- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
483

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - heman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lieman

483

lienielika

Bo 215. gören idher hws oc heman MB 2: 47. wil
jak at en mwr aatskili bäggias thera homan
(hahi-tationes) Bir 4: 89. ib 88. fari til sith heman MB
2: 89. thän som sith heman haffwir j hymerike ib
289. Pa 18. VKR 23. Bir 4: 169. Lg 6U6, 3: 189.
Ansg 183 , 201. MB 2: 16, 72. LfK 227. RK 3:
(sista forts.) 5946. Su 220. syntis hanom swa som
tw heemau ällir wista rwm huart thera skilt fran
andro ib 223. ib 224. — lägerplats, läger, nidhergaa
til thina fiända heman (castra) MB 2: 90. 2) hus,
familj, hwat oc iak mz [mi]na brödhcr oc mins fadhors
heman (ilomus) hatfwom giort för hälga laghin MB
2: 266.

lieman (hemen Va 23), adv. [Isl. heiman] L.
hemifrån, ref) riddarän heman Bu 18. ib 50S. Bil 348,
731. Fr 1240. MlJ 194. Va 23. Bi 90, 118.

hem&gtadder, adj. varande hemma, äth som hema
staddir ok drik som gästbwdhin GO 403.

hemntamber, adj. hemtam, en hematambir korpir
KL 25. hafdho hematama apinio ib 27.
liema ägha (-agha), f. L.
liember {ack. hem. heem MB 1: 490. gen. hems.
heems Bil 112; Su 448; Lg 3: 72. h&ms Bu 18), m.
[Isl. heimr] L. eg. vistelseort. 1) verld (ss vistelseort
för menniskorna el. andra förnuftiga varelser), {10
sändo hu]) vm allan hemen Bu 507. aldar hembron
ib. äptir thera thria släktir skiptos äller
hem-beren (Cod. A all wärldin 3) innan thry MB 1:
(Cod. B) 526. i hemenom (Cod. A wärldinne) ib
548, han mundo sköt skipta hemum (d. v. s.
öfvergå från denna verlden i den andra) Bil 257. toknar
then heem oc wärld, som gudz ängla oc andelik
croa-twr äre mz gudhi MB 1: 490. ib 491. hwru myklo mer
wi brytoms i thässe wärdl, swa myklo mer fästoms
wi i äwärdhelikom hem Ber 120. for af {länna home
tel himirikis Bu 12. ib 206, 522. KS 39 (101, 42),
52 (131, 56). Ber 185, 191. i androm hem KS 49
(126, 53). Ber 64 , 74. MD 21, 101. prädica af fässa
hems äro Bu 150. Bil 616. Ber Í5, 74, 123, 127, 130,
162, 175, 186, 187, 188. thässa heinsins pino ib 120.
tak stridh mot thässa hems dröwilsom (contra
tem-pora/es molestias) ib 119. vmskipta langa
skärs-loeldz pino i stunta ok lätta thässa heems bätring
Su 448. Lg 3: 72. swa som siälin fölgher likamins
thässa hems liwo (kanske för liwo thässa hems) swa
fölgher oc likamin siälinna äro oc hedher i andre
wärld MB 1: 106. — Jässa hems, i denna verld, i
detta lif. lifþo var härra sax manoþom þiissa hems
läugar än iohannes baptista Bu 71. hon (själen)
liwer först i likamenom 0111 ena qwäldz stund, thz
är niädhan mannen liwer tässa hems (Cod. A i thässe
wärld 52; MB 1: (Cod. B) 532. Bu 24, 135. MB 1:
(Cod. B) 526. en ridaro rikar ok miolc rumgiäuir
Jässa häms Bu 18. bedes ... at han aldro varje
fiüssa hems fänge sinna ouina ib 175. ib 57. Pa 11. —
annars hems, i den andra verlden, i det tillkommande
lifvet, som prädica sälare liif annars hems (Cod. C j
andro wärldh 929,) Bu 14. Bil 112, 118. MB 1: (Cod. B)
536. baþe jiiissa hems ok annars Bu 57. han waro
fräls aff skiirzsla cldo annars horns ok allo script
thessa hems Pa 11. 2) den närvarande verlden,
detta lifvet, han laa j banaseth jäm när häl som

homo (lika nära döden som lifvet) Bil 110. — Jfr
man-, manz-hember.

