Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
gråberg, hvilka blott sällan ega karakteren af bestämda
bergsträckningar, som fortsättande deras lopp många mil genom flera
provinser blifvit benämnde jordens refben. Det är den så
kallade Kölen, hvilken utgör gränseskillnaden mellan Sverige och
Norige, och som, uppnående 3 à 4000 fots höjd, förtjenar
namn af fjell, men äfven Kölen har en så bred basis och. sänker
sig, åtminstone på svenska sidan, så långsamt, och i så afrundade
former, att de pittoreska företeelser, som Alperna och Pyrenéerne
erbjuda, icke få sökas här. De svenska bergshöjderna, de må
vara enstaka eller samlade i grupper, äro för det mesta betäckta
med ett tunnt lager af grus, sand eller mojord, och således äro
de vanligtvis beklädde med skog, väl icke af reslig beskaffenhet,
men dock tillräcklig att förtaga eller dölja den vildhet och
ödslighet, som de nakna bergen eljest skulle ådagalägga. Det
är i bergens fördjupningar, som dalgångarne mellan dem, som
stenar och grus, under jordskorpans senare bildningsperioder,
blifvit nedsköljde, hopvräkte och slutligen med sand jemnade
till dessa moar, der än i dag Sveriges ansenligaste skogstrakter
finnas. Det är i synnerhet den norra hälften af landet, som är
mest betäckt med dessa torra, magra, med kärr och myror
fyllda, till allt annat än skogsfång odugliga sandmoar. Det
synes såsom om den norra hälften af landets directa sluttande i
en enda riktning från Kölen ned till Bottniska Viken förorsakat,
att de elementära vattenflöden, som sannolikt i flere epoker ägt
rum i Norden, erhållit ett friare lopp att afskölja jordmon en s
bättre beståndsdelar, hvarigenom denna vidsträckta del af landet,
oberäknadt dess nordliga läge samt således från klimatiska
förhållanden mindre tjenlighet till odling, också i sig sjelf blifvit
af magrare beskaffenhet än den södra. Verkningarne se vi,
men när och huru de tilldragit sig kunna vi blott gissningsvis
angifva. De 6 norra länen kunna icke räkna mer än 48 Q
mil till åker och ängskötsel upptagen jord, när deremot de i 8
sydliga länen, eller södra hälften af riket, hafva nära 200 Q
mil under odling varande jord. I norra delen af riket är det
således blott ^ del af landels yta, som bär stämpeln af en
vårdande menniskohand; och i den södra ‡ del. Också är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
