Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 40. 1 oktober 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
954
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 40
7.
Anhåller att få belysa E. G. Risbergs
argument med avskrivning av hans ord,
tillämpade på andra än Karl Olofsson i Hallaröd.
Tvärtemot vad som står i cirkuläret,
påstår jag, att det varit riktigare, om det stått
att ingen skadat folkskollärarnas,
folkskollärarinnornas och småskollärarinnornas
intressen i högre grad än stiftare och ledare av
folkskollärareförbundet,
folkskollärarinneför-bundet och småskollärarinneföreningen. Ty
den, som sår ut strid och split inom S. A. F.
genom att bilda sär organisationer och sålunda
eggar upp folkskollärare, folkskollärarinnor
cch småskollärarinnor mot varandra, sedan
ett gott fruktbringande samarbete kunnat
åstadkommas, han är icke värd att bliva
medlem i S. A. F:s centralstyrelse, ty där äro
folkskollärare, folkskollärarinnor och
småskollärarinnor jämställda och stå sida vid
sida i arbetet för kårens angelägenheter.
Karl Olofssons stora förtjänst, varigenom
han blivit bemärkt, är, att han höll
Landsbygdens lärare- och lärarinneförening
underordnad till S. A. F., och han borde därför
i centralstyrelsen vara lika välkommen som
ledare av folkskollärarinneförbundet och
småskollärarinneföreningen.
Carl Weisel.
8.
Kamrater i S. A. F.!
Vid förestående val till centralstyrelse för
S. A. F. må vi ena oss och rösta på bl. a.
Osvald Rydén. Brodern må inta broderns plats
där. Se föregående nr av Sv. Ltg! Två
artiklar där, mana oss att så handla. E. Stålfelts
upprop till oss om en ny kraft i
arbetsut-SKottet efter Värner Rydén och Lidman samt
artikeln Osvald Rydén 50 år. Ingen av
dessa artiklar säger ifrån: rösta på R.! Dock
peka bägge åt det hållet. I hr Osvald
Rydén erhölle centralstyrelsen och dess
arbetsutskott en utomordentlig kraft och tillika nära
tillgänglig.
A. N-n.
Från kretsmötena.
Uppvidingekretsen höll den 6 sept.
årsmöte i Åseda under livlig
tillslut-ning från lärarkårens sida, varjämte
åtskilliga andra intresserade infunnit
sig.
Sedan Åseda lärarpersonal bjudit
samtliga mötesdeltagare på kaffe å Nya
hotellet, skedde allmän samling i
kyrkan, där en tilltalande sånggudstjänst
i förening med textläsning och.
morgonbön förrättades av komminister J.
G. Olsson. Mötesförhandlingarna
vidtogo därefter å en av skolsalarna i nya
kommunalhuset, där föreningens
ordförande kantor J. E. Herrlander
hälsade mötesdeltagarna välkomna,
varefter allmänna föreningens ärenden
upptogos till avgörande. Därvid beviljades
full och tacksam ansvarsfrihet åt
centralstyrelsen för 1929 års förvaltning.
I arvoden beviljades åt sekreterare
£.000 kr. och åt kassaförvaltare 2,000
kr., det sistnämnda efter omröstning
med 11 röster mot 9. Minoriteten
röstade för hittillsvarande belopp, kr.
1,500.
Den till kretsföreningarnas
behandling utsända frågan om »tillsättning av
lärartjänster» inleddes av ordföranden
medelst ett längre, orienterande
anförande, varefter en lång och ganska liv-
lig diskussion uppstod. Följande beslut
fattades: Centralstyrelsens fråga:
»Anser kretsen behövligt, att åtgärder
vidtagas för främjandet av ett rättvisare
tillsättningsförfarande ?» besvarades
med enhälligt »ja». Frågan: »Om så är,
finner kretsen lämpligt, att i sagda
syfte åtgärder vidtagas i huvudsaklig
anslutning till de av centralstyrelsen
angivna riktlinjerna?» besvarades
ävenledes jakande. Som svar på frågan:
»Vilka särskilda förslag eller uttalanden i
ärendet har kretsen att framföra?»
beslutade mötet efter votering och med
ordförandens utslagsröst göra
följande, av läraren Birger Herrlander
föreslagna uttalande: »Kretsen uttalar sin
sympati för alla sådana åtgärder, som
medverka till ett förstatligande av
folkskolan jämväl vid tillsättning av
lärartjänster».
Förslaget till stadgeändring bifölls
enhälligt.
Efter ett par timmars rast, varunder
gemensam middag under den mest
kor-diala stämning intogs å Åseda hotell,
höll lektor Friis Wigforss, Kalmar, en
synnerligen instruktiv föreläsning om
räkneundervisningen.
Föredragshållaren uppehöll sig först något
vid den kritik, som ofta riktas mot
resultatet av folkskolans räkneundervisning och
framhöll, att, fast denna kritik ibland är
helt obefogad och ofta utgår från felaktiga
förutsättningar angående folkskolans uppgift,
det dock måste erkännas, att den
understundom pekar på ej alltför sällsynta
missförhållanden inom räkneundervisningen.