hembiudha (heem ), v. L. hembjuda, erbjuda
(till inlösen), huss, hulkit som laghlica war upbudhit
ok hcembudhit SJ 52 (1433). gardhin war hanom ecko
heembudhin ib 66 (1437). war laglika vpbudhin then
same garden och hcinbbudin skyllastom frendoin som
lagh til sighia ib 233 (1454). huilkin gardher . . .
laghligha vpbudhin ok hembudhin är nästa
arff-winghiom och widherbyggiande som rätteligha til bör
ib 235 (1454). ib 68 (1437), 77 (1438), 85 (1438) o. s. V.

hembliver? (heem bliffuer), adj.? förblif vande
i hemmeti skall han . . . heem bliffuer födhas tiill
äller da[gha] MD (S) 242.

hembole, n. boningsplats, hemvist, hein. vpsökte
sik hembole hwar the byggia oc boo matthen MB 2:
125. ib 79.

hembuþ, n. L.

liembyggilse (heem- Gr 302), ». pl.? 1)
hembygd. Jurrfru Mariæ Yrtagardher s. 172 (enl. Rietz,
Ordb. s. 251). 2) hemvist. Gr 302.

hembära, v. L. föra hem (till), hembära, swa
som een jdhon ok nööff by hembärandes til siu bystok
ympnogha helghotzons ok hclgadomanna klaasa Lg 3:
568. när tho skulle meg myn skatt hem bära RK 1:
(Yngre red. af LRK) s. 283.

hemdräpln, p. adj. L. Jfr hema driipin.
lieme, ». SML Kp 14. — hemis man (hemes-),
m. som tillhör någons hem, som vistas i samma hus
som någon (annan), hälga ängla, liuilke mz os dagh oc
nath wistas oc boo i warom cellom, ey swa som gästo
ällar främmandha, wtan sannelika som wara homes
män oc stalbrödher LfK 72.
hemel, se hemol.

hemele, n. [Isl. heimili] L. hem. tha skal hwar
man ganga ater til sit götz, som bort war saalt, til
sit hws oc hemele MB 1: 373.

heilieleker, m. [Isl. heimoleikr] förtrolighet, teþe
var härra hanom mer hemelek (Cod. C flere hemelik
tingh 947) än androm Bu 100.

hemelika (hemulika L. hämolika L.
hemeleka Bu 3. hämelika KS 16 (41, is), hemmelikä
Va 5, 6. hemeligha: -are VKR 2. hemeliga RK
2: 7493. hemmeligä Va 6, 8. hemmelige BSII
4: 254 (1500). heemaligha RK 2: 2289.
heema-liga ib 2294. hemelik Fi 1306, 1352, 1512; Al 2573.
hemelig MD 448. heemeligh RK 2: 1813.
hem-melig MD 449. hemellgan BSII 4: 352 (1503).
hemlika KL 203. hemliga RK 2: 8282.
häm-lika KL 300. hömlige FM 409 (1509, samt. afskr.)),
adv. [Isl. heimoliga] L. 1) i hemmet, i den
husliga el. enskilda kretsen, at han se hofsamber i
dryk ok åthäuom sinom ther ban är lienielika KS
44 (114, 48; strax efter heter del: at ban se gladhr
ther han är opinbarlika). 2) i ensamhet, war
hemeleka flärren i öknoni Bu 3- 3) särskildt,
enskildt, afsides, i enrum, nero badh petrum sighia sik
hemeliea sin wilia Bil 103. ib 341. Bir 1: 397. spordhe
them hemlika hwat synd tho hafdho giort KL 203.
wägha thet hemelika medh androm witrom mannoni
KS 72 (176, 79). the talado opta saman hemolica Bil
869. badh hwar heemeligh sicli borätta RK 2: 1813.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free