- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
573

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - höghtidha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liöghtidha 573 höns

konungxlikit högtidis klädhe 3IB 2: 241. —
högll-tijiis llliissa (höghtiþes-) , fi. högtidlig messa.
försto höghtiþos miissa mz ärkebiscops älla paua
bonaþ sag[|u iacobiis i ierusalem Bu 195. —
höghtidhis processio (med Latinsk böjning), fi.
högtidlig procession el. procession vid en högtid, sagdho
mässo äpto ena höghtidhis processionem Bil 767. —
höghtidhis prydllilse, n. pl. högtidsprydnad,
högtidssmycke. all sin högtidis prydilse pa sigh lagdlic
3IB 2: 162. — högtidllis sånger, m. högtidssång.
MB 2 : 228. — llöglltiþis si|ler (höghtiþis-),
m. högtidssed, högtidsbruk. hoþna hogtiþis si[ii Bu 9.
— högtidligt bruk, ceremonif han (påfven Sixtus II)
skipadlio först at mässo skuldo sighias mz hüghtidis
sidhum Bil 450. — höghtidhis Stllllllglie, m.
bestämmelse om högtid, wui thor äru nakro cnkannclike
hiigtidhis stadga Bir 5: 20. — höghtidhis tillie, m.
festtid. j mästum ok märastum höghtidhis tima. som
är iula tima Bil 284. MB 1: 482.

llöghtidha (-adhe), v. hålla högtidlig, fra.
liög-tidhades (för -adho) hans hälga dagh Lg 3: 195.

höghlidlielika (högtideliga MB 2: 175; RK
3: (sista forts.) 5623, 5783. högtidelig ib 5429),
adv. [Jfr Isl. lnitiSliga] 1) högtidligen, thz som
ban nw höghtidhelika lofuar Bil 897. laso
hüghtidho-lica til bordhz Bo 51. ib 254. Gr 266. MB 2: 231.
Il K 3: (sista forts.) 5429, 5623, 5783. fastagangx
synnedagh, hwilkin wärdslika daara oc kötliko älskarn
högtidelika halla (fira) Su 374. 2) sirligt,
präktigt. gaa höghtidhelica ok hedhirlica kläddo Bir 3:
27. 3) högeligen, gud sagli al tho ting som hau
häfde skapat at the waro al högtidlik (för -lika; motsv.
ställe: 2: 47 höghtidhelika) godh 311’ 1: 74. jwdit
bleff högtideliga vphögt (magua facta est) j bethulia
MB 2: 175.

liöghtidheliker (högtydeliker: -licana
(komp.) SD 3: 132. höktidheliker: -likaate Gr
(Cod. D) 392. höghtidhliker: -likom Su 440.
liögtideligh: -lighan Mis 2: 328.
höghtidhe-likin Bo i7o, 252. fi. höghtidhelikin Bo 76. ack.
sing. m. högtidheliken MP l: 4. nom. och ack.
sing. n. höghtidhelikit Bo 155, 252. Bir 1: 394, 3:
76. höghtidelikit Lg 3: 52. högtidheliket Lg
333. ack. pl. n. högtidheliken ib 3: 471), adj. [Jfr
Isl. bätliligr] 1) högtidlig, scer thu hwat värdoghir
oc höghtidholikir thänne daghin är Bo 253. ib 252.
Bir 3 : 476. 3IB 2: 328. Lg 332. högtidholikot bryllopo
ib 333. for hans . . . högtydolicana (celebriori)
dyrkan SD 3: 132 (Öfvers.), thätta var höghtidhelikin
oc fulcommit märkelikin gärning (solemne festum fuit
hoc valde) Bo 76. lät sigliia höghtidhelika mässo KL
32. äradho oc prisado . . . lienna concepcionis
hüg-tidh oc priidikado allom liouno högtidelika halla Lg
3: 59 (dessa båda ställen skulle kunna föras till
höghtidhelika, adv.), vars herra tilqwämda thimc
hulkin holgho fädhir . . . tilböriadho at halla
hög-tidholikeu (helig) 3IP 1: 4. 2) härlig, utmärkt,
präktig. thätta miraculum är mykyt höghtidhelikit
Bo 155. thänno natuardhin var mykyt höghtidhelikin
(magnifica) ib 170. the höghtidhelico vagnanc ib 36.
Bir 1: 394. Lg 3: 52, 471. — fräjdad, ansedd,
förnäm. alla sik höghtidhelikit nampn Bir 3: 76. mau-

niskionna son ärlikastir oc höktidhclikasto allom
andrum Gr (Cod. D) 392. uiot swa höghtidhlikom gäst
Su 440. wt födh atf höghtidelikom föräldrom Lg 3: 51.

