- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
112

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bindare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bindare

112

bisittare

hiälm. buutlo op sina hielma Di 15. Jfr up binda.

— binda np a, binda på. binda hiälm up a, —
hltl(ia hiälm. hindha sina hiälma o]ipa Di 248. ib 26«.

— binda vidlier, öfverbevisa, bimle then aftiikt
giordhis till ban widliir mz tweui uiannom TB 78.
Jfr viþer binda. — Jfr ater-, bak-, be-, for-,
in-, innan-, kringoin-, lagli-, nödb-, sam-,
nndir-binda, »amt barn-, barna-, fridli-, gatu-,
in-, na-, när-, o-, pa-, tä-biindin. (bindher/ðr
biudher Sn un, träl. äfven bindor för hiudhcr Iv 1311.)

bindare, m. Jfr tiinnobindare.

bindilse, n. p/.f 1) bindande, bundenhet, jak
seo thic hawa bcskelikheez galla j hiärtans bindilse
(óbligatione) KL 145. 2) förstoppning, quidzens
bindilse LB 3: 13. — (?) con naturlik bindilse aff
bita i krnppenoni ib 15. 3) tyglande. återhåll,
köts-ens bindilse KL 273. Jfr ater-, be-, for-, sam-,
samaii-bindilse.

bindning (bindhnigh), /. 1) bindande, band.
häiinas häktilse iir helsaraloken bindbnigli (alligatio)
Su 15. 2) förstoppning, fore sins liwkx bindning
LB 3: 181. — Jfr be-, for-, sam-,
saiuaii-bindniug.

biudoglie (bindaghe. bindughe), m. af hållande,
återhåll, återhållsamhet, tyglande, kiöz bindoghe af llor
ok löskalägho Bu 185. MB 1: 452. bindoghe ]iässa hems
tel giri ok päniga Bu 185. bindoghe ivirvätes luste
(för lusta) lei mat ok iil ib. om kötzsins bindagha
mot. owirflðdhelikhotz oc oatirhaldz last Bir 2: 279.
Mr 1: 193. mz kötzsins bindugha ib 2: 145. for
kötz-sins bindoglin ok atir hald Bir 1: 358. j renlek oc
bitidogha ib 2: 43. them är ängiii bindoghe buudin
MB 1: 85.

billlircill! (binth reni), /. rem hvarmed någon
bindes, band, bojat thet geller oder eu binth reni
BSH 20: 17« (1507).

billdsel (binzel), m. [Mnt. bintsel] band, rep.
hade en binzel om sin hals RK 1: (sfgn) s. 183.

billge, m. [Jfr lsl. liingr] binge, förvaringsrum
för säd el. mjöl. ey komber lnvet.it. j bondans liinga
(horreum) vt.au thz wardhor fur thryskit ok bart Bil
42«. Jfr llliolbillge.

billge binga billge, interj. såsom det synes, utan
egentlig betydelse, använd för rimmets skull, bingo
binga binge bätra är een fara ostli än een gasa winge
GO 2«0.

hinke, n. se byiike.
biogiier? m.f Jfr iiirnbiogher.
biörn (biörn. pl. -ar. -ir: biorne MP 2: 175;
KS 29 ( 72, 3l)j i sistnämda skrift sättes dock i
ändelser ofta -6 för -a), m. [lsl. björn] L. björn. SU
4: 408 (1335, enl. aftr. lios Hadorph), biörn hulkin
bliudir vardir seande hota mullogh MP 1: 71. biörn
hulkin . . . giärna iitir honagh ib 2: 86. tu grym lciom
(för leionj som þaghar wrþo bliþ ok spak som lamb
nk samulund wrþo tue biorna Bu 529. swa födlier
gudh by som biörna GO 223. ib 1072. Bil 443. KS 29
(72, 31). Ml’ 2: 175. Lg 123. Bir 2: 210. MB 1: 75,
297. Iv 248. Di 10«. 107 o. s. v. Knlitith thölkith soui
biörna skin Iv 267. hans fötlior (o: värö) swa som
biörna föter MB 2: 352. Jfr yillebioril. — bioril.1
hyälper (-hvalper), m. björnunge, il t iir rakka

leka mz biorna hwalpe GO 1074. — biorna ister
(biörna ijster. biörna yster),n. bjömister. blanda
mz biörna yster LB 7: 32. smor ryggen med biörna
ijster ib 283. — biorna kiüt_(biörna köt), n.
björnkött. LB 7: 291. hiornamaiia (biörna-), /.
en björns beteende? takir hon til alb rapa och gylpa
och fa biörnamanw och tager til ath rämya och
rythaa i tarmomen ynnantil LB 7: 74.

