Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - byggia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggia
165
bylghia
bygga el. bebygga för sig; bosätta sig. foor sät
at byggias foro langl fra cayn MB 1: 167. ib 198. —
byggia up, uppbygga, byghde wp sfadhiu swa goclhau
Bil 569. som vp skulu byggia . . . tbe hälglia kirkio
ib 226. Jfr up byggia. — Jfr be-, igeu-, in-,
inne-, ivlr-, kringuni-, sam-, saman-, inn-,
umkring-, ut-byggia, äfvensom
vidherbygg-iande, ful-, ny-, o-byghþer.
byggia? v. [Isl. byggja] L. ey. köpa, afsluta köp
om. 1) afsluta, ingå. bygdho hionalagh KL 110.
bygdo han annat hionalagh RK 1: 1955 (kanske
snarare att upptaga ss en särskild betydelse under föreg.
ord; jfr dess bem. 1). 2) bortarrendera, öfvertala
till bruk? at bärghit byggiäs skal fran onoin
attun-tiidagh iulä oc til annärs SD 5 : 639 (1347; möjligen
alt föra till föreg, ord, bem. 3).
byggians man, m. innebyggare, byoinon äller
byggians män j foruonipda stadh SD 4: 427 (öfvers,
i hdskr. fr. början af 1400-talet).
byggiare, m. 1) byggare, som bygger. Jfr
skip-, up-byggiare. 2) innebyggare, dyäfwllin
var byggiare oc äghare j bonum Bir 2: 78. Jfr il-,
bana-, in-, na-byggiare.
byggilse, ./*. 1) byggande, aff hänna (arkens)
byggilso Bir 4: (Dikt) 218. Jfr lipbyggilse. 2)
boende, vistelse, är ensam byggilso (secretior habitatio
et conversatio solitaria) nyttelikin KL 185. LfK 208.
3) boning, bostad, munka byggilse KL 19S. vil iak
at en mwr skal aatskilia badha byggilsinna stadha
Bir 1: 53’. iak redo ok skipadhe hänno mz mik
iiwerdhelika hwilo ok byggilse ib 62. skulu the falla
mz sinne byggilso ib 226. Jfr bem-, ill-,
saill-byggilse. — byggilsa rum (byggilse-), ».
boningsrum, mång boo ok byggilse rwm värö vidh
niurin Bir 3: 193.
bygnilld, f. byggnad, til alla dygdhinna staduga
bygnindh Su 257.
bygning (bygning, bygnyng. byggning,
bygnig Bu i84. bygninge FM 318 (1507). ack. sing.
-11 GO 942. pl. -ar Bir 1: 53, 362),/. L. 1) byggande,
byggnad, til kirkiuunä bygnyng SD 5: 565 (1346). ib
566. ware ecko then stora bygningo med thcnne mwren
jak haffuer for bender FM 318 (1507). nu är sagkt
om borgha byggning huru te mägho fasta ok
ovinne-lika wara KS 86 (210, 94). fra försto bygning romara
borgh Bu 395. ib 184. Bil 88. RK 2 : 9096. 2) det
som är bygdt, byggnad. SD KS 1: 30 (l40l), meth
awäl älla byghningor ib 127 (1402). lot up . . . sit
stenhws mädh grund ok bygning SJ 82 (1438). liwa
sina bygningu Säter äpter hwars mans sägn hon
wardher illa bygdh GO 942. bygningin lagdhis ödhe
Bil 53. Bo 33. Bir 1: 53, 362. foro lönliga om kringh
alla byguingli (introibant latentes in castello) MB
2: 302. 3) bygd, trakt, liggiande j bosio
bygh-ningh DD 3: 20 (1399). 4) bruk? iak hawcr . . .
gifwit . . . klostreno vazstenom til bygning oc
be-standilse oc äuärdhelica iigho äpter min diidh thässe
min rätto oghin atlinga oc köpo gooz SD NS 1:
231 (1403). ib 2: 25 (1408), 96 (1409) o. s. v. — bruk,
bearbetande, bergxens bygning . . . oppe halda IfX
140. 5) boende, beboende, stodh iudea ödho ixx
aar aff iudha byghning MB 1: 13. 6) boning.
paradiis är swa laugt fra manna byghning oc kännilse
MB 1: 124. ib 125. hafdho ey männene sighirlica bygning
Bir 2: 316. — Jfr biärgs-, bro-, broa-, bya-,
huså-, hytto-, kirkio-, laglia-, ny-, qvärna-,
skipa-, suäkkio-, trä-, undir-, up-, värka-
bygllillg. — byguillgS lliail, m. byggmästare.
