- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
216

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - prokurera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

prokurera

provaster

proknrera, v. [Fnor. prokurera. Lat. procmare]
besörja, bestyra, ath the thet skula fly procurera
pyntlia stykka förswara vt kräwia oc wtkräwia latha
Fil 3: 67 (1445)). — bidraga, rara behjälplig? med
prep. til. wi . . . skolom . . . ingolwnd thor til
pro-curera (procurabimus) radh samtykkio g i (Twå ath han
i swa mattha koras SD 5: 212 (öfvers, fr. st. af
1400-talet).

propliesia (-adhe), v. [Jfr Mht. prophëziou.
Mlat. prophetare, prophetizare] = propheta.
pro-phesiado oc spadho Lg 3: 616.

propheta (-adher), v. [Mlat. prophetare]
profetera. äpte thy som prophetat oc foresakt var Bo 164.

prophete (pl. -ar. -er Lg 3: 58.i), m. [Mnt.
pro-phëte. Lat. propheta] profet, máþ . . . allom hiilghom
patriarcom ok prophetom Bu 14. änktc wyrda hwat
prophotana spadho Bil 536. äpte thy som prophetin
spadho ib 859. een annar prophete saa ena brciinando
gryto ib. sagdho gudh mz prophetanum ib. Bir 1:
135, 308, 2: 86. Lg 293. 3 : 585, 586, 588 , 591, 614.

prophetera (-adhe), r. [Mm. prophetëron] =
propheta. MB i: 12.

propheterirska (propheteriska), f. —
prophetissa. MB 2: 336.

prophetissa, f. [L at. prophetissa] profetissa, en
prophetissa, thz är en spaqwinna MB 2: 78. Lg 3 : 240.

protestering (protesterijngh), /. [Jfr Mnt.
protestëren] offentligt betygande, försäkran, alf then
protesterijngh, ider horredUmo nw giordo i
wester-arss, ath i ingen wylle lathe förorge, ther
öffuer-biidigh ware stande ider tyll swars och rettho BSH
5: 556 (1516).

prova, se pröva.

provaste (proaste), m. [lsl. prrffasti] L. 1)
= provaster 2. gciro skäppu byug prouastauom VGL
Il K 39. 2) = provaster 3. moth waars
pro-asta . . . radh SD NS 2: 226 (1409); kan föras till
provaster.

provaster (prouast sv 6: 169 (1350). prowest
BSH 2: 221 (1425); -esten ib; -este ib. prouester
BU 652. prewster VAII 24: 320 (1422).
progh-uster: -usten SV NS 2: 153 (1409). proguster:
-usten BSII 5: ii4 (1506). progusther: -usthin
ib. progwster: -wsten ib 210 (1507). progister:
-isten ib 382 (1510). progisther: -isthen ib 383.
proguisther: -istheni?) FM 614 (1514).
prog-oster: -ost SV NS 1: 315 (Hot); -ostens ib 106

(1402). proaster L.\ -äst SD NS l: 304 (1403, gammal
afskr.), 415 (1405), 2: 226 (1409); -asta BtllK 151 <1449,
orig.; på två st.), proasster: -assten BSH 5: 81
(1506). proest BSH 2: 39 (1396). proster:
prosta-wreth SV 5: 55 (1341); prost ib 6: 168 (öfvers,
fr. 1441), NS 1: 156 (1402); prostins ib 161 (1402).
prosther: prosthens BSH 5: 128(1506); prosthen
ib 568 (1517). prooster: proostens sv NS l: 296

