Benjamin Höijer.
Samtida litografi.
Gustavianska tiden (1772--1809)
Öfversikt
e) Prosatörer
Benjamin Höijer.
Samtida litografi.
(född 1767, död såsom professor i filosofi i Uppsala 1812), en af
Sveriges skarpsinnigaste tänkare, var den mest framstående målsmannen
för de nya idéer, som nu började tränga fram. Slutande sig i sin
filosofiska ståndpunkt närmast till tyskarne Kant och Fichte -- ehuru
fullt själfständig --, framlade han sina tankar i ett klart, flärdlöst
och bestämdt språk, ett mönster af vetenskaplig stil. Särskildt att
beakta äro hans kritiker i dåtida tidskrifter och hans uppsatser om
ett pragmatiskt afhandlingssätt i historien. Såsom ofvan är antydt,
förföljdes han af regeringen på grund af sina frisinnade åsikter i
filosofi och politik (han var bland annat medlem af den
s. k. »juntan», en politisk litterär krets i Uppsala, som sågs med
oblida ögon af de maktägande) och förbigicks vid befordringar, till
dess han efter statshvälfningen 1809 erhöll den lärostol, hvartill han
såsom landets, mest betydande tänkare länge ansetts
själfskrifven. Endast ett par år fick han emellertid verka på denna
plats, i det han afled redan vid 46 års ålder. Han utöfvade mäktigt
inflytande på en del af ungdomen i Uppsala (Geijer, Hammarsköld
o. fl.).