höghviilde (högwälle. högwelle. högwelle),
f.i och n. högt väUle, höghet, mz wäl ok orotli hüia
sik ok sina iiät eller sik köpa til högwelle MD (S)
270. stoor hogwollo ok rikedoma ib 293. thos mer
en girughor kombor til wällo thes mor ban girnas
mz sit högwälle ib 307. hwilken själlan findz i
liögh-wäldo (d. v. s. på tronen) Lg 3 : 345. —
högll-väldis höfdhiuge (höghwällis-), m. mäktig
höfding. wtkomno alf mäktoghom konunghom oc
höghwällis höffdinghom Lg 3: 278.

liöker (hööker. höolier. högh Di 273 (ack.),
295. gen. s. med art. högxsins Su 239. -ar), m.
[lsl. haukr] L. hök. falko oc alzskyns böka kön 3111
1: 359. swa som liakor fughl ällir hökir ther hafwir
fost nakra bradh niällau sina klör ok iiiiff Bir 1:
24. ib 2: 165. Su 239. hökana blistrandhe ib 119. oy iira
alle fughla böka (non alacres visus gerit onmit auis
tjuasi nisus) GO 605. — hök ss jag fogel, han hafdho
con hök a sinne häudo lv 173. egh bär hwar man
höök aa hände GO 18. bort tlögli hökir aff hcndo MD
392. man skal smaswon drikka gewa som liükö (d. v. s.
sparsamt) GO 79. redh . . . mz hök ok liwndh Di
280. ib 14, 273, 295. 311) 394. siar nidh badlia hök ok
falka ok sätthor vgglo a räkko balka ib (S) 230. Di 129.
—• sa tillnamn, earl høcher SD 2: 199 (1295). nicolaus
dictus hookor ib 4: 216 (1331). — Jfr falke. —
liöka fundor, m. L.

hökhaiidske (-hanthzske), m. hökhandske,
handske som betäcker jägarens hand då höken bäres
på denna. II. hokhanthzskæ SD 4: 711 (1340?).

hölaþa ("lade BtFIl 1: 212 (1507)), fi. [Fnor.
hoylilaJa] L. hölada. BtFH 1: 212 (1507).

liölas (hölass RK 2: 723. höö lass Lg 3: 556),
n. (Isl. heyhlass] hölass. RK 2: 723. Lg 3: 556. illa
gnarra som hvnder a hölasso 3ID (S) 222.
hülia, se hylia.

hölter? m. the flyga alle hulta (för böka?) liiosth
ther the finna a sith (sannolikt för asith) bcstb 31D
(S) 254.

höiiita man, m. L.

höna (häna: -onne Bo 67), fi. [lsl. hæna] L.
höna. som kykliugano löpa äpto höuonno Bo 179. äta
aff clio foto liöno ST 146. hänt oos tho honona som
110st sitir hanau ib. han hHnte höuona oc bon wardh
skaladh ib. Bo 67. Bir 1: 231, 2: 28. RK 1: (Albr.)
s. 212. MD (S) 219. LB 2: 60. - höllo skarn
(höna-),* n. hinsträck. LB 7: 288. — höllo iig
(Höna äg), n. [lsl. hænuegg] hönsägg. GO 681.

hönefridhcr (-fredher), m. bodiandos eder allo
welo swa soe oppa med i thenna hüuofrcdh i then
landzendo ath ingen fingo skade som för skoth är
asa 24: 117 (1518).

llöns, n. [/si. hæns] L. höns. mannin iir ... ey
thy siidhcr falkans herra, at ban giwor honum sit
höns til födho MB 1: 98. stakkuth är liüus Hugh GO
265. eet höns BSII 1: 196 (1387). SD 4: 465 (1335, nyare
afskr.). 311’ 1: 329. ST 146, 273, 274, 320. Su 114. RK
3: 2484. Jfr aker-, rap-, ung-höns. — liöiisa
iliidher (-fieder), fi. hönsfjäder, bron hönssza fiedror

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free