Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
platsen for hatos Svärta riddaretrupp, som man icke utan skäl misstänkte
skulle komma att bildas af allehanda löst folk, och turkiska sändebudet i
Wien gaf honom samtidigt en temligen bestämd antydan, att pass
visserligen skulle utfärdas för t*. d. konungens egen person, men icke tor hans
tillämnade sällskap. Alla dessa mötande svårigheter förminskade dock
icke Gustaf Adolfs ifver för den plan, han fått i sitt hufvud. I trots af
den österrikiska regeringens törklaring afgick han till Triest, der han
snart fann sig omgifven af omkring fyratio äfventyrare, de blifvande
kors-riddarne, som skulle utgöra hans eskort, adjutanter, sekreterare o. s. v.,
företräda honom under färden och förkunna hans ankomst till hvarje stad
— allt efter noggrann fördelning och enligt strängt utstakad etikett.
Afsigten var att ofördröjligen afsegla till Mindre Asien o. s. v., men,
som det vill synas, fann sig det stora sällskapet med sin anförare i
af-resans stund i saknad af tillräckliga medel för den långa färden och
dessutom hade turkiske sultanens tillåtelse utebiifvit. Gustaf Adolf af-
sände en kurir till Konstantinopel med ett egenhändigt bref till sultanen,
hos hvilken lian anhöll om en firman för sig och sin trupp. I afvaktan
på bifall till denna begäran qvarstannade han i Triest, der emellertid
hans finansiella bryderi under en lång väntan började blifva alltmera
tryckande. Sjelf förde han ett nära nog torftigt lefnadssatt, bebodde
tvenne rum på ett anspråkslöst värdshus och bestod sig icke ens en egen
tjenare. Hans klädsel, lika enkel som hans dagliga spis, utgjordes af en
temligen luggsliten blå rock, hvit väst och nankinsbyxor. Ordensband
eller dekoration bar han icke mera, men fordrade allt fortfarande titel af
„Kongl. Höghet. “
Omsider återvände den efterlängtade kuriren från Konstantinopel.
Det svar han medförde, var sådant, hvar och en, utom Gustaf Adolf sjelf,
väntade det. Sultanen hade utan att besvära sig med anförande af något
skäl helt enkelt vägrat f. d. konungen den firman, han begärt.
Men liksom Carl XII trotsat den turkiska öfvermagten i Bender,
så ämnade nu Gustaf Adolf uppföra ett liknande vågspel i Mindre Asien.
Han köpte ett gammalt fartyg i Triest och inskeppade sig verkligen med
sitt särdeles blandade följe. Kosan styrdes först till Patras i Grekland.
Här mötte åter nya vedervärdigheter. De „riddare“j som medföljt,
fordrade att utbekomma den utlofvade solden, och då Gustaf Adolf befanns
oförmögen att gå deras anspråk i detta fall till mötes, öfvergåfvo de
hela företaget, som härmed ock synes hafva blifvit helt öch hållet
till-intetgjordt.“
Vi beklaga att det knappa utrymmet ej medgifver intagandet af
några flera af de vackra skildringar, hvarpå detta arbete är så rikt.
Autiqvurlsk Tillskrift för. Sverige, utgifven af Kongl. Yitterhets-, Hi stori e-
och Antiqvitets-Akademien genom Bror Hildebrand. Första
Delen. Stockholm 1864. P. A. Xorstedt & Söner.
Denna tidskrift, som med uppriktig glädje skall helsas välkommen
af hvarje vän af fosterlandet och dess minnen, synes komma att fylla , en
stor lucka i vår litteratur, som hittills saknat en särskild organ för den
svenska arkeologien och de icke fåtaliga idkarne af denna vetenskap. Det
första bandet, hvilket är iorsedt med flera plancher (de fledta efter antiqvitets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