Ett sådant missförhållande föreligger, då
barnens tankeförmåga ej tillräckligt tages
i anspråk, utan matematikkursen inhämtas
som en helt oförstådd minnesläxa. Att det
är svårt att få barnen att fatta
innebörden i en del räkneoperationer är sant, men
svårigheten beror ofta på, att
undervisningen ej är tillräckligt åskådlig. Metodikens
gamla krav på åskådlighet behöva vi
fortfarande akta på, så. att vi alltmera
förverkliga det. Ett intressant exempel på en
viktig seger för detta krav ha vi i det nu vid
räkneundervisningen alltmera allmänt
genomförda isärhållandet av delnings- och
in-n ehållsdivision.
Mer och mer beaktas nu också betydelsen
av, att räkneundervisningen lägges så, att
den väcker barnens intresse, samt att den
hålles i nära förbindelse med det verkliga
livet. Att i båda dessa avseenden
fortfarande finnes utrymme för mycket reformarbete
är emellertid otvivelaktigt.
Genom åtskilliga roande exempel ur
räk-neläror belystes hur beaktansvärda följande
ord i undervisningsplanen fortfarande äro:
»förekomma i räkneboken exempel, som
sakna intresse eller praktisk betydelse för
lärjungarna, böra de undvikas».
Föredragshållaren gick därpå in på
frågan om räknekursens omfattning och
uppdelning. Man bör se till att ej för mycken
tid användes på relativt oviktiga eller
kanske helt överflödiga kursmoment. Så torde
ofta för mycken tid offras på vissa delar av
kursen i allmänna bråk, tid som kunde
komma till betydligt fruktbarare användning på
andra områden av kursen. Av synnerlig vikt
är vidare att årskursen uppdelas i ett
tillräckligt stort antal bestämda kursmoment,
samt att lärjungarnas framsteg noga
kontrolleras genom väl avpassade räkneprov, så att
inga luckor i kunskaperna uppstå. Godkänt
räkneprov på ett kursmoment skall normalt
föreligga, innan arbetet inriktas på ett ef-
terföljande kursmoment. Särskilt då
klassundervisningen ersatts med individuellt
arbete, blir ett noggrant system med
räkneprov nödvändigt. Föredragshållaren uppehöll
sig därpå något vid problemet individuell
undervisning eller klassundervisning. Extrema
former av vardera slaget kritiserades. En
förening av bådas fördelar borde sökas.
Slutligen påpekades hur betydelsefull
klassundervisning är för huvudräkningens rätta
bedrivande.
Föreläsaren slutade med att giva uttryck
åt sin övertygelse angående det stora värde
för vårt folks fostran till duglighet, som en
rätt ordnad räkneundervisning kan vara.
Vid därefter företagen behandling
av kretsens egna ärenden beviljades
ansvarsfrihet åt föreningens kassör.
Vidare beslutades, att nästa årsmöte skall
hållas i Norrhult första lördagen i
september 1931. Som önskan uttalades att
föredrag därvid måtte anordnas om
hembygdsundervisningen.
Västerbergslagskretsen höll den
13 september årsmöte i Folkets hus
i Grängesberg. Kretsens
ordförande, överläraren Emil Johanson i
Grängesberg, hälsade samtliga välkomna till
kretsens 49 :e årsmöte. Efter unison
sång överlämnades ordet till överläraren
Martin Liander i Jularbo, som inledde
frågan om tillsättning av lärartjänster.
Tal. gav först en överblick över nu
rådande förhållanden och fick därvid tillfälle
påpeka en hel del oegentligheter och
uppenbara brister i gällande bestämmelser, vilka
medgiva så gott som obegränsad frihet för
ett godtyckligt handläggande av dessa
angelägenheter. Svårigheten av att på ett
tillfredsställande sätt få saken ordnad
påpekades i samband med att redogörelser lämnades
för några framkomna förslag. För sin del
ansåg tal. att det för närvarande vore bäst
att inom ramen av gällande författningar
få till stånd en del smärre förbättringar, och
rekommenderade en rad av sådana. Angående
befordringsgrunden gick tal. med på att nit
och skicklighet som förut borde upptagas som
första bedömningsgrund och hävdade därefter
tjänstgöringstidens stora betydelse.
Bland föreslagna reformer må nämnas, att
skolstyrelseledamot om några oegentligheter
förekomma vid upprättande av förslag till
lärartjänst skulle äga rätt begära ärendet
vilande i avvaktan på inspektörens utlåtande;
att annonsering av ledig ord. tjänst förutom
i Post- och inrikes tidningar även skall ske
i någon av de mest spridda skoltidningarna;
att »tvångsföreningar», som tjäna politiska,
religiösa, nykterhets- eller andra biintressen,
icke få förekomma, att tiden för ansökan,
förslag och val förkortas samt att extra
ordinarie tjänster och vakansvikariat tillsättas
efter samma grunder som de ordinarie.
Föredraget avtackades med livliga
applåder, varefter mötet enhälligt beslöt
i överensstämmelse med där framförda
förslag. Dessutom beslöt mötet till
överstyrelsen uttala en förhoppning om, att
den sedan 1919 vilande frågan om
inrättande av lämplig mellaninstans för
folkskolärenden med anledning av
skolfrågornas överflyttning till den
borgerliga kommunen bringas till snar
lösning.
Folkskolläraren E. Thimgren
lämnade därefter en redogörelse för det nya
löneförslaget, innebärande
folkskollärar-kårens inrangering i det allmänna löne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
