Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fakunnoghet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fakuiinoghet
234
falko
wara litla oc fakunnoga forskullan ib 360. —
fåkunnig. okunnig, oskicklig, olärd, fakwnnoger läkiare
gör twfwogan kyrkiobakka PM xxvi. — okunnig,
icke kunnande, hvru then hälghe ande kom til
apost-lanna. är iak fakunnogliir (kan jag icke) at sighia
Bo 255.
fakumioghet, /. fåkunnighet, enfald. Bir 3: 228.
Su 270.
fal (fall FI 276; Di 26. faal), adj. [hl. falr] L.fal,
till salu. medh falu ölo SR 7. firi . . . falan dryk
ib 18. hwoto ... är falt i egipto lande MB 1: 240. ware
lian fore peninga faal RK 1: 3537. Di 26. sagdhe sik
hafua fala dyra stena Bil 611. Bir 1: 235, 3 : 70,
94-FI 276. bödli hona (boken) fala KL 220. bödh han sik
falan vndi hedhna manna väld Bil 793. han fik se j
rom faglior barn faal ib 712. än tha at the hafdho
funnit nakat falt Bo 13. Iv 393. Fr 924. fins thz
falth a windögha SO 19. ib 20. köpa korn tha thz
är mest oc lätast falt ST 490. köpir thu korn . . .
tha thz är wäl falt (billigt) ib. ib 492. falubordo
(saludisk ?) SR 50. — fal, som låter köpa el. muta
sig. ther domaro älla wittnesmän äru för poninga fali
KS 69 (171, 76).
fal? adj. [Isl. fölr] blek, gulblek. Jfr falaska,
äfvensom fallia.
fal, m. Jfr spillt-, spillts-fal.
fal (faal. fall. faall RK 1: 2170. fald Bir 3:
437; RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. A) 639l), n.
[Is!, fall] L. • i)fall. ä är gambio trä fal i vaanum
GO 110. Bil 871. Bir 2: 155. aff rätte wo han gik
a fall Ctumlade?) Al 10068. iak skal thik gifua oet
thz fal (tillfoga dig ett sådant slag) thz thu aldrigh
thäs böter fär Iv 4474. fallit som thorn foro staar
är ryghelikit Bir 3: 122. 2) fall, olycksfall,
olycksöde, for the genuärdho ok fal Bir 3: 419.
— (?) ban kom medh een romara j fal (han kom en
Romare på fall!) MD (S) 261. 3) förseelse, synd.
waktin idhir for mino fal iak ful j minom allirdom ST
396. hafdhe gerna komit ban til fal mz eno klostirfru ib
305. — brottslighet? på thz iack kunne faå fald mz
thorn ind RK 3: (Tillägg om Chr. 11, red. A) 6391.
4) fall, tillfälle, händelse, omständighet, i töm fallom,
i bardagha kunno tima KS 82 (203 , 90). i allom
vadhelicom fallom (periculis) Bir 2 : 253. huat vare
görande j tholko falle ib 3: 401. ib 192, 211. RK 1:
2170. vtan man hawo þyrftolik fall SD 1: 670 (1285,
gammal cfskr.). skal han . . . teä sin fall (de
omständigheter och skäl, som han har att åberopa; se
Schlyter, Ordbok s. 145) ib 5: 477 (1345, nyare (fskr.).
mädhan iak ther ey siälfuer tilkoma kan foro minna
falla skuld oc ärenda ib KS 1: 109 (1402). ij vitin
rikesens fal ther ij IISII 19: iv (1359). är thet icke
nw swa i mynom fallom, at swa skee kan BSII 5:
544 (1515). tha som swa var i fallom (då förhållandet
var sådant) at han var thorftoghir Bo 74. com hänno
sua fal at hon gat eigh hema mässo hört Bu 11. wm
thina bön ... är swa fal (är så förhållandet) Bil
232. tessa lund tha waro hans faal RK 1: 933. ib
1907. then som for falla skuld idhnar sik i manga
handa dygdhom Bo 162. Bir 2 : 233. äpther tymanna
oc ärendenna fall (pro qualitate et necessitate
temporum) MB 2 : 203. må thz sköt fördas vm suå är
tarf ok fal å KS 73 (178, 80). — Jfr a-, af-, ater-,
bro-, broa-, brut-, drypil-, for-, fra-, fylghe-,
garilh-, gar]ia-, liar-, hiiirna-, kuii-, Iagh-,
ledsna-, lut-, niaii-, niis-, mässo-, niper-,
nämda-, nöp-, o-, olykkis-, ovan-, oxa-, sak-,
saka-, sk il-, snio-, stäng-, stanga-, ström-,
synda-, tipa-, þing-, pings-, ut-, vatn-, viidli-,
viizlu-fal, äfvensom faliler. — falzbyr, m. L.