biornister (biörn yster LB 7:32. biörn iister
ib 165), re. bjömister. LB 7 : 32, 165.

hioriiskin (biörnskin. byörskin Lg 3: 44:,),
«. [/.«/. bjarnskinn] björnskinn. Ir 3124, 3162. ofuir
halmin (sänghalmen) hafwin måtto ellir biörnskin
I ’Kli 10. Bir 5: 41. brynian war vnder biörn skinnet
Di 109. ib 107, 110, 132. Lg 3: 445.
hioriispiilt, n. L.

birkarlar (birkalar. eg. birkkarlar), m. pl.

[bark karlar hos Peder Dass, Xordlauds Trompet. s.
91 (uppl. l*7.’l). Jfr Fdan. biærk, birk. Se Schlyter
Ordb. s. 72, Jur ill. Afh. 2: s. 90; Hildebrand, Sv.
Medeltid 1: s. 31o] L. handelsmän; birkarlar, köpmän
som idkade handel med Lapparne, of hvilka de äfven
■uppburo skatt, qui . . . hirkala fuerint SD 4: 73
(l32s, nyare afskr.). skall ]appefougten skippa, att
allom bircherlom och lappom sko rett IISII 29: 27
(1424, nyare afskr.). birckorlar af lula och pitta ib

29 (1454, nyare afskr.). för:de lappa höra rätteliga
birckorlarnar till ib. monigha bijrcharlar som byggia
och boo i ... lula och pittha ib 32 (1498, nyare afskr.). ib

30 (1489, nyare afskr.). Jfr anf. ställen hos Schlyter
och Hildebrand samt Styffe, Skandinavien under
Unionstiden, 2 uppl s. 318, 320. Jfr ock hiärkii.

hirkarlahoar, m. pl. eg. väl innebyggare i
Bir-kala, en socken i Finland hvilken utan tvifvel fått sitt
namn af der bosatta birkarlar; -— birkarlar. inter
helsingos ... et bircliarlaboa SD 4: 73 (1328, nyare
afskr.). birkarlaboa ad . . . lappa accodentos ib. Jfr
lappefogeden och (flere dandämän aff bitrchara j
norre-botn pliigo Ifare ju i jdert landh iipter thercss bärning
och var naduge herres lappo skat IISII 29: :i4 (1498).

birkekarter (byrke-) J m.f grof och hård
björk-näfver, lather ther in komma kol oc byrkekart BSII
4: 318 (1502).

birkeliif, n. björklöf. LB 7: 158.
birkeris, n. björkris, lian hafdhe . . . ij andre
hand eet birkoriis Fr 969.

birna (berna), f. [hl. birna. Jfr äfven hl.
hera] bjöminna. möta . . . the berno Sinn mist liafwer
sina vnglia Bil 861. — ss tillnamn, niclis birna SD XS
1: 322 (1404).

hisa (-ar GO 1017), löpa, beså. biitra ill’ koniie
bisa for brymse än for kiip GO 666. ib 1017.

bisanter? m.f [hl. bisund. Mnt. bisant. Ital.
bi-sante. Ml at. bisantius. byzantius] Bysantinskt mynt,
särsk. guldmynt; i al/mh. guldmynt, han sa ok liggia
thäre bisant (Cod. BCDFF bisantha, bisantej aff gullith
skiirä margli t hu saml hundrnth pund Fr 2141.

bisext, n. [Lat. biscxtus el. bisoxtum] skottdag.
hawer kirkian skipath bisoxtum hwart fiärdlia aar thz
är et bisext om siw aar MB 1: «3. ib 64, 65.

bisitiare (bisittiare SO 5. bisittare BGG
312; -ömme SJ 126 (1446). bysitiare: -ara SO 97,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free