Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Som hjelten går møt sitt. — Der kommer Frithiof:
Hur vild, hur blek! Det är förbi, förbi!
Min vreda Norna kommer jemte honom.
Var stark, min själ! —- Välkommen, sent omsider!
Vårt öde är bestämdt, det står att läsa
Uppå din panna.
Frithiof•
Stå der icke äfven
Blodröda runor, talande om skymf
Och hån och landsflykt?
Ingeborg.
Frithiof, sabsa dig,1 1
Berätta hvad som händt: det värsta anar
Jag längesen, jag är beredd på all ty
Frithiof.
Jag kom till Tinget uppå ättehögen,
Och kring dess gröna sidor, sköld vid sköld,
Och svärd i handen, stodo Nordens män,
Den ena ringen innanför den andra,
Upp emot toppen; men på domarstenen,
Mörk som ett åskmoln, satt din broder Helge,
Den bleke blodman med de skumma blickar;
Ocli jemte honom, ett fullvuxet barn,
Satt Halfdan, tanklöst lekande med »värdet.
Då steg jag fram och talte: ^kriget står
Och slår på härsköld invid hndets gränser:
Ditt rike, Konung Hèlge, är i fara:
Gif mig din syster, Och jag lånar dig
Min arm i striden, den kan bli dig àyttig.
Låt grollet vara glömdt emellan oss,
Ej gerna när jag det mot Ingborgs broder.
Var billig, Konung, rädda på en gång
Din gyllne krona och din systers l^erta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
