- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
253

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fiskeri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flskeri

253

flughiirkliiva

— flska drät, /. L. - fiska fläl, n. fiskfjäll.
aff rutnom fiska fiällom Bir 3: 203. — fiska fällge
(fiske-), n. flskafänge. aff the fiske fangono Lg 3: 11.
aff hwario fiske fänge ib. — flska hovudh (-hwffwd
LB 7: 2«s), n. flskhufvud. LB 7 : 265. PM XLviu.

— fiska kyn (-kön), n. fiskslag. alla lianda fiska
kön Al 6495. — flska lim, n. fisklim. tak fiska lim
giorth aff inaghommcn PM xlvii. — flska liver
(-leffweri -leifrenas PM xxxvin), /. flsklefver.
PM xxxvin. — flska liiglio, n, fiskläge. IIK 1:
(Yngre red. af LRK) s. 263. Jfr llskelitgho. —
flska skal, f. musselskal, snäckskal, trykte lian ällir
wredli vth aff vila fätthen ena fiska skal äller eeth
kar fwlt mz (laagh (concham rore implevit) MB 2:
88. — llskll slagit, n. fiskslag. mång tho fiska slagh,
som aldrig fingos ther förra Lg 3: 11. — fiska sudll
(fiiska Södh LH 7: 159), n. fiskspad, aff fersko
tiska sudhi LB 3: 1R2. ib 7: 159. — fiska tlliuver,
m. L.

fiskeri (fiskrii SD NS 1: 464 (1405). fiskrj),
re. [Mnt, vischorie] L. 1) fiske, fiskfångst, lågo j
üsheriet SO 209. är jach nw pa idhro roysse til
r.orre-butn paa idherth fiskrj FM 267 (l50S). 2) fiske,
fiskeri, ställe hvarest fiske idkas. SD 5 : 699 (1347,
gammal afskr.). ib NS 1: 137 (1402), 138, 327 (1404),
464 (1405), 2: 309 (l4lo). tho som föra ööl till fiskerijdh
eller fiskilägie SO 295. — Jfr almäniiinga-,
laxa-flskeri.

flskesior (fiskasio (ack.) RK l: (Ny början af
Gamla Krön.) s. 164), m. sjö hvari är fiske. Bir 3:
245. RK 1: 218, 1180, 1965, (Ny början af Gamla
Krön.) s. 164.

fiskeskär, ra. fiskeskär, skär hvarest fiske idkas.
SO 295, 303, 304, 306.

fiskestrand, f. fiskestrand, strand hvarest fiske
idkas, ss ortnamn, nordhan fiskestrand SJ 40 (1427?).
ib 48 (1430) o. s. v. vtmedher fiskestranden ib 144
(1446).

flsketakau, f f n.f fiskredskap, ffijke oc faro . . .
haadhe mz nätli ok notli oc andre fisketakan Dl) 1:
150 (1493).

flsketol (fisketoll), ra. L. fiskredskap. TB 79.

flsketorgll (-törgh), ra. fisktorg. ss ortnamn.
widh fiskotörghit SJ 150 (1446).

fisket y gli (fiskietyg), ». = flsketol. SO 296.

fisketliing- (fiskie ting. fisk tingh), n. ting
som hålles vid tiden för fisket (i Juni el. Juli), ipso
die saucti jacobi apostoli tå war fiskie ting i theinila
BlFH 1: 96 (1458, nyare afskr.). feria quinta proxima
post festum beatæ margaretæ virginis, tå war fisk
tingh i elemä ib 120 (1460, nyare afskr.). vigilia s.
olai, t& war fisketingh i elimä socbnn ib (1461, nyare
afskr.). ib 29 (1459, nyare afskr.), 86 (1459, 1465,
nyare afskr.), 94 (1445, nyare afskr.), 115 (1465,
nyare afskr.).

