- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
1011

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 42. 15 oktober 1930 - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 42

SVENSK LÄRARETIDNING.

1011

MEDDELANDE

angående

Svensk Läraretidnings Förlags-Aktiebolags

Julpublikationer 1930

Till Sveriges lärare och lärarinnor!

s

VENSK LÄRARETIDNINGS FÖRLAG utsänder i år
Jultomten, Tummeliten och Praktupplagan samt för övrigt julböcker och
] julhäften ,80m samtliga rekommenderas i lärarekårens b ena g na åtanke.

Jultomten

kommer nu med sin fyrtionde årgång och innehåller som vanligt ett
urval av det bästa förlaget kunnat erhålla av text och bilder.

En vacker juldikt »Jesus och hans lekkamrat* av Harald
Johnson finnes å sidan 2 i Jultomten. Härtill har den berömde
konstnären Melge^Artelius gjort en mycket fin, Jevande och
genomkonst-närlig bild. »Himmelsgranen» av Frida Åslund är en stämnings
-mättad och gripande berättelse om en liten Dalo flickas sista jordefärd.

Louis Moe har gjort två helsidor med trollmotiv. De behandla
en trollgubbes underliga öden och äventyr (Jultomtens små läsare
kanske kunde försöka sig på att själva skriva rolig text härtill och
sända den till farbror Jultomten, så han finge se, hur duktiga de äro
att »författa»). Einar F. Månsson berättar käckt och lustigt om
en bonde, som hade fyra söner: »Tipp, Tapp, Topp och Tupp* hette
de. Stora och starka voro de, men de tre äldsta voro så omåttligt
lata och bekväma av sig, att de knappt gitte gå ur sängen. Den
yngste, Tupp, var däremot tidigt uppe på benen och arbetade från
morgon till sena kvällen. Lyckan föll också på hans lott, så han
slutade till sist som minister i det kungliga hönsdepartementet hos sin
kung, som han redan förut gjort stora tjänster. Louis Moe har
härtill överdådigt lustiga illustrationer.

Målarinnan Ingeborg Andreasen har å Jultomtens mittsidor
två ljusa men färgrika akvareller. Den ena tavlan heter
»Namnsdagskalaset» och den andra »Vad ska det bli?» Harald Johnsson
har härtill skrivit förklarande text.

Jultomten presenterar i år för sina läsare också en ny
författarinna, den i pressen mycket kända Maria Olofsson. Hennes
bidrag heter »Snickarvisan*, till vilken även komponerats en glad
melodi. Och den omtyckte konstnären Manne Östltmd har härtill två
sidor lustiga och moderna illustrationer i kraftiga färger. Utom allt
detta ma antecknas sagan »Kagge» av Jörgen Block med präktiga
illustrationer av Brita Ellström samt -»Älvornas bjudning-» av
Hugo Gyllander. Den bästa tavlan i Jultomten är kanske Einar
Nermans akvarell, som han kallar -»Anita med dockan». Man
ledsnar aldrig att se på denna lilla förtjusande -flicka, hans egen lilla
dotter. Jultomtens originella, roliga och färgstarka vinjett är också
av samme konstnär.

Tummeliten

har en effektfull, glad, vacker och bedårande vinjett av Einar
Nerman* Den lilla tidningen är från början till slut fylld med de
allra roligaste sagor, små näpna dikter och utsökt fina bilder. Kåre
Skredsvik berättar med liv och lust om pojkarna >Lilleman,
Långe-man och Lasse Bakvänd*, vilka alla tre en vacker morgon i arla
stund vandrade ut för att söka lyckan. De buro med sig lergök,
munspel och mandolin. Och ibland klämde de i med en munter gånglåt,
så det klang och ekade i sju kyrksocknar. Till slut efter många år och
långa vandringar funno de också lyckan. Långeman blev kronprins,
och Lilleman nådde upp till storvisir. Och när nu dessa två kommo
åter till sitt barndomshem, träffade de där Lasse Bakvänd, som
blivit måg hos den rikaste storbonden och sedan slutat upp att vara
bakvänd.

Ingeborg Udden gläder Tummelitens läsare med en
dubbelsidig akvarell med kulturbilder från Italiens folkliv i lek och arbete.
Konstnären Manne Östlund har mycket lustiga illustrationer till
en gammal folksaga, som heter »Den klokaste». Ingrid
Waller-ströms lilla dikt om ’»Brödet i svenska bygder» visar hur olika vårt
svenska bröd beredes, hur olika dess form och dess innehåll växlar i
de olika landskapen. Paul Nilssons lilla naiva och älskliga dikt:
»När jag blir stor-» är en gosses vackra tanke att få hedra mor, när
han blir stor. Och så till sist kommer Ebba Mannebergs
präktiga bild: »Då mormor var liten och skulle ut och gå*.

