen inleddes med tvenne
föreläsningar av dr Manfred Björkquist.
I den första, som betitlats Uppfostran och
livsåskådning, gavs en översikt av huru’ olika
livsåskådningar påverkat
uppfostringsproble-met, varvid brottningen mellan
auktoritetstro och frihetsstävanden särskilt påvisades.
Vår tid karakteriseras av relativism, vi lida
brist på fasta ideal, men man ställer likvisst
sitt hopp till uppfostran. Uppfostraren
väntar emellertid ledning av den nya tiden.
Hemmet, skolan och kyrkan voro förr
ensamma och eniga om uppfostran. Nu gå dessa
krafter oftast skilda vägar och många gånger
i strid med varandra medan andra mäktiga
faktorer, idrott, film, radio, föreningsliv etc.
mäktigt påverka de ungas utveckling. En
begynnande samverkan mellan alla goda
krafter i uppfostrans tjänst är dock ett
förhoppningsfullt tecken. En utsträckning av denna
samverkan och livets etisering, kristendom
och praktisk etik, måste skapa de fasta ideal
och den enhet en lycklig utveckling kräver.
Helighet och enhet höra samman.
I sin andra föreläsning, UngdomeD och
kärlekslivet, framhöll dr B. att tidens
relativism nått sin högsta potens på kärlekslivets
område. Det heliga har ersatts av det
praktiska, men i längden skall det dock visa sig,
att det mest praktiska är att erkänna det
heliga. På kärlekslivets område är en bestämd
gräns detsamma som befrielse.
Självuppfostrans mål beträffande
kärlekslivet är nu synnerligen oklart. Man måste
dock hålla klart för sig, att den sinnliga
driften söker sin motpart endast av rent
egoistiska skäl, och att man därför ej kan
komma fram till ett nytt samhälle, om man
släpper lös den mest asociala av alla drifter,
könsdriften. Detta förhållande har
uppmärksammats och påtalats bl. a. av Lenin.
Vi behöva stramare former i ungdomslivet.
Den unga kvinnan behöver en ring av
respekt omkring sig. Den personliga kärleken
måste innesluta vänskap och trohet.
Folkskolinspektören Algot Jungnell,
Spånga, inledde frågan om
»Principerna för lärartillsättningar». Efter en kort
historik av ämnet redogjorde tal. för ett
förslag till ändrade bestämmelser
ifråga om befordringsgrunder, förslags
uppsättande, ledigannonsering av
tjänster, tid för ansökan, förslag och val,
besvärs avgivande m. m.
Överläraren G. Fransson, Varberg,
inledde frågan om »Minskade fordring-
ar för lärjunges avgång enl. § 47 F. S.»
Tal. framhöll, att det här icke vore
fråga om sänkning av lärjungarnas
kunskapsnivå utan endast en omvärdering
av ämnena, så att de nuvarande
bestämmelserna om godkänt betyg i kristendom,
räkning och modersmål ej uppställdes
såsom ovillkorlig fordran för avgång,
utan att lärjungens ståndpunkt eller
mognad i det hela finge för läraren
bliva vägledande.
Förste provinsialläkaren C. Aug.
Ljunggren, Trälleborg, föreläste över
ämnet »Vad kan från skolans sida
göras för att förbättra lärjungarnas
hälsotillstånd» (2 förel.), varvid han på
sitt kända och medryckande sätt
redogjorde för sina försök och framhöll de
goda resultat, som uppnåtts genom
lärarkårens insats på detta för vårt folks
framtid så viktiga arbetsområde.
Lektor Oscar Olsson redogjorde i en
dubbelföreläsning för de moderna
strömningarna inom Amerikas
skolväsen. I anslutning till detta föredrag
lämnade överläraren Nils Helger och
folkskolläraren N. Stålmarck en
synnerligen intressant och värdefull
redogörelse för de försök med
individualiserad undervisning, som sedan flera år
tillbaka pågått vid Lidingö folkskolor.
Seminarieläraren fil. lic. Herman
Siegvald, Lund, höll en synnerligen
uppmärksammad och uppskattad
föreläsningsserie (7 förel.) om den
moderna psykologiens rön beträffande
undervisning och uppfostran. Följande
ämnen avhandlades: Arbete, trötthet och
vila i psykologisk belysning; Typiska
skiljaktigheter mellan gossar och
flickor beträffande den psykiska
utvecklingen; Kvarsittning i skolan, dess
orsaker, verkningar och motarbetande;
Moderna åsikter om uppfostran i
kritisk belysning.
Samtliga föredrag följdes av
utomordentligt givande och upplysande
diskussioner. Den unisona sången övades
flitigt under alla förhandlingarna.
Under kursen föreläste fil. lic. M.
Fryklund om Sigtuna stads
fornlämningar och följde deltagarna på en
vandring till stadens sevärdheter.
Vidare var ett samkväm anordnat, varjämte
en utfärd till Skokloster företogs.
Sigtunastiftelsens och dess personals
storartade tillmötesgående, de utmärkta
föreläsningarna, de givande
diskussionerna och sist men icke minst den
utomordentligt goda kamratandan bland
deltagarna skapade av vistelsen i det
idylliska Sigtuna ett synnerligen
angenämt minne, vilket också vid kursens
avslutning från ’alla håll vitsordades.
Kursen, som var den andra i sitt slag
- den första kursen hölls föregående
år å Vendelsbergs folkhögskola -
kommer därför säkerligen att följas av flera
liknande kurser.
E. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
