- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
734

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - langer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

langer

734

langhalmber

3) om tid: täng, långvarig, optbor langan aliler Bil
53. swa längor timo ib 43-1. j längroin tima Bir 1: 247.
waro langautlnia for laghin gifwin moysi ey witando
huru the sculde styra sik ib 4: (Bikt) 238. i longa
stwnd Bi 23. i länge bidhan Ber 151. til langii »isu
SD 5 : 562 (1346). 4) om tid: lång, under hela
utsträckningen af en angifven tidrymd, ij thctta mörker
siw dagha langha mondo the badhe ridha ok gauga Al
5437. wi danzsoni oc drikkom daghin lang ib 71D0,
5) om framställning: lång, långsam, vidlyftig, fore
. . . langa domfna ok slioa böner Bir 3: 304. tholik
stykke oc annor mång wardha mik at skriffwa lang
Al 71S0. thor aff är lankt at säghia OB 212. — for
lango (förlonga. förlonge RK 3: (Till. om Chr.
II, red. A) 6294), för länge sedan, szoiu spätt är
förlonga (red. B longaj RK 3: (Till. om Chr. II, red.
A) 6424. ib (red. A o. B) 6294. — at liillgsto, till
det längsta, längst, på sin höjd, senast, swa lankt the
päuinga kiiuno at längsto räkchia SD KS 2 : 48 (1408).
ath the eugolwndo wildo ther längor iiggia än tiil som
nw war i maaudax äller tisdax ath aldra längxsto BSII
5: 109 (1506). — n. långt (lankt. laknt Bo 20.
komp. längra Bir 3: 24. länghor Ba 16), adv.
1) långt, på långt afstånd, lång väg. gar laknt äpte
Bo 20. {ie äru långt borto SD 1: 668 (1285, gammal
afskr.). eigh långt fran galghanom Bu 26. wriik holla
lankt fran tliöm Bo 200. stodho laukt fran honum til’
1: 278. hwilkin som långt bygde wt i ödhkiiiune KL
253. gauga länghor fram Pa 16. tha gik thu längra fram
Bir 3: 24. 2) långt, af en viss längd, på ett visst
afstånd, huru lanckt är mällan himins ok iorp Bu
145-— med gen. han redh tha mz henne som thz kundo
wara widh onä milä wägx lankt Va 44. 3) om
tid: långt, lanct pär äfto vilde constaus kuuogar
bryta lo[n]gobardos vudi rom Bu 56. som iak hafdho
lankt förra tilreet Bir 3 : 282. ärwotiia långt fram
a quällin KL 206. thz var laukt a nattone tha Iv
3567. 4) sva långt, så långt, så vidt som, så
mycket som. afhäudom ... wi os . . . than for:da
half attongin ok til cglinom hau . . . thy fonda
altare ok cappello visitacionis thum saniw gudz
modhors niessom til störehilso ok oppebäldo i wiiu ok
otläto, swa lankt the litla jordhinna afradh kan
ar-lecha liär opter räkchia SD NS 2 : 64 (1408). ib 48
(l40S). — dat. sing. n. lango (langl! BU 347. longo
SD NS 1: 212 (1403), 546 (1406); Pa 7; Bir 2: 54; Bo
62, (Cod. B) 346; MB 1: (Cod. B) 550; Di 260; Su 57,
154; Lg 3: 199. longho ib 147 , 341; Il K 2: 4396.
langa Iv 235, 1859, 3078. langha Lg 334; Su 229.
langa iv 3866. laange BSII 4: 266 (1501). longa
011 215; RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6424.
lenga (formen är väl att tillskrifva inflytelse från
lällge och bör kanske föras till delta ord) Lg 3: 6), adv.
1) långt, mycket, i förening med en komp. lango för
Bu 64. SD NS 1: 212 (1403). Bo (Cod. B) 346. MB 2:
385. 2) för länge sedan, långt förut, hafpe iak
lango lyt pino rape Bu 494. sagdlie sik jnnan
skip-bruti langu liafua tapat vngan liusbonda Bil 347. ib
211, 806, 853. Pa 7. Bo 62. Bir 1: 74, 3: 282. MB 1:
320, (Cod. B) 550. SD NS 1: 546 (1406). Iv 159, 1859,
2894, 3078. Al 3391, 7734, S512. It K 2: 4396. ST 44. Su
57. Lg 3: 6, 199. Di 260. OB 215. Il K 3: (Till. om

