Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - husl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lins]
526
hvadan
husl (hula), ra. L.
husla, v. L.
liuslgipt (-gipht), /. L.
liuslöker (hwslögh LB 3: 143. husslöker:
lök ib 7: 14). hwsslöker: -lök ib 266. hwsslööker:
-löök ib 2: 9), m. [ÁIdre Ban. huslog. Mnt. hðslók.
Sv. dia1. huslök] taklök, seinpervivum tectorum Lin.
barba jowis är säfylla . . . oc hctir huslök
(sem-pervivum) LB 3: 143. taka hwslök ib 173. ib 1: 97,
2: 9, 41, 5: 77, 7: 24, 144, 266.
hllslüs, adj. [Jfr lsl. hiislauss] husvill. Bil 267.
Jfr liusalös.
lllisman (huus-), m. [lsl. hiisnmir] L. inhyses
-tnan. inquilinus. Inisman GU 6. huusmän som mod
bondanom inne äru GS 40.
hiisnykil (-lykil), m. L.
hnsornibor, m. orm sum har tillhåll i husen?
abroth, hennes Iwcth fordritfwer (husorma) hwgormeti
LB 7: 148.
husrum, n. [Isl. hüsriim] husrum, at thot vara
äpter annat kan lifwa, maghe tlier i gardhenom älla
annarstadz af klostreno bana frijt oc frälst swa mykyt
hwsrwm thet ma nytia til sinna enkannelica tharfwa
til dödhra dagha SB XS 1: 656 (1407).
hussiitn, /. — hussiit 11 folk, n. L. — hiissiitu
tillin (-maþer), m. L.
hussiite, n. — hussiitis folk, n. L. —
lins-siitis man, m. L.
hustru, sc husfru.
husthnk, n. [Jfr lsl. husjiokja] hustak, som
flytande vatn aff hws thakx yklom Bir 3: 145.
husthiiiuurc, m. hustjenare, tjenare inom ett hus.
al thing som the hälgha kirkia biwdhir manande alla
sina hemelica hwsthiänara (domesticos) oc vndirdana
Bir 3 : 342.
liusyrt, /. [Jfr Mnt. hüswort. Mht. tuiswurz]
taklök, sempervivum tectorum Lin.? husyrth er godh
ffor wmäyen om hycrtha ok ffore mathledha LB 2: 65.
husiira, f. [Jfr Mht. hiisére] husets åra, det som
förlänar ett hus ära; gästfrihet, gifmildhet? ban hiolt
hwsära ok ädela sidh RK 1: 71.
hlira, f. [Mnt. huvo] L. hufvudbonad, mössa.
hvatto hyl hattar ällä huua SR 53. ib 55. gaff honum
. . . ena hufwo mz rika bordha Iv 1336. Jfr gul»,
päkil-liuva.
liuver, m. L.
huYiil>, se hovn|).
liuxa, se hughsn.
liuza (hudza. -adhe), v. [Jjr Mht. hussen. X.
hussa. Sv. dial. Iiussa] jaga, drifva, älto soin wlff:
ok hudzsadbo naknan koklaran wt aff stadhenum Bil
105. hudzadho oc iäghadho han naknan borth aff
stadhonom ST 131.
hyadlia, f. [ÄJ. dial. hva(d)a, /., se Rietz s. 269]
fradga, skum. är . . . swa som hafsins hwadlia älla
frödha Bir 1: 8. Jfr llvadlli.
hvadan (hwädhan Bir 2: 106, 145, 3: 39.
huä-dhan ib 2: SO, 239, 3: 97), adv. [Isl. hvadan. Fdan.
hvæden] L. 1) hvarifrån (jfr af IJ. a) i dir.
frågesats, hwadhan komt thu Gr 278. b) i indir.
