- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
162

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bulla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 mila

162

burskap

af lliilglliaj [ht. bolginn. A. bolgjon, bolon. Sv.
dial. bulen] 1) uppsväld, svulten, huar som plägha
mera dryka än hans naturlik skipilse torna til
likamens uppehäldes, til wardr hau giärnt trutin ok bulghin
ok lyttr til sin likarna, suäsom wi sea mághom tliz
trä som ä flyter i watno, thz wardr blöt ok bulghit
KS 43 (112, 47). walt han owermatto bwlin mz boldom
oc frosmoin Lg 3: 726. ther som bulith er LB 2: 60.
hclar . . . bulnan tannagardh ib 41. ib 64. bwlit
tanuaküt ib 5: 22. widor manzs bulit anbudh ib 4:
350. ib 2: 46. läker boluan quidh »4 65. for bulen
quidh ib 3: 74. ib 4: 351. löser thz bulen mielta ib
3: 72. ib 2 : 39, 50, 62, 7: 68, 8 : 48. for bulen
dryp il ib 3: 75. iför bwlna koddha ib 2: 45. fore
bolno liffwir ib 1: 97. fore throtna läggia oc bolna
ib 98. bolin öghon ib 4 : 353. sar öron ok bolin ib
354. 2) uppblåst, braskande. wtgiuta sin bulghno
(nmpullasa) ordh Bo 85. läta wt thera bulghin ordh
ib 233. Jfr forlnilghill.

bulla 1 f.f [Lat. bulla] bulla, påflig (med blysigill
försedd) skrifvelse, ath for:ne pawosklega bref och
bwllär oy forkynnados BSII B: 359 (1509).

billie (bolle), m. [lsl. bolli] L. tumlare, ett i
förhållande till vidden lågt, nedåt kupigt men med flat
botten försedt dryckeskärl utan fot. vnuin bulla de
pladher SD 4: 710 (1340?). nappa ok swa alle bulla
satte mz ädhla stena fulle Al 2271. ij nap äller bulla
ib 2304. bo]lin oc bekarin RK 1: (Albr) s. 208. sölff
kaar bullar och dryltkia kar ib 3: 147. skänkiass mz
horn ok bulla SEG 117. Su 203. Jfr silfbulle.

hnlna (bolna. -ar, -adhe), v. [lsl. bolgna]
bulna, svullna, at nakar människia bolnade vndliir
armonom LB 1: 98. bolnade nian vndhir thynningionom
a]]ir oppa halsenom ib. at nakar bolnade i rösana ib.
om arm bolnar ib 2: 63. bolnar inans arm ib 7: 154.
brynon bwlnär ib 150. — hi||lla lit, svälla ut, bulna
till mognad, lath henne ther bolna wth LB 7: 159.

bilister (bolster, bwstir för bwlstir Bir 4: lo.
bulstur VKR 57. m. pl. bulstrar), m. och n. (BSII
3: 293 (1470?); se liofdha-, räkke-bnlster) [hl.
hölstr] L. bolster, the bäzta bulstra SD NS 2: 306
(lno), risthe the bolstorn vp ok lothc fiädherne flyglia
BSH 3: 293 (1470?). liggia a bu]stir oc wadhmals
lakan ellir oppa linlakan VKR 11. ib 57. Bir 4: 10.
Lg 3 : 204. minom ryg . . . skalt thu göra blötan
bulster Su 4i7. Jfr hof|ia-, liovudh-, riikke-,
siiinga-, undir-bulster.

bulstervar (bolsther-), n. bolstervar. fördhc
bolstlier waren borth BSH 3: 293 (1470?).
bult, se bolt.

bulta (-ar, -adhe), v. bulta, klappa, tha
bwlt-adhis aa dörryn Lg 3: 102. tycker at tz (hjärtat)
denger oc bwltar LB 7 : 234.

bnlvärk, se bolriirk.
bnlyxe, se. bolöxe.

bnua (bona), /. [.SV. dial. böna. D.. dial. bono,
buno. Jfr Sv. dial. buner, bunrot] 1) gråbo,
artemisia vulgaris Lin. arthimesia buna LB 5: SO.
drikker man mosth aff te yrth ther bwna hctlicr ib
2: 31. göre luth aff bönoiine (hdskr. bononne) oc
malyrtynue ib 3: 53. dragir bönan (hdskr. bönan) alle
onda wädzsko wt aff hoffuedit ib 70. 2) böna