Chr. II, red. B) 6424. las ban swa som thyt han
hafdho lango nuniit bok (quasi olim jam sciens
Utterns) KL 197. — lango at, länge sedan, länge sedan
som, för lång lid sedan som. thot iir eigh langliu at
een hoop war sedher hor i skären SD NS 1: 348
(1104). longo är at världiuna howodh som är pafwaus
gardhir blidhcadhe gudh mz liuernesins hälaghet Bir
2: 54. thz mondo langa vära at thülkiu riddare var
komin häre lo 235. ib 3S66. Ber 1. böriadhe han spöria
huru lango thz war at bon kastadhe barnith j märith
ST 89. BSII 4: 266 (1501). — lango sidlian, för länge
sedan, som enom oy longo sidhau hände Su 154. Lg
3: 147. — länge sedan, thz är ey longho sidhau iak
honom saa Lg 3: 341. 3) länge, war nw langha
piiiadh Lg 334. Su 229. — ack. sing. m. lailgail,
för länge sedan! /ängel thz haffuor iak ]angan sakt
Di 179. — gen. sing. n. lailgS, adv.’ [Jfr Mnt.
långes] pa längden, långs, loot holla (heden) sökia
langx ok bredh äpter all the dödha liik Al 5406.
wat-nith . . . rðrdhis hwarto langx äller thwärt ib 5824.

— lailgS at, A) prep. långs åt. frammän liidir
längs at boginum Ilästläkedom i AS 137. langx at sälen
Di lol. B) adv. på längden, brädy som stånda längs ath
litbith lällandis PM Li. — lailgs genom (langx
gynom. longx gönom), prep. långs genom, langx
gynom stadhin ST 421. longx gönom rikit II K 2 : 7344.

— längs up miidll, prep. långs uppåt, vppa badhon
dor trän. som standa langx vp mz durumeu MB 1:
(Cod. A 10) 555. — längs lit (laangx-), prep.
långs utefter, långs åt. är nw saa forwarit hor laangx
wth siösidheu mot wordliä oc haald FM 127 (l50i).

— Jfr alius-, fingers-, for-, ful-, iäni-, of-,
sijio-, iinila-langer. — langa fasta (dat., ack.
sing. lango- Bil 793; Bir 3: i9o, 5: 92. langho- ib),
f. [/»•/. langafasta] långfasta, fastetid som föregår
julen el. påsken, badha langa fastona swa som iir
fran alla hälghona dagh ok til iula, ok siw vikna
fasto . . . fastadho hon . . . hwarn dagh vidh vatn
ok brödh KL 335. vm thässa badha langa fastonar
ib. — i sht den påsken föregående fastan, fastade
ban alla lango fastona vidh vatn ok brödh Bil 793.
allo cristno uiän skullo fasta vm langa fastona oc
howodh fasto dagha Bir 2: 72. ib 3: 190, 304 , 5 : 92. —
langa freadagher (-fredagher. -frädagher.
laangafriiadagher: -friiadagh VKlt ie), m. [/si.
langafrjàdagr] L. långfredag, hänna langa frädaz (för
frädax) sorgh Bu 17. vm langha fredagh Bil 772.
thän daghin ther äpter swa som var langa froadaghir
KL 347. a langa froadagh (in die parasceue) ib 401.
MB 2: 395. VKR 16. — ss tillnamn, jugimundum
dictuui langafroadagh SD 4: 445 (1335). — Jfr
freadagher. — langa freadagsnat (langafredax ),
f. natten till långfredag. MD 3S3. — lailgalakail, n.

[Fnor. langalakan. Jfr Mnt. lankwant] ett slags tyg.
i. nouuin par vestiuui do langalakan SD 4 : 370 (1334).
xviii vinas panni langalakan blauoi coloris ib 6: 237
(i35o). Jfr langlakaii. — langa pipar, m. [Jfr
Mnt. lankpeperj långpeppar. Jfr Schiller-Lübben 2:
619. LB 7: 221. Jfr laugpipar.

langhalmber, m. L. långhalm, byggiando
bnff-wodh städher aff loer oc laughalm (in luto et latere)
MB 2: 151. GS 72 (1514).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0744.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free