fala (-ar), v. [hl. fala] begära till köps. vilja
köpa. han . . . falar aff thik thz rika kar FI 1212.
fala? (-ar), foga, närma, föra (till), nar han
falar (för faldar? applicuerit) min likania til sin mun
Bir 1: 149.
fala, f. slätt? enkelt (alltid med best. art.) och
sammansatt, ss beteckning för Falbygden i
Vestergötland. vart jak gripin j stridh; pa falana RK 1:
(LRK) s. 230. norifalä. syndärfalä. östärfalä Vi!L
IV. 11: 1. i faluköpungi ib I. Br. 3. af . . . falucopogs
skiäppu ib 1. falu aa Styffe, Skandinavien under
Unionstiden, 2 uppl., s. 133 (1400). falobäkken ib (1409).
— ss beteckning för den slätt, på hvilken staden
Falun sedan uppstod, een var gardh lijggiandes uppå
falänä uppå kopparberget DD 1 : 82 (1436, nyare
cfskr.). östan brona vidh falöna uppå kopparborgit
ib 84 (1438, nyare rfskr.). oppa kopporborgott pa
falon ib 138 (1487, afskr). a hedhono wit falabroo
SD KS 1: 419 (1405). Jfr Rydqvist 1: 280.
falaska (fallaska), /. [Jfr hl. folski] falaska.
sa röök oe fallasko opfara swa som aff baalo MB 1:
195. bran hon vp aff eldh j falasko JP 8.
falbyr, »». L.
falda (-adhe, -adher. faalla), v. [hl. falda] 1)
lägga i hop, lägga i veck, vecka, foro faalladom . . .
klädasidh Bir 5: 103. 2) insvepa, faldadho han
(o: gudz likarna) j sinom hwiff KL 9. 3) foga,
närma, föra (till)? se fala. — Jfr saman falda.
faldabordh (folläbordh), n. [Jfr Mnt.
volde-tafel. Äldre Dan. foldebord, folleburdh. Sv. dial.
fållbänk] bord som kan slås samman så att det
bildar en kista? II folläbordh bädhen fwll med ryger
lakan och benkiäkleder IISII 20: 89 (1507).
falder (faallir. -ar), m. [Isl. faldr] 1) veck,
fåll. lagdhe siluester pellit j threa falda Bil 81.
hafua . . . oen graan mantol vtan rynkio oc margha
faalla VKR 11. ib 12, 58. bar vppo langha faallana aff
hennes härliga klädhom MB 2: 201. 2) fåll,
uppviken kant, kantsöm. taka vppa fallenom a hans
klädhom Bo 72. faallir thz är yttarste delin af christi
klädhom ib 73. 3) gång (utmärkande
multiplikation). hwndradha fallom bätre PM xxxn (möjl. att
föra till fal, n.). Jfr kiurtil-, kliijia-falder,
äfvensom adjektiven en-, liuiidraillia-, mång-, niargli-,
sin-, tio-, tvä-, pre-, thusanda-falder.
falka (-ar), v. hålla fal, utbjuda, thu . . .
för-lather oc androm falkar thina hustru LfK 123.
falke, m. [Isl. falki. Mnt. valke. Lat. falco] falk.
griiper oc örn, falke oc alzskyns höka kön MB 1:
359. åstundar at opfara owir alla suasom falkin
(hero-dius) owir andra foghla Bir 2: 168. Iv 2374. Di 69. —
särsk. jagtfalk. XL falkä (hauka) oc XL hwndä Di 9.
ib 172. lv (Cod. B) s. 220. MD (S) 230. mannin är
... ey thy siidher falkans herra, at han giwer hon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
