Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bolvärke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bolvärke
134
boiule
verk uppfördt af de belägrande för att derifrån
beskjuta fästningen, stark bolwcrk loth han thor göra
oc vm nättertijdh them vtföra the danscha thz ey
troodho för än bolwerkeu reedha stodho swa snart thz
mörktc wordlie the framsat the hoffmen fylte them mz
jordli fult hrad the häfde ther skyttahol vppo nidan
vnder kular män j sta RK 2: 2191. BSH B: 191 (1507).
bolviirke (-werke), n. 1) = bol värk 1.
ther byggis j moth kiffwo näbba jordhkwpor,
bol-wärke, kärffwa, torn mz androm bygningom PM 4.
BSH 4 : 321 (1502). 2) = bolvärk 2. starke
bol-wcrko the tha byggia the giordo them högh oc brcedho
. . . thera byssor the ther j laghedo HK 2 : 2260.
boliiggia, v. L.
bolöþsla, f. L.
bolöxe (bolyxe SB 5 : 636 (1347). bwlyxe), /.
[ Is/, bolöx] L. bälyxa, yxa sum brukas vid fällandet
af trän. SD 5 : 636 (1347). liwa som kastar bwlyxe
at warom borra han kastar nydhio i gecn GO 416.
bom (boom. -ar), m. [Mnt. bom] stäng, archon
hon haffde oc twå boma som man stäk gönom
riugh-ana Lg 3: 618. — bom, stäng el. bjälke sum stänger
vägen, tha the jn for stocholm röckia strax ju at
bomcn tho tha tröckia mz xvj snäckor oc sköttebaata
RK 2: 8936. ib S944. loth wplätha stadzsins boom
BSH 4 : 295 (l50l). innen bomeu (ilium slädens
område) SO 221. wy haffde giorth en bom medh saman
lesna masthor BSH B: 13 (1504). ib 146 (1507), 210
(1507). — Jfr for-, ränne-bom.
boinan, m. [/sA biimair] bofast man. seettho iak
alth myth boohagh wppa nyth som iak hadbe äller
warith booman FM 673 (1516-17). BSH 5: 3u4 (1508).
bouibare, m. se bambaro.
bombas, m.’i [Ital.-Milanesiska bombas. Mint. [-bom-bax]-] {+bom-
bax]+} bomull. PM XX VIII.
bomisker, se beinisker.
boiuolia (-ollia. boom olya), f. [Jfr Mht.
boumöl, bomöl] bomolja. tio schcdher mz homollio
LB B: 82. siwdh tz . . . mz boom olyo ib 7: 226. ib
238, 288.
boinnl (-ull. -wid LB 7: 132, 148), /. [Jfr Mht.
boumwolle, bömwol] bomull, bombex bomull GU 7. LB
2: 91, 7: 132, 148.
bomärke, n. bomärke, särskildt tecken
hvarmed egaren af en viss gärd plägar utmärka nägot
säsom sin tillhörighet, bondhin haffui ther vpa (pä
slagtadt boskapsdjur, som införes till staden för att
säljas) sith egliit boomerke SO 51. — märke
hvarigenom tillverkare utmärker nägot ss sitt arbete, alle
(nämt. bergsmän vid Salaberg) scliole drijffua got
sölff, och sätie sijt eghot bomerko ther oppa BSII
5: 513 (1512, nyare afskr.).
bonaþer (-ar. -ir?), m. [Isl. biinatfr] L. 1)
utrustning, inredning (af ett hus), huru runit oc
kosto-likit hans palacium war til hwer dags cost oc til
thäs bygning oc bonath Bil 307. — det som tillhör
inredningen af ett hus, husgeråd, til at föra oc
nidhcr-sätia gudz hws, oc göma, oc allan thäs bonath oc
andbudh MB 1: 385. —■ det som tillhör en menniskas
utrustning, utstyrsel, drägt, skrud, mz ärkebiscops älla
paua bonaj) Bu 195. ib 491. MB 1: 410. Bir 2: 91. Al 108,
2163 6350. —■ det som hör till en säng. bädd. hona see ok
fynna j swa fatighom ok sywördoghom bonadh I.g 3: 549.