frågesats. spurþo . . . huaþan }ie foro älla huart þe uildo Bu
523. Bil 53. c) i rel. sals. üdhmiukir man oplyptis til
himerikis hwädhan högfärd hoghir nidhir fiol for sina
höglifärdh Bir 2: 106. lf K 47. 2) hvarifrån (jfr
af 2). i rel. sals. nar the komo thijt i then stadh,
hwadhan tho gato äkko längir seot grafwona Bo
315. 3) hvarifrån (jfr af 6J. i rel. sals. hart
widh crarium, hwadhan ban möustcrins gull oc andra
kosteliga haaffwor vth stulit haffde MB 2: 292. 4)
hvaraf, hvarifrån (jfr af 8). i dir. frågesats,
hwadhan hafdho han swa mykith wit MB 1: 93. 5)
hvarifrån (jfr af 9J. a) i dir. frågesats, hwadhan
ärin i mino brödher the swara at tho äro aff årån
MB 1: 220. b) i indir. frågesats, spurþo hua{iau þe
värö Bu 23. spurjie . . . huaþan ban nar cumin
(wide es tu), ok lians namn ok ä]ile ib 493; jfr 1.
c) indef. rel. hvarifrån än. alle hans riddara oc hans
thiighna hwadhan the waro alla wäglina Al 10552.
6) hvaraf, i följd hvarrf, hvarför (jfr af HJ. a)
i indir. frågesats, spur[ic buaþan han fik f>a diruo
(fjua pnesumtione andes), at calla þerra guþa diäfla
Iiu 493; jfr 4. b) i rel. sals. fa þajian af düzsens
sak hwafian (wide) hon vänte sik helso KL 184. ey
hawir thu nakat kära vtan bällir hwadhan thu mat
gudlii thakka af allo hiärta Bo 103. huadan (unde)
diäffwllin trodde sik främmias oc haffua franigaug,
tädhan skal ban fordriffuas mz blygd Bir 4: 80. 7)
hvarmed (jfr af 13). i rel. sats. thz . . . huadhan
andre maghin mäst hiiilpas til siälinna Bir 2: 169.
8) hvarest, i rel. sats. ftygha j ökueth j sith rwm.
hwadhan (ubi) hon födis om thyniau oc tymana oc
hälfftena aff thimanom MB 2 : 353. — hvadlian
af, 1) hvarifrån (jfr af IJ. a) i indir.
frågesats. bildl. the skulu se j sinom vndhir
stau-dilsom hwadhan aff ordbin fram gingo Bir 1: 363.
b) i rel. sats. jngaa i sin stad oc j sith hws.
hwadhan aff han vtgik MB 2: 53. 2) hvarifrån (jfr
af 8J. i indir. frågesats, the spurdlio hona hwadhan
aff’ hon hafdho tholika makt KL 53. 3)
hvarifrån (jfr af 9J. a) i indir. frågesats, wart ban
aff honom fragadhcr hwadhan aff ban kornen war
MB 2: 135; jfr 1. b) i rel. sats. ioseph wilde fara
til bethleem sin stadh hwadhan han war aff föddir
Bu (Cod. B) 343. 4) hvaraf, ]>å grund hvaraf
hvarför (jfr af 11J. a) i dir. frågesats, hwadhan
af är thässin swa stor hughräddo Bo 120. hwadhan
af west thu thz Bir 1: 397. ib 279. hwadhan af
höghfärdhas mannin Ber 208. b) i indir.
frågesats. godhir man känno ey huädhan aff älla huru
thäs hälgha anda sötnio inbär sik j hans hugh
Bir 3: 97; jfr 1. c) i rel. sats. at the skullo iomfrv
födha hwadhan aff wärldinna hetsa skulle fram gaa
Bir 1: 22. the thingh . . . hwadhan af gudh vil
andelika lustas mz hälgho siäl ib 294. ib 311. hwat är
thik mz kötino hwadhan af thu thol thässin thing
Ber 206. varfrw kärdhe vm at them brast vinit.
hwadhan af vi finnom at hon var äkko af them vidh
bordhit sato Bo 59. KL 28. Lg 3: 39. insände
diäf-wllin siälinne glömsko oc ledho at göra thz godha
. . . hwädhan aff hughin vardhir latir oc dul Bir 2:
145. ib 4: (Bikt) 218, 223, 224, 230. MP 1: 18, 21. Bo
21. Gr 302. Bir 1: 10, lol, 2 : 80, 239, 3 : 39. VKR III.
Ber 41, 55, 56, 112, 151, 156, 165, 185. Su 89, 108, 455,
438. thädhau af (inde) skulum wi pinas, hwadhan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
