Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hördränger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
h o rdr.änger
575
höst.þing
hördriinger, se hirþdriinger.
hördhinge, se liir|iingo.
hiirf, se harf.
hörfrö (hyrfrö), n. linfrö, tercia pars skepo (le
hyrfro SD 3: 759 (1316). taka hürfrö LB 1: 97. ib
7: 217.
llürilse (hörils), /. 1) hörande, wrang hörilso
gör wrang framfürilso GO 843. 2) hörsel,
hörselförmåga. gaff . . . döfwom hörilso MP 1: 16. hulkin
al sill syn ok liörils oc ordh lathir löpa lös ib 85.
jak hörde tik mz mins öra hörils ib 88. syn, hörils,
mal ib 241. ther finga . . . düwe hörilso Lg 553. ib
3: 385. — Jfr n-, til-hörilsp.
hiiroghcr (-ugher. hö[r]ioh SO 192), adj. [Mnt.
horicli] hörsam, lydig, med dat. ]ydha ok hörogho
rara at enasto enno romara kirkio Bir 4 : 306. at the
thorn lydhogho swiktoglio oc hörughc war in ib 5: 112.
ib 2: 167. SD MS 2 : 81 (1409, gammal afskr. ). SO 192.
PK 8: (sista forts.) 4518.
lliirra, f. [Mnt. hore, horre] frilla, hulke som
. . . haua sina hörror (concubinas) oppinbarlica oc
oblyghclica . . . j sinom siingom vm nattina Bir 2: 68.
tho skodha sina hörror ganga mz thrudhmande quidh
ib. — sköka, en gamwl hörra sculdo grafuas lifuande
i jordli huar lagh thz eliers tilstaddo Ber 290. Bir
3: 8. Ber 165, 166, 173. MB 2: 295. 358, 360, 362. Jfr
nlmiinniiigs hörra samt hora. — hörro anl i te
(hörra anlithe), n. skekoansigte. Su 43. — hörro
bod h (hörra-), f. horhus hötte, hänne läta
dra-gha til hörra bodha Bil 557. — hölTO bonadher,
m. skökodrägt. Bir 1: 164. — hörro domber
(hör-radomber: -doms MB 2 : 358), m. horeri. MB
2: 358. Jfr hordomber. — liörro döme (hörra
döme), n. — hörro domber. MB 2 : 362. —
hörro lliiirtn, n. skökohjärta, en munkir hafdho
hörro hiärta Bir 1: 372. — llörro hus, n.
horhus. the lifdho skörlika ok idnadho skörlimnadh
i hörro huso MP 2: 246. Bir 2 : 71, 3: 325. Su
147. — llörro lliister, m. 1) horkarl, sköra
oc orena hörrohästa händir (manus meretriceæ) Bir
2: 92. 2) kopplare? äru tholke rätuislicaro callando
dyäfulsins hörro hästa (lenones) än högxsta gudz
vigdha klärka Bir 2: 69. — llörro kliidhe, n.
skökodrägt. Bir 1: 321. — llÖlTO kroglier, m.T
llörro krogh? n.f horhus, vp tagha ephebiam thz
är hörro krogh MB 2 : 290. — llörro lilllber, m.
skökolem. Ber 79. — llörro llyerne, n. otuktigt
lefverne. Bir 2: 156. — hölTO Skole, m. ställe
hvarest otukt läres och bedrifves, horhus. MB 2 : 290.
Ilörsamber, adj. [Mnt. hörsam] hörsam, at vara
hörsambir Bo 137. — med dat. BYII 1: 180 (1377).
war mik hörsam Al 10273.
liörsl (hörls MP i: 299. hörils ib 30. hörlz
Bir 1: 174), f. 1) hörande, åhörande, äfven det som
höres, thosso hörslin skal meer wägha j wägh skalinnc
iin sköra tliinga hörslin Bir 1: 237. thins rädholikadoms
hörsl ib 363. af the hörslinno vpnyadhis min sorgh ib 31.
ib 351, 2: 37, 175, 3: 35, 54, 421. glädhi oc frygdh är
aldro horto aff minne hörssl ii 29. MP 1: 30. til
nyt-telica talan ok hörls ib 299. foresagdho hänne ey
läng-dan til . . . vtan j hänna närwaranda hörsl (in faciem
virginis) Bir 4: (Likt) 262. vm wi ärum döwe. dröwms
ey thy at wi mistom fanyta hörsl KL 263. 2)
hörsinne, hörsel, förmåga att höra. hawer . . . hörsl
oc syyn oc all fäm wit MB 1: 99. KL 95, 345, 349.