— det som tillhör en hästs utrustning, ridtyg. con hästir
reddir mz forgyltom bonadh oc prydhilsom Bir 3:
386. ib 387 . 2) omhölje, thonne bonadhor war ey
at cnast ther furo at thäkkia hwsith mz oc til
fägli-rind MB 1: 496. mz thässkyns bonadho a hwseno ib.
— förhänge, förlät, tempelsins bonadher riffiiadhc j
twå lyti MB 2 : 387. — väggbonad, tapet, konunxius
säll oc palads prydde hon inz mangskoua bonadha
oc täpeto Lg 3: 504. I flamsk boueth BSII 19: 167
(1506). viii bonadho BSH 3: 293 (1470). ath mina
bonadhe ok con krona hängbor i hans stuffuu ib. 3)
till en klädnad hörande prydnader, utstyrsel, garnering.
gifuer jak . . . ínyna bästa kopa met bonath Fll 6:
25 (1451). 4) utsmyckande, prydnad, prydlighet,
prakt, nw äre fulkonipno hiuipnano oc iordhin oc äller
thera bonadher oc fäghrind MB 1: 158. ib 57.
kläd-auna owir flödhelikhct ok andra thinga bonadhir
(diversus apparatus rerum) Bir 1: 314. thin klädho
ok thine sko varin ey niykyth dyr ok ey mykyt sniälik
älla full vtan af matclikoin ok höwelikom bonadh Ber
29. 5) det som behöfves till lagning, nv bristir
slädhi mandz j ako hafui wald ath bonadh hugga i
scogho at saklöso TB 79. — Jfr biskops-, bordli-,
dyr-, gul-, hovndh-, hörro-, kapo-, kirkio-,
kliidh-, kläpa-, konungs-, priista-, riddara-,
silkis-, skinna-, sko-, sniikkio-, stikke-, stovu-,
sömda-, tiipete-, viiggia-bonaþer.
bonde (för boaude. pl. nom. och ack. bönder,
böndere RK 2: 664, 669, 676, 688, 691, 693, 700, 728,
739, 832. med art. bondren FM 501 (i5io). böndren
ib 215 (1504), 533 (i5ii). gen. bonda. bön|d]a Bu
188), m. [/a/, böndi] L. 1) bofast man, jord-
brukare, bonde, jak yrkcr oy jordbina swasom bonde
älla akarman Bir 3 : 366. skal bonden dyrka hona
(jorden) MD (S) 282. bondhen skal ärffwode mz sina
dränga ib 286. ey komber hwotit j bondans binga
vtan thz wardher för thryskit ok bart Bil 426.
bondiu hawir hardlia axlar Bo 134. SD 4 : 465 (1335,
nyare afskr.), B: 375 (1344, nyare afskr.). ägliiir
tawcrncs husbonde ... i bonda friþ oc laglium att
vara ib 376. — bonde, i motsats mot den som
tillhör annan samhällsklass, tliön almoghr äru bönder
ok köpmän ok alrahanda gärningesniän KS 76 (187,
83). mäth biscopom, klärkom, riddarom ok swenom
bondom ok köpmannom BtRK 33 (1359, orig.). ey
äru bönder skylloghe at göma allan then hofsidh
oc tokt som ban (konungen) biwdhor sinom bätzsto
mannom oc nästoin oc homolikom thiänisto manuom oc
sweuoni MB 1: 452. en riddaro hawer meer ärwodbe
oc mödho i örlögh ... än margher bonde oc är tbo
ärlikaro riddara rättin än bondans ib. bönder ok
hoffmen RK 1: 4453. hoffmen ok bönder ib 4500. SD
B: 4 7 6 (1345, nyare afskr.). af präste ollor bondä
ib 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare
afskr.). — ss tillnamn, pätar bonddc SD 6: 180
(1350). røricus bonde miles ib 183 (1350). 2)
jordegare, bondom och landbom SD KS 1: 623
(1407). FM 23 (1389, nyare afskr.). 3) landbo,
hä/ftenbrukare! jae skal jnthe aff sköffla fraa
bond-anoni alf then helftbodelen som jac skolle halft met
boudauoni Fll B: 20 (1463). 4) husbonde, värd. alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