Bir 1: 53.
bygning,/. [Isl. bygning] L. bortarrenderande,
öf-verlåtande (af rätt att bruka och bearbeta)? [län
stafgo som vi med iþiir för gyorfom vm borghsens
byghningh viliom vi ät staþughar skal vara. at
bärghit byggiäs skal fran 0110m attuntädagh iulä oc
til annärs SD 5: 639 (1347; kanske snarare att föra till
föreg, ord, bem. 4).— byguiugabol (bygnunge-),
n. gård som är upplåten åt arrendator? ss ortnamn.
opidum quoddam dictum bygninga bool juxta
hwor-uilrydh situm . . . vendidimus SD 3: 105 (1312). cuni
terrula quadain ibidem adiacente, ex orientali parto
dicta bygnungobol que exteudit se ad viaui hyemalem
ib 5: 467 (1345, nyare afskr.). — bygninga iorþ,
/ L. — bygninga rätter, m. L. — bygninga
vitni, n. L.
bygllþ (-ir), /. [Isl. bygi] L. 1) ’bebyggande,
odling, thz land ther til husith la ther var iingin bygdh
op a Iv 2806. 2) bygd, bebygdt land. äldre kom hans liik
til lanz cllir bcon til bygdhe Bil 429. äru sweriko oc
götland älzsta land oc bygdhor thenna wägh iorsala
haff MB 1: 3. ib 130. Va 14. 3) bygd, trakt, för
än the foren af the bygdinne Bo 9. ib 53, 54. FI
1985. RK 2 : 9229. PK 232. — i ortnamn, hospitali
norrobyghd SD 3: 67 (1312). — Jfr lands-, manna-,
skogli-bygdb. — bygliþaniiin, ra. pl. L.
byghþ, /. — byghþa skiiii (byghþa skäl),
«. L.
bygliþfaster, adj. L.
bykirkia (bykyrkia: -o SO 33. bykiörkia:
-an SJ 252 (ii56). bykyrka: -one RK 3: (sista
forts.) 5507), /. stadskyrka. Lg 3: 584. RK 3: 3399,
3671, (sista forts.) 5507. SO 33. SJ 2 (l420), 72 (1441),
120 (1443). i sancti nicolai bykirkio i stocholm ib 187
(1450). ib 188 (1449). Jfr bya kirkia. —
bykirkio gardlier, ra. stadskyrkogård. SJ 61 (1447), 82
(1438) o. s. v. Jfr bya kirkiogardlier.
byld (böld. bold LB 7:33. boldh ib 2: 33, 35. -ir),
/. [Fdan. byld] uppsvallning, svulst, böld. han ...
plagh-adhis mz värsto byld Bir 3: 382. KL 349. LB 2: 33, 35, 7:
33. j rädhelikc strupans ok alz halsins böld Bil 830. en
man licaro trollo ön månne före böld liifs oc enlitis
oc alz licamma ib 855. som böld faar j strupa ib 9n3.
byld j öghon LB 1: 96. byld a winsthre sidhonue ib
97. byld i lungo ib 3: 75. the allo ärw bästii tingh
moth dödha böldor (pestbölder) oc pcstiloncia PM
xxxviii. Jfr fota-, bals-, biärta-, bovodli-,
liver-, nafta-, qvärka-, spina-, tungo-,
ögluia-byld, samt bulde.
bylghia (bölghia. bölgha: -o Bir 2: 84; -om
ib 103; -omen MP l: 67. bolghia: -om Bir 2: 7;
-omen ib 171. bylia. bölia), /. (Isl. bylgja. Jfr
biilgllia, blllghill] bölja, kom en bylghia ok slo
hanom kronona af hofdo Bil 773. bölghio komo bradhlika
ok nidhirsänkto al barnin KL 92. bölia (unda) qualde
han Bu 499. aff bülghionua (undarum) stötom Bir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