Bir 1: 64, 174, 200, 237, 278, 2: 37, 3: 109, 182. MP
1: 262, 2: 194. Lg 3 : 253. gaf . . . döfuom hörsl MP
2: 33. thz hawir oc hörsl hulkin värlz lastir skal for
gudhi äras Bir 4: 130. gifli ey thina hörsl (gif ej
dina öron åt, lyssna ej till) hwiskarom Ber 107. vände
ey sina hörsl (auditum) til ]iora KL 187. fortakir
ondli vätzska hörslena MP 1: 263. fortakir groft lindh
oc iingxlikit hörslona ib. fortakir oren licamaus luste
gudz budordha lydhna oc hörsl ib. — Flere af de
anf. ställena kunna föras till llöl’sle.
hörsla, /. 1) = hörsl 2. Lg 3: 263, 436. Su
115. är i thoras asyn oc hörslo LfK 159. 2) —
hörsl 2. Bir 3: 109.
hörslo (hörlse), ff — hörsl 2. mz war fäm
sinne mz hörlsc oc sinne oc godho minno mz smak
oc thäff oc godho lukt Al 7184. gönom farandhos
likanians öron oc hörslo Su 77.
llörsiimia, V. hörsamma, lyda, med dat. badh them
hürsiimia sinom son salomoni Lg 94.
llörsiimia, f. hörsamhet, lydnad, hioldho hörsomio
j the helghii kirkio Pa (Tung) 39. thöm kom ey i
hugh . . . tho hälgho kirkio hörsämio Bil 877. ib 792.
Lg 1036.
liöriiiigiar, m. pl. L.
hös (höSS. höös), m. [Isl. hauss] L. 1) hufvud,
hufvudskål, wroko starka ekespitir innan hans hös Bil
255. stungo hanom vt öglinn aff höso ib 133. ib 736. lät
ban skära them allom thungor aff höse ib 691. GO
321. slaen thz swiin ij hofwth ok höös Al 4094. ib 8676.
tho swarado allo mz oin hös (med en mun) MD 36. 2)
af hodhnom hös (jfr Fnor. fra heitfnum haugi; se
Fritzner 1: 743 f.), från hedenhös, från urminnes tid.
honna foräldra hafwa thot i wärio hafwat aff hodhnom
höös BSH 2: 73 (1399). the hal|f v örtugland iordh
. . . som aff hodnom hös haffwer prestha bordona til
hörtli SD NS 1: 185 (1402). huiikit goz vndir frolso
hawor warit aff hcedhnom höös ib 212 (1403). ib 2: 117
(1409). war gamalt frälsso wt aff hoydhin höss ib
210 (1409). — Jfr orsa hös.
höstakker, m. [Isl. heystakkr] L. höstack, var
elden komon ... i en höstak BSII 5: 154 (1507).
höstdagher, m. [Isl. haustdagr] hösttid, höst.
sommaren är fast forlidhon ok höstdagen i bönderne
FH 7 : 74 (1506, nyare qfskr.).
höster, m. [Isl. haustr] L. höst. autumpnus är
hösthor LB 6: 277. vm höston Bu 502. Bil 284. the
sama flödhgiwtor ypna halda höst oc waar VAII 24:
322 (1442). höstin pläghar nw in ga Al 5650. ib
565i, 5653. — i höstas (j hööstes. i höstres. i
hösthers BSII 5: 187 (1507)), i höstas, sistliden höst.
som idher horrodömo scroff mik tiil j hööstes FM 222
(1505). nw sonasth j hüstass ib 420 (1509). bode nw
och swa i höstros ib 488 (1510). BSII 5: 187 (1507).
— höstalön (höste-), n. pl. höstlön, lön för tjenst
under hösten. FM 405 (1509).
höstnät,/. [Isl. haustnött] höstnatt. RK 2: 3304.
llöstþillg, n. [Isl. haustping] L. höstting, på s.
martini dagh, då war höst tingli i padasjoki soclinn
i nystolä by BtFII 1: 26 (1487, nyare afskr.). ib 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