(1403). gen. -ar, se ssättn. och jfr äfven provaste.
pl. -ar), m. [lsl. prdfastr. Mnt. provost, prost. Lat.
præpositus, propositus] L. 1) föreståndare,
höfding. j danmark war oeu prouaster (præpositus)
fran-uiindir gudhi Bil 867 (ehuru den Lat. textens
præpositus otvifvelaktigt har här angifna betydelse, har
dock den Svenske öfversättaren, som återgifvit det

med prouaster, kanske fattat ordet i ban. domprost
el. kontraktsprost, i hvilken händelse detta ställe bör
föras till 2 el. 3; jfr G. Storm, Monumenta
historiett Norvegite s. 136}. — föreståndare, förman
(inom kyrkan), lydhin idhrom prowastom (præpositis)
Ber 66. war thän phinees som en prowast
(prirposi-tus) j gudz liwsc MB 2: 135. 2) præpositus
cathe-dralis, den som under biskopen innehar främsta
rummet bland kanikerna och står i spetsen för
domkapitlet, domprost, han vardh kanunkir ok kanunka
prou-astir (a canonicis subprior ordinatur) Bil 793. en
provastar . . . räf allom biseops ämbitum sua väl
... at äfte biscopen dðþan vildo han allo biscop välia
Bu 28. en prouester (præpositus cujusdam ecclesiæ)
... la iij ar a siengh j soth Bil 652. hrynnolf proest
i skara BSH 2: 39 (1396). prouast mattis SV G: 169
(1350). herr mattis prouastin ib 170. ib 168 (öfvers,
fr. 1441). prowastens akir ib NS 1: 295 (1403). ib 296
(1403), 2: 153 (1409). BSH 2: 221 (1425), 5: 81 (1506), 128
(1500), 382 (1510), 383. — i ortnamn, iuxta agrum dictum
prostawreth SV 5: 55 (i34i). — Jfr doniprovaster.
3) præpositus ruralis, förman för presterna och
biskopens ombtiel inom en viss del af ett biskopsdöme, prost,
kontraktsprost, dwälo ey the kirkiostyrara älla prowast,a
ok andre at kungöra thz sinom höghra formamioui oc
biskopom Bir 3: 343. prowaster i wernamo SV NS 1:
85 (i40l). incighle . . . herra pädhors kirchioherra
i swnde oc prowast i ydhre ib 91 (1401). insiglo . . .
horra mattissa i biärghom, progostons i sy oder bo ib
106 (1402). ib 315 (1404). herra hanus, prouaster i
als-idhum ib 168 (1402). herra andris, proast i widbo ib
2: 226 (1409). ib 1: 156 (1402), 161 (1402), 304 (1403,
gammal afskr.), 415 (1105). V AH 24 : 320 (1422). BSII 5:
114 (1506), 210 (1507), 568 (1517). wij proasta, domara, och
allmogaus menigheit i gotlande BtllK 151 (1449, orig.).
Jfr lands provaster. — provasta bol
(pro-vastu-), n. L. — provasta dome (prostha-

döme), n. [Fnor. pnifastadænii] prostsyssla,
förvaltning af prostsyssla, biskopens räkinskapit (för -ir?)
aff aboo vppa tha (utgår?) prosthadömet FH 3: 66
(1445). — provasta gardher (progoste-), m. [Fnor.
profastagardr] prostgård, prestgård som innehafves
af en kontraktsprost, ath legre sig i lywngby i
pro-gostegardhen BSH 5: 115 (1506). — provastar gip t
(prouästärgift VGL 1 Br i. prouastergipt.
pronasta gift VGL II K ind. 39, kap. 37), m. L.
årlig afgift (i spannmål) som (i Vestergötland)
utgick till domprosten. Jfr Hildebrand, Sveriges
Medeltid 1: 293. modium prepositi qui dicitur
prouastergipt jn wazbo SD 2: 181 (1294). Jfr ib 248 (1298),
NS 1: 164 (1402). — provasta liätta
(proasta-hetta), f. prostmössa, ss ortnamn, cum agro dicto
proastahetta SV NS 1: 627 (1407, gammal afskr.).
— provasta piiuninger (proweste pàninger.
prouastopäninger. prostapänninger), m.
afgift i penningar till domprosten, cum . . . super
quodam censu annuo, dicto prostapæuning, inter . . .
iiicolaum, prepositum strengenensem ... et
inha-bitatores prouinciarum silbohundare et akirbohundaro
. . . questio verteretur SD 6 : 51 (1348). do qnodnm
ceusti dicto prouast,opaming, quem incolo et inquilini
in silbo ot åkerbo hundaris prepositis strenginonsibus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free