- Project Runeberg -  Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Andra Bandet (Juli-December) /
779

(1864) [MARC] With: Carl Simon Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna åtrå märkes tidigt hos barnet Får det tillfredsställa
detsamma, blir barnet lugnt och glädtigt; finner det intet fält
derför, blir det oroligt, retligt och missnöjdt, vändande till
förstöring’ den håg, som var ägnad att handla i motsatt
riktning. Denna dyrbara instinkt söker den missriktade uppfostran
ofta att förqväfva och tillintetgöra. Barnet dömtnes antingen
till sysslolöshet eller till sådcma sysselsättningar, som ej
tillfredsställa dess verksamhetsbegär, hvilket alltid fordrar ett visst
mått af frihet. Då barnet känner en åtrå att utföra någonting
med detta herrliga redskap, som menniskan äger uti sin hand,
i sina fingrar, lägger man det en bokunder ögonen. Dådess
håg, med oemotståndlig åtrå, ligger ut i den fria naturen, ger
man det en katkeslexa. När det vill sjelft läsa, drifver man
det ut på promenad. Så kommer det tidigt att erfara, med
suckan och klagan, att hvad det önskar göra är förbjudet och
hvad det finner motbjudande är befalldt. Sjelf bestämning och
sjelfverksamhet blifva barnet främmande. Verksamhetsbegäret
förvandlas till likgiltighet och lättjefull dolskhet. Viljekraften
är förlamad, intilldess’ den spränger bojan och utbryter i
sjelfsvåld och rå sinnlighet.

Huru ofta misskänna icke uppfostrare denna ädla böjelse
af sjelf bestämning, betraktande dess yttringar såsom uttryck
af en ond och förderfVad natur. Man kan genom ett förvändt
beteende i denna del göra sjelfva nöjet och belöningen till en
plåga och ett straff. Säg barnet: om du ej är lydig, så måste
du gå i skolan — och barnet skall klaga och gråta öfver att
gå i skolan. Vänd om satsen och säg: är du ej snäll, så får
du icke gå i skolan, och barnet skall kanske längta efter skolan.
Säg barnet: nu måste du leka med det eller det, och det skall
finna denna lek högst motbjudande.

Grunden härför ligger ingalunda uti den onda naturens
motsägelseanda, utan i den goda naturens behof af
sjelfbestäm-ning och frihet.

Det finnes tänkande och Ömme uppfostrare, som tro sig
ställa allt på det bästa för barnets utveckling och glädje, när
de väl ordna dess tid för olikartade sysselsättningar och för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/2/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free