Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Reval och krigsfolket i Livland om trohetsed till svenska
kronan. Johan fruktade emellertid fortfarande, att Henrik
Klasson ej godvilligt skulle inrymma honom Estland, och
sände derföre före den nye gubernatorn en viss Nils
Dobbler, förut höfvidsman för en knektfännika i Livland
och känd som en förslagen man, samt en Eskil Finne
till Reval för att fånga Henrik Klasson och bemäktiga
sig slottet och staden. Henrik Klasson hade emellertid
tagit ed af staden och krigsfolket, att de under de då i
Sverige varande tvistigheter skulle hålla slott och stad
svenska kronan tillhanda. Nils Dobbler och Eskil Finne
läto vid sin ankomst till Reval på ett oförsigtigt och
öfvermodigt sätt förstå sitt ärende. Stadens borgerskap,
som väl fattat förtroende för Henrik Klasson under hans
långa embetstid, förbittrades deröfver, och röster höjdes,
att man, då sådana illistiga praktiker ej bort väntas af
konung Johan, ej skulle insläppa den nye guvernören och
hans följe, hvilka i detsamma anlände utanför Reval.
Stadens råd lyckades dock stilla denna rörelse, sedan
Henrik Klasson tagit Nils Dobbler och Eskil Finne i
fängsligt förvar men på samma gång derom underrättat
den nye guvernören. Åt denne öfverlemnade sedan Horn
utan minsta svårighet slott och stad, hvarefter krigsfolket
svor konung Johan trohetsed. [1] Borgerskap och adel
aflade ej genast ed, utan underhandlades derom, som
nedan skall visas en längre tid.
Konung Johan hade sålunda blifvit försäkrad om
besittningen af svenska Livland. Sveriges ställning till dess
grannar var nu ej alldeles densamma som under Eriks
tid. Med Danmark hade hertigarne genast i början af
upproret trädt i underhandling om stillestånd. Från
Wadstena afsände hertig Johan den 6 Aug. 1568 ett
bref till danske konungen, hvari han anhöll om stillestånd
och lejd för sändebud, hvilka skulle underhandla om fred.
Konung Fredrik II beviljade visserligen ej något formligt
stillestånd men afhöll sig tillsvidare från infall i Sverige
och lemnade den begärda lejden. [2] Johan utfärdade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