Aske varp, ra. L. fiskeplats, ställe hvarest, man
utkastar not. her tiil Iiggia godh ffisko warp i vänir
BGD 2 : 225.

flskevatu (fiskiuatn FH 3: 5 (1353). fiska
wathn: fiska wathnoin SD 1: 92 (öfvers, fr.
1440). fiskawatn ib AS 1: 203 (1403). fisska-

watin FH 4: 3 (i420). flskä watin ib.
fiskio-watn SD NS 1: 73 (1401), 2: 377 (nil), fiskäwan
ib 45 (1408). fisskewanth ib 82 (1409)), n. [Isl.
fiskivatn] L. fiskeratten, vatten hvarest fiske idkas, all
var goþz . . . mod alla gopzännä landboum. qwärnuni
oc qwKrn&staþum, scoghnm oc fiskewatnom SD 5: 562
(1346). ib 4: 389 (1334?), 1: 92 (öfvers, fr. 144o). Fll
3: 5 (1353), 10 (1382), 4: 3 (1420). SU NS 1: 10 (1401)
o. s. v. Bil 844. V K II 31.

fiske värk (fiski-), ». L.

ttskeviirke, m. L. inrättning i vatten til! fisks
fångande, at jak undt och gifwit hafwer . . . mina
fiskewärkia SD NS 2: 91 (140;), nyare afskr.). af honder
jak mik . . . ström och fiskowärka ib.

llskia (-ar SO 305, -adhe), v. [isl. fiskjaj L.
fiska, foot han vt at fiskia KL 12. kalladhe han them
af skipino nar tho fiskiadho Bo 57. ib 239. ST 2. SI I
290, 298, 300, 303, 305.

flskleker, se fiskeleker.

ilskniug, /. L. fiske, fiskande, fiskning i liaui ok
i androm watnom KS 42 (109, 45).
flskthing, s2 Aske thing.

fistel (fiistel), m. [Mnt. fistel. Lat. listula] fistel,
pipsår. ena handha siwka som heter fistel LB 7:
128. fanger man fiistel i ögath ib 207. for fiistel oc
kräffwäto ib 294. om man haffuir ganibla bolda som
altiid rynna oc kwnna ey läkyas, tom kallar man
fiistel ib. gör plaster oppo fistelen, er han vtan til ta
läker ted honum ib 295. ib 232, 233, 296.

fit, f. [Isl. fitj sidländ jordsträckning vid vatten, i
ortnamn, in villa mysinge, parochia litium SD 4: 130
(1329). ad dicte capello augmentacionem fythiæstadha
contulit ib 5 : 417 (1345, gammal afskr.).

flti, m. L.

fltma (fetma, -ar, -adhe), v. fetna, blifva fet,
frodas, vm hau (dadelstenen) sätz ok plantas j feta
iordh tha fetmar ban ok wardhir fetir Bir 1: 132.
skal winith ther aff fitma ällir gödhas ib 4: 6. fructin
monas oc fitma MP 2: 106. gudhlik siäl fetma ok
fructsamas af drüfwilsom Su 443. — refl. fltinas.
= fltma. Bir 1: 132. MP 2: 243. fotmadhes siälen
i gudelikom bönom Lg 3 : 403.

fltiue (fythme: -a MB 2: 97. fetme. fethme
PM 5. fàtme. fatma), m. I) fetma, fett. af talgb
älla fitma MP 2 : 243. nw är engin cldir hetare än then
som vp tändis mz nakrom fitma Bir 1: 197. ib 286,
2: 16, 59, 209, 4 : 5, 108. MB 2: 97. LB 3: 57, 58, 7:
293. PM 5. 2) fetma, egenskap att vara fet. thz
land war aff fetma söt Al 4047. MP 1: 83. theknar
thz annat hwart koma skolande spitelsko eller omykin
fätma LB 5 : 293. fätman wardher aff blodzsens
bränning ib.

fltna (fetna, -ar), v. [Isl. fitna] fetna, blifva
fet; frodas, triifs oc fetnar gudelikcn siäl om
dröff-uilso, swa som rosor oc lilior the fetna aff
himmelsons dagh Su 175. — svallat ingiutz nadhin, brystit
fitnar (pinguescit). ok milhetszsins inflytilso opfyllir
inäluen Bo 102.

flughurkluvaJ (-kluver? L. fygher klowa?
-klower? fiwghurkliffua? -kliffuer?), adj. L.
som kan klyfvas i fyra delar, hugger man eek
fiwghurkliffua (i lids. ändradt till kleffua) swa ath

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free