Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märkliga djur, egnade att tillfredsställa gommens kraf eller
forskarnes vetgirighet, sparade Ptolemaeema inga utgifter.
Tager man härtill i betraktande att i de stora Alexandrinska
biblioteken summan af tidens yppersta vetenskaplighet och
poesi var att tillgå, så kan man lätteligen finna huru lämplig
denna institution skulle vara för vetenskapernas utveckling.
Den £år betraktas såsom ett universitet eller torde kanske
bättre med ett modernt uttryck kunna benämnas m fri akademi.
De från alla länder församlade, af kunglig frikostighet
underhållna, vetenskapsmännen, hade här alla hjelpmedel för sinä
studier förenade. De behöfde icke i denna fria akademi,
såsom många af nutidens lärde, förslösa sin tid med
embets-göromål och examina, de behöfde ej idka något brödstudium,
en stek som på det hela i forntiden var mindre Öfiigt och i
Egypten allrammst behöfligt. Den gifmilda naturen i ett
varmt luftstreck tillfredsställde lätt de små behofVen för
existensen.
I Musei luftiga hallar samlades dagligen filosofer af olika
skolor, Stoiker, Epikureer, Skeptiker och Platos eller
Aristo-teles’ talrika anhängare, samt den ungdom som från deras
läppar sökte undfå visdom; i biblioteken voro mångfaldiga
lärda och skrifvare träget sysselsatta med att granska eller
afskrifva de gamla texterna*). Platserna vid anstalten, hvilka
väl senare urartade till sinekurer åt romerska kejsarnes
gunstlingar och parasiter, ha under de första PtolemsBema sannolikt
endast tilldelats den verkliga förtjensten. Detta får äfven sin
bekräftelse genom det stora antal utmärkte vetenskapsmän,
som af den Alexandrinska kulturen och väl i främsta rummet
af Miiseum blifvit frambragte. Huruvida någon egentlig un-
*) Bland arbeten öfver det Alexandrinska Museet nämna vi i främsta
rummet Parthey (Das Alexandrinische Museum, Berlin 1838), hvilken samlat allt hvad
hos de många grekiska och romerska författame finnes antydt om denna
inrättning. Bland senare författare, som framhållit Musei kulturhistoriska betydelse,
torde Draper (History of the Intellectual Development of-Europé I, 181—200,
London 1864) förtjena synnerlig uppmärksamhet. Vi anföra här nedan hans
berättelse om Serapistemplets förstöring. Möjligtvis kan läsaren genom detta citat
få någon föreställning om det glänsande skrifsättet hos denne författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