Prafttupptagan

innehåller Jultomten och Tummeliten i ett band med vinjett av Elsa
Beskow. Det är en naiv och trohjärtad bild, som visar hur tomten

tillsammans med skogens djur firar julafton. Vid flöjtens och
klarinettens toner trades dansen i majestätisk takt kring skogens snötyngda
jältegran. För att inte haren och räven må taga för långa skutt och
dymedelst störa ensemblen, håller tomten i Jösses tass. Räven sneglar
något menande på den enfaldiga haren. Vad han tänker, kan man
lätt gissa.

Praktupplagans baksida har en vacker omramning, som vill
minna om Jultomtens ålder 1891-1930. Barnen vill på detta sätt
med blommor tacka tomten, som så länge glatt Sveriges barn med
tidningen Jultomten.

Den trevliga omramningen är av Brita Ellström.

Fågelsta,

barnens omtycJcta julbok innehåller sagor, berättelser, dikter och
skådespel.

Först må då nämnas de, som särskilt handla om julen. Till
dessa höra den lilla vackra dikten »Det ringer till otta» av Ingrid
Wallerström och »De tre jultårtorna», berättelse av Greta
Carlson. Den är präglad av djup medkänsla och psykologisk blick och
kommer säkert att tilltala barnasinnet. Detsamma kan kanske också
sägas om den på ädla tankar rika legenden "»Den heliga lampan» av
vår nye medarbetare Kåre Skredsvik.

Till samma kategori av julberättelser i Fågel Blå hör även
Elsa BesJcoivs sagospel för julen, »Den stora uppfinningen*. I
detta ställer författarinnan under debatt två olika huvudpersoner
och tidsriktningar. Den ena riktningen utmärkes av gammaldags
hederlighet och företrädes i skådespelet av trädgårdsmästaren Persson,
en svensk i sin prydno, som tillsammans med sin hustru och son
Mats sköter sin trädgårdsanläggning med flit och glädje. Den andra
riktningen representeras av herr Bluff, nutidens st or skr ävlan de
storsvindlare, som utan att genera sig söker tillägna sig resultatet av
andras arbete och dymedelst skaffa sig god ställning och goda
inkomster. Denne Bluff vill köpa trädgårdsmästare Perssons
trädgårdsanläggning, hans skog och vattenfall för att där anlägga fabriker
för -»sin stora uppfinning», som består uti att av ingenting göra
någonting. Han vill åt skogen, den måste huggas ned och göras till
pappkartonger för herr Bluffs olika fabrikationer. Dessa skulle
huvudsakligen utgöras av efterrätter såsom Bluff-Bluffs citron gelépulver,
Bluff-Bluffs vaniljblancmangé, Bluff-Bluffs chokladsufflé, Bluff-Bluffs
vitaminpudding, Bluff-Bluffs barnmjöl m- m., i både fast och flytande
form, såsom skönhetskrämer, hälsosalvor, tinkturer och mediciner av
alla slag. Bluff är nära att övertala Persson att sälja, men köpet
går i stöpet genom Mats gode vän tomten och dennes vänner skogens
små älvor. Det lilla skådespelet är ganska spännande- Det har roliga
och kvicka repliker samt är mycket lättspelat.

Utom dessa julberättelser ger Fågel Blå en hel del andra sagor
och berättelser. Så till exempel berättar Einar F. Månsson om
en skomakare, som tyckte så mycket om sitt yrke att han ingenting
bättre visste än att sitta på sin trebenta stol och pligga skor. Och för
att alla skulle förstå, att han menade allvar med saken^ kallade han
sig^ »Mäster Pligg*- I berättelsen ^Skatten» av Frida Åslund
skildras hur en liten flicka Lill-Kojsa på ett underligt sätt
upptäcker en tjuvskytt. Och i sagan > Svamp fruns lärospån» av Ruth
Milles varnas barnen för att hysa avund. I den lilla historiska
berättelsen av Aino Nordlund -»När Olov Skötkonung kristnades*
får läsaren en tidstrogen bild av denne konung och av den helige
Sigfrid från England, som döpte kung Olov i Husaby källa i
Västergötland.

Dessutom finnas värdefulla sagor och berättelser av Julia
Svedelius och Jörgen BlocJc samt en stämningsfull liten dikt -»Mors
bön» av Thyra Macfie. Fågel Blå har ett färgrikt, modernt och
elegant omslag av Einar Nerman.

Titteti-Tune

med sagor och berättelser för smått folk är en trevlig liten bok för
de allra minsta. I denna finnas sagor av Aocel Söderström, Frida
Åslund, Agnes Magnell, Hägnar Båge och Ingrid
Wallerström, alla kända och erkända barn f or fattar e. Illustrationerna äro
roliga och smånätta. Omslaget av IMLärta von föst är glatt och näpet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/1019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free