Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Tegnerid före Tegnér af Sturzen-Becker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emanciperade, hviiken under Gustaf den 3:dje nästan med den
organiska naturens ro, och »låtsande om ingenting,“ sköt fram
sina blomstrande grenar och sina friska löfmassor mellan de
akademiska planteringame, liksom markens vilda buskar och
telningar skjuta fram mellan de klippta häckarna i parken,
visst är, att i denna litteratur fanns redan med afseende på
art och anlag nästan allt hvad vi sedan lärt att älska som
vår nyaste, moderna vitterhets vackraste eröfringar, — att icke
tala om hvad deri fanns af en originalitet, till hviiken vi
sedan icke ens nått upp, och af löften, som ännu icke blifvit
af vår nyare vitterhet fullt infriade. Hela den modema svenska
skönlitteraturen, vanligen betraktad såsom utgången ur den
fosforistiska förbistringen och ur reaktionen mot denna, blifver
sålunda, när allt kommer omkring, snarare att anse som en
förbi Fosforismen fortsatt kulturutveckling från förra
århundradets slut, med sina egentliga anor just i Anna Maria
Lenn-gren, i Lidner, i Thorild, till och med i Kellgren. Sjelfva
Tegnér blifver, från denna synpunkt sedd, mindre att bedömma
som en protest mot det atterbomska tyskeriet, än som
fullbordandet i sista instans af den protest, hviiken långt förut
hade blifvit mot ett hänslumrande tidehvarfs officiella
konstauktoritet förkunnad af så många klangfulla lyror,
visserligen kronologiskt tillhörande det »gustavianska tidehvarfvet,“
men i aningen om en helt ny framtid ljudande redan då
förunderligt djerfva toner.
Ett noggrannare litteraturhistoriskt studium skall gifva
stöd åt detta antagande. Vi beträda här ett fält, der —
märkvärdigt nog, — ännu många rena upptäckter äro oss
förbehållna. Såsom fri estetisk tänkare från Gustaf den 3:djes tid
är Ehrensvärd tillräckligt känd af alla, Thorild likaså, men
der funnos flera, mindre bekanta, på samma frihetens linje,
med den samma inre drift till att afskudda sig den då
för-herrskande skolans dam och myndighet, med den samma
kallelse att våga tala äfven ett nytt språk. En af dessa mera
okända gustavianska „ nyhetsmak are “ har frapperat oss, icke
blott genom sina tankars stundom till och med ganska stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
