- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
1052

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 44. 29 oktober 1930 - Läst och återgivet - Överlärares befogenhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I det stora hela råder ett utmärkt
förhållande mellan hem och skola. Och föräldrarna
hysa ännu gudilov förtroende för lärarnas
på mångårig erfarenhet grundade omdöme i
de olika fallen. Be åtgärder som i den nutida
folkskolan vidtagas för att stärka och
fördjupa förtroendet mellan hemmet och skolan
äro mycket omfattande. Det enda som kan
äventyra resultatet är om inflytelserika
organ låta låna sig till hets och illvillig kritik
mot lärarna. Folkskolan har genom sin
karaktär av allmän medborgarskola många
svårigheter ändå att bemästra, varför den
måste få samhällets och hemmens auktoritativa
stöd gentemot belackare. Alltså kan man ej
utan vidare säga: Förbudet mot aga i högre
skolor predestinerar för införande av förbud
jämväl i folkskolan. Förhållandena vid dessa
olika undervisningsanstalter kunna visst inte
i detta avseende likställas. De högre skolorna
ha ett mera homogent barnmaterial, och
dessutom äro de i besittning av andra effektiva
medel för upprätthållande av sin auktoritet,
medel som folkskolan saknar. De
uppmärksammade fallen av råhet och slyngelaktighet,
som inberättas från fortsättningsskolan, i
vars stadga kroppsaga förbjudits, mana ej till
efterföljd.

För att komma till ett positivt förslag
till grundval för en diskussion i frågan skulle
jag vilja havda den uppfattningen, att sättet
för ägans exekverande borde närmare
revideras. Rotting och örfilar äro mycket riskabla
straff-former, därför böra de ersättas med
ofarliga sådana. Det gamla beprövade riset
torde då stå närmast att tänka på. Det är
nog svårt att uppleta fall, varvid en på
lämplig plats och rättvist »utdelad aga med
björkris blivit vederbörande till psykisk eller
fysisk skada. Detta är nog en uppfattning som
trots alla omvälvningar i tänkesätt och
metoder kommer att stå sig genom tiderna. I
varje fall är det farligt att vid ett
reformkrav bortse från det väsentliga och bildlikt
talat kasta ut barnet med badvattnet.

1052

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 44

**

Overlärares be^
fogenhet;

En av förutsättningarna för
arbetsglädje i folkskolan är utan
tvivel att ett gott förhållande- är
rådande mellan skolans lokala ledning
och den enskilda läraren. I
skoldistrikt med överlärarinstitution
bildar överläraren en förbindelseled
mellan skolstyrelsen och läraren. På
hans ledarförmåga, taktfullhet och
omdömesgillhet måste därför
ställas stora krav.

Dessbättre synes det
övervägande flertalet skolledare i vårt land
visat sig fylla måttet. Fåtalet
undantag bekräfta endast denna
regel.

Det finns emellertid överlärare,
som uppenbarligen helt
missuppfattat sin ställning. Vi anse oss,
med hänsyn till frågans
utomordentliga principiella vikt, böra
relatera huvuddragen i ett ärende av
anmärkningsvärd art. Det synes
oss vara motiverat att beröra
denna fråga inte minst med hänsyn
därtill att ett accepterande av de i

det avsedda fallet tillämpade
metoderna utgör en allvarlig fara för
folkskollärarkårens rättsliga
ställning.

Då förutvarande överläraren i
Mjölby för några år sedan
från-trädde sin befattning för att
mottaga förordnande som
folkskolinspektör, överlämnade han till sin
efterträdare en promemoria, som
upptog icke mindre än 11
specificerade anmärkningar mot en av
distriktets ordinarie folkskollärare.
Det rörde sig om dels en rad rena
bagateller dels vissa rykten av för
vederbörande graverande art.
Denna promemoria föredrogs senare i
skolstyrelsen, men man förvägrade
den anklagade att taga del av dess
innehåll. Han stod i den
egendomliga ställningen att icke kunna
försvara sig mot framförda
beskyllningar, då han saknade kännedom
om beskyllningarnas innebörd.

För att få taga del av
promemorians innehåll uttog den
ifrågavarande läraren stämning på
förutvarande överläraren. Inför
domstolen förebragtes det dittills
hemlighållna aktstycket. Det blev
konstaterat, att de för vederbörande
komprometterande ryktena voro
grundlösa. Promemorians författare
dömdes till böter, en dom som
hovrätten skärpte genom att
tillerkänna käranden ett skadestånd.

Denna i och för sig
uppseendeväckande affär skulle icke nu
upptagits till behandling i denna
tidning, därest icke, enligt vad som
meddelats i en till
skolöverstyrelsen i dagarna ingiven skrivelse,
systemet med anmärkningar, vars
innehåll hemlighålles för den
anklagade, lär fortsätta. Utan att ta
ställning till de frågor, som orsakat
misshälligheterna i Mjölby, anse vi
oss böra fastslå, att det är en
olycka för vårt skolväsen, om dylika
metoder tillämpas. Vi bortse ifrån
att i det aktuella fallet de i
skolstyrelsen föredragna anteckningarna i
ett par punkter enligt såväl
underrättens som hovrättens uppfattning
visade sig vara ärekränkande.
Själva systemet måste anses odiöst.

Dåvarande överläraren sökte
med författningshänvisningar göra
troligt, att han fullgjort sin
skyldighet eller i varje fall varit i sin
fulla rätt att föra en privat anmärk

ningsjournal att till sin efterträdare
överlämnas. Ingenstädes i
folkskolestadga, reglemente, instruktion
eller annorstädes finnes något
stadgande, som ens antyder laglig
tillvaro av en sådan tjänstehandling.
En av hörnstenarna i svensk
samhällsordning är
tjänstehandlingarnas offentlighet.
Tryckfrihetsförordningen reglerar undantagen, och
i denna omges inte en
tjänstehandling av här förevarande art med
sekretess.

I sin inlaga till hovrätten har
också den förfördelade läraren
framhållit den gamla grundsatsen, att
en tjänsteman i alla disciplinära
mål skall ha rätt att avgiva en
förklaring. Ingen får dömas ohörd
enligt svensk lag. Svensk
rättsordning känner ingenstädes till för
tjänstemän upprättade hemliga
straffregister, där tjänstemäns
synder - verkliga eller uppdiktade -
bokföras och som sedan lämnas i
succession från en avgående till en
tillträdande registerförare. Man har
hört talas om ett sådant system från
stater med en lägre rättsordning
än vår, men i Sverige torde man
knappast ha mött en slik ordning
förrän den nu plötsligt uppdagas
vid Mjölby folkskolor.

Det osympatiska i detta
mjölbysystem framträder i relief genom
det hemlighetsmakeri, varmed man
sökt omgärda det. Överlärarna
ha nedtecknat sina anklagelser i
den föreställningen, att aktstycket
aldrig skulle falla under den
anklagades ögon. Den nuvarande
överläraren fortsatte
anmärkningsregistret, och hans anklagelser har
den anklagade ännu ej fått taga del
av trots flera framställningar
härom. Den svenska
folkskollärarkå-ren har all anledning att reagera
mot denna metod. Några hemliga
anmärknings journaler kunna icke
tolereras. Begå lärare tjänstefel
eller lämnar deras vandel anledning
till anmärkningar må felen beivras
i laga ordning. Den anklagade har
rätt att få kännedom om hela
anklagelsematerialet och att försvara
sig. Överlärarexpeditionen får icke
bli en central för skvaller, förtal och
intriger!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:46:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1930/1060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free