(ordets bruk i denna betydelse beror troligen på
förvexling el. missförstånd), stämpel’ man thz medh buna
(T). Harpestr. benæ 61; Macer fabæ 116) LB 2: 44.
sywdher nian bonum medh buna (D. Harpestr. bonæ
48; Macer faba! 35) ib 49. Jfr bölia.
buna, /. — hiinulägger, m. L.
blinde? m.f förbindelse, dölia sin laglika förfal
ällar hindher . . . som är lönliken sywkdoinber, ällar
giort lyffte i annan orden, ällar trolnffnadber, ällar
bwndhi (för bwndhin?) til annan stadga, p]iktog i
gäl ällar räkenskap, ällar wanfrägdh LfK 152.

huildill, i», [hl. bundin] L. kärfve, knippa, qvast.
allo tässo samansankadho oc j eth wälluktande bunden
ällir j blomstrande knyppe saman bwndho Su 202.
Jfr hvetehiindiii.

billiga, f. [Mnt. bunge] trumma, man hördbe . . .
aff bwngor (öfriga hdskr. banibor) och basun swa
lithit bang Fr (Cod. F) 2349. sia pa bwngnr FM 28.
billiga, v. [Mnt. btingen] Jfr ahllllga.
bllllka, v. hanka, klappa, hösta oc hwilka för
mildasta domarans döör Su 185. ib 182.

bllllke, m. [lsl. bunki] L. hög, hop; last, lastrum (på
ett fartyg), swa skal thu göra archina, hon skal wara
. . . thrätighi alna diwp fra-bunkanum MB 1: 168.
hon skal wara liwghurslind nidhan op ower bunkau
ib. liidhre i bunkanum skulo wara wisthws ib. owan
a bunkanoin skulo wara tliry stoor hws ib. satte
hona (kistan) j bwnkan höctli MD 368. nädorsth j
skipens bwnka PM 47. ath thz ey gnwggas äller
stötes j bwiikanom ib. — Jfr iiäfrabuuke. —
bunkabiter, m. L. — bunkabrytare, »». L.

bur (m. pl. -ar), m. (MB 1: (Cod. B) 544; Su 393;
MD 390) och n. ( Va 35; Al 5626, 7765) [lsl. biir] 1)
boning, hus, särsk. ett mindre, afsedt till qvinnobaning.
skipar henne sinna modher bwr MB 1: 206. gik til
sinä dotters bur Va 34. ib 35. slo til mark wäl marght
byght bwr Al 5626. 2) förrådshus, visthus. göth
är hawa liogh i ltwre GO 1094 . 3) rum, kammare.
thu skal göra i archinne flere bura (Cod. A rwm 168)
MB 1: (Cod. B) 544. kom i mins liiärta lönlika bwr.
thik cnsamne gömdan Su 393. 4) bur, fågelbur.
iak sänder thik oc tio bwr . . . ther ära inne fughla
lukt Al 7765. — bo, fogelbo? een fogliil ban wäär
sin eghin bwr swa gör oc all willena diwr MD 390.
— Jfr fatabur,
bura,/, se hora.

buraktogher ("ig), adj. bondaktig. jak är worden
saa bwraktig BSII 5: 185 (1507).

bure, m. [Fnor. büri. Mnt. bür] L. 1)
inbyggare. alla chauaan bwra wordho styrdho MB 1
318. 2) stadsbo, borgare, hvilkin man här kumbär
ok bvro wil warda SR il. en bure af barchinona Bu
175. ib 136. Bil 611, 986. MB 1: 8. —■ bura borgh,
/. stadf eldir . . . bar sich fast at bwra borghinne
Lg ton. — bura bref, ». L. — bura giiild, «.

burskapsafgift, afgift som erlägges af den som
upptages till borgare, giua enä half mark til bvrägiälz
SR ii. ib 27. — buraiiian, m. L.

burgiiild (-giel), n. L. — bura giiild. göra
wth sitli burgicl 80 204.

bnrskap, n. [Mnt. bürschap] L. burskap,
borgarrätt. antequam in eadom villa cohabitacionera dietam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:57:17 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmtsprk/1/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free