Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - besvärilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hpsviírilse
103
besOrgliin
besworne breff SJ 176 (1448). i fast heswaron
broderskap BSH 4: 188 (1495). besvor thet med månge
sware eder ib 5: 163 (1507). 3) obsecrare, besvärja.
beswor han om sina almektogha gudlia at han skulle
hona mz hardhasta pynom fordarfwa ST 263. beswor
ban diäfwlin at sighia sik hwa j säkkenom war ib
162. ib 241, 416. Lf K 256, 257, 278, 285. jacfi beswor
tiik lloen ryl wext, eller huad thw iir om gud fader
och son och then helge ande, och om then liffuandis
gud . . . och beswär iak tik strengelica, vider högxta
gudz lydhno, tz tw nw lyyder mik LB 7: 21. —
bo-sviiria sik, förbinda sig genom ed, sammansvärja
sig. hläghinn liaffuer sua bebwndith ocli besworith sig
med theune laudzenne BSH 5 : 61 (1505). tho samfeltc
oc besworo sigli oppa konogsens aarghasta oc dödli
Lg 3: 347.
besviirilse, /. ? besvärjelse. AS 108.
besvflrning (besväring), /. [Mnt. bcsweringo]
besvärjelse, thu skalt enga handa besworning ellir
maning gilra hwarte ol’wir iern ellir liokot annat st 33.
— förbannelse, war han . . . satt hor i ban met alla
beswiiring Ml) 505.
besyildor? adv. [Mnt. besunder] särskildt, hwariom
enom lym . . . bör besyndher (för besynderlik!) pina
äipther wranghetzsens måtto LfK 116.
besynnerlika (besyndlierlika Lg 3 : 587, 583,
589, 599 o. s. v. besynnerliga MB 2:182, 300; HK 3:
(sista forts.) 5289. besyndherlega Lg 826.
be-sönnerlighä BSH 4 : 266 (1501). besönnerlige FM
89 (1495-6), 90 (i497-i5oi). besunnerlighe FH l: io9
(1492, gammal afskr.). besunnerlige FM 107
(1498)-besynnerlig It K 3: (sista forts.) 5487, 5489, 5634.
beswnderligh FM 89 (1495). bisunderliigh ib
370 (1508). besinneligh BSH 5: 457 (lsii)), adv. 1)
särskildt, enskildt, för sig. swa fürestaar han almänt
allom som han ey aktadhe besynnerlika hwariom enom
Su 90. ib 181, 249. Lg 826. MB 2 : 300. henne
besynnerliga widh sith nampn nämpnandis ib 182. 2) särskildt,
i synnerhet, tha gudhz nadli han besynnerlika sökte Su
6. ib 164, 257. Lg 3: 588, 589, 599. RK 3: (sista forts.)
5289, 5487, 5634. BSH 4 : 266 (1501). — endast! komme ey
många till honum in wthen besynnerlig the (för
the besynnerlig?) ärende hade It K 3: (sista forts.)
5489. 3) synnerligen, särdeles, bcsyndherlika dywp
oc grwndogh aff siiineth oc förstandh Lg 3: 587.
bosunnorlige gode wen FM 107 (1498). ib 89 (1495,
1495-96), 90 (1497-1501).
besyiinerliker (besynnerleker: -leka Su 90.
besynderliker: -lika Bir 4: 79.
besyndher-liker: -likan Su 87. besynnerliken Su 47.
be-synnerleken ib 65. besynnerligen (ack. pl. n.)
MB 2: 58. besynnerlighen (ack. pl. n.) ib 95.
besyndherliken (ack. sing. m.) LfK 132.
be-syndherllghen ib 129. besynnerlig It K 3: (sista
forts.) 4596. besynderligh (ack. pl. n.) Lg 808.
bisunderligh (ack. pl. n.) FM 371 (15o8).
be-sunnerlig: -lige BSH 5: 68 (1505). besönner-
lig: -lige ib 4 : 259 (1501), 260 (1501)), adj. 1)
särskild, hwilkit guddomsins makt haffwir for
be-synderlika saak tilstaat Bir 4: 79. MB 2 : 58, 95.
Lg 808. Su 65. LfK 129, 132. haffuor iak inghen
bisunderligh tiaudhe till scriffua FM 371 (1508). BSH
5: 68 (1505). 2) synnerlig, utmärkt, stor. o
besynnerliken nadli Su 47. ib 87, 90. godho besönnerlige wen
BSH 4: 259 (1501), 260 (1501).
besiintla, v. [Mnt. besendon] sända, besende theris
fulmoctugo sendehodh till thet möthc FH 2: 147 (1495,
gammal afskr.). FM 187 (1504). — tillsända, besende
idher nadh sadana budskap BSII 3: 185 (1467, afskr.).
FH 1: 159 (1496, afskr.).
besüntlillg, f. sändning, beskickning, kunnä vii ey
merkie nogith bestand fölgä aff tessen besendinger
HSH 19: 146 (1506).
besiillkia, v. utsy, brodera, lät tliän delen (näml.
af kjortelen) allan bcsänkia mädh gul oc perlom BK
196. eth dyrt täkiii, uppå liuilko besänkt var sanctæ
Catharina! beläte TK 269.
besiitia (part. pret. -sätter, -sätter), v. [Mnt.
besetten] 1) besätta, fullsatta, gaff drotnigen honom
eona krono aff gul besätta mz dyrom stenom ST 529.
Lg 3: 548, 549. LfK 245. hymelin besatther mz stiärnoni
Su 230. dygdenna örthegardher . . . wil iak besathia
(för besäthia) oc beplanta mz roser oc lilior ib 31.
— bildl. mykit besatt mz (utrustad med, i besittning
«f) dytjd och ära RK 3: (sista forts.) 5962. 2)
förse med menniskor, befolka, bebygga, byggir oc
be-sätir himerike siälft mz sino folke Bil 125. see granlicha
til at clostirsins gooz blifua besatt oc tho ödhe liggia
besätis VKR 32. häfde lakt two bosetthe gorde i en oc
afhyst then andre BSII 3: 143 (1463). SJ 243 (1455).
3) förse med besättning, heesäther slottin wyborgh och
oloffs borgh RK 3: 4155. 4) taga i besittning,
intaga. hwi gängen j ekke j landit oc besäthou thz MB
2: 47. ib 52, 70. — kufva. the ära nw vnder os besat
Al 4158. — part. pret. besatt (af djäfvulen), som aff
diäfllcnom besatte waro VNB 3. 5) kringlivärfva,
ansätta? äre wy ber sa besätte, at wy ey wethe
hwem wy scole sätia tro till aff the her j landit bo
FM 63 (1457).
besätllillg, f. besittning, egendom, är tässen
ägodelen äller besätningh släkthennes rubonitarum MB
2: 38. gaff honom ebron til äglio oc besätningh ib
40. ib 46.
besökia, v. [Mnt. besöken] 1) utsöka, utkräfva.
besöke the sidan med honom stadsonz rätt effter ty
penninga saken är til TS 21. 2) besöka, besökiä
thed kalmarnä möthe BSH 4: 106 (1484). Fil 2: 148
(1495, gammal afskr.), 7: 62 (1505), 64 (1505). kom
thän hälghe ande ok besökthc hans hiärtha JP 7.
besörghia (besyrghia. besörgha. bosörghe
BSII 5: 62 (1505). besöria: -andhe Lg 3: 637. impf.
besörde It K 3: (sista forts.) 5438. former utan T Fil
7: 91 (1511), 94 (1513), 98 (1513), 100 (1513), i bref frun
biskop Arvid Kurck; möjligen föreligger dock här
oriktig läsning), v. [Mnt. besorgeu] 1) sörja, haffuer
hon varit mykit besörgiändo FM 503 (1510). 2)
hafva omsorg om, sörja för. med ack. besörgie
wort federnes rikes bestå BSII 5: 56 (1505). hwro
tesse slott oc landzonde ware tha besörgde FM 142
(1502). — med prep. um. war hon mykyt besöriandlio
om the thing ther sannan gudh oc man höffuolikit
war Lg 3 : 637. — med prep. for. wi skulom ey afmyk
-itli besörghia fore warom maath drik och
klädha-bonadh Jl’ 66. 3) draga försorg om, försörja, bